Sveriges ambassad i Windhoek

Sveriges ambassad i Windhoek
Coat of arms of Sweden.svg
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillNamibia
Öppnad1990
Nedlagd2008

Sveriges ambassad i Windhoek var Sveriges diplomatiska beskickning i Namibia mellan 1990 och 2008, belägen i landets huvudstad Windhoek. Beskickningen bestod av en ambassad och ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD).

Historia

Ambassaden i Windhoek öppnades 1990 och stängdes 2008. År 2001–2008 var det personal från Sida som arbetade vid ambassaden, och ambassadören i Pretoria var sidoackrediterad till Windhoek. Sedan dess har ambassaden i Pretoria övertagit hela ansvaret för Namibia.[1]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAckreditering
Sten Rylander1990–1995Ambassadör
Ulla Ström1995–1999Ambassadör
Gunilla Hesselmark1999–2001Ambassadör
Helena Nilsson Lannegren2001–2005AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Pretoria.
Anders Möllander2005–2008AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Pretoria.
Peter Tejler2008–2012AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Pretoria.
Anders Hagelberg2012–2016AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Pretoria.
Cecilia Julin2016–2020AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Pretoria.
Håkan Juholt2020–AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Pretoria.

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.