Sveriges ambassad i Washington

Sveriges ambassad i Washington
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillUSA
ByggnadHouse of Sweden
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
2900 K Street NW
Washington, D.C. 20007-5118
USA
Besöksadress:
Sveriges Ambassad
House of Sweden
2900 K Street, NW
Washington, D.C. 20007
Koordinater38°54′5.29″N 77°3′31.88″V / 38.9014694°N 77.0588556°V / 38.9014694; -77.0588556
BeskickningschefUrban Ahlin (sedan 2023)

Sveriges ambassad i Washington är Sveriges diplomatiska beskickning i USA som är belägen i landets huvudstad Washington. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2023 är Urban Ahlin. Sverige har även en mängd honorära generalkonsulat i hela USA.[1] Ambassaden är sedan 2006 belägen i byggnaden House of Sweden vid Potomacfloden.

Historia

De svensk-amerikanska förbindelserna har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1600-talet då Sverige 1638 etablerade kolonin Nya Sverige i delstaten Delaware. År 1782 upprättades diplomatiska förbindelser genom Samuel Gustaf Hermelin.[2] Sverige var det första land, utöver de stater som varit direkt inblandade i det amerikanska frihetskriget, som 1783 erkände Amerikas Förenta Stater.[3] År 1783 undertecknades också en handelsallians mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater genom svensk-amerikanska vänskaps- och handelstraktaten.

Ett avbrott i de diplomatiska förbindelserna skedde 1973 då den dåvarande ambassadören Hubert de Besche och hans nyvalda efterträdare Yngve Möller förklarades icke-önskvärda i USA som en följd av den diplomatiska krisen som följde av Olof Palmes uttalande om Hanoibombningarna i december 1972. Först 1974 tillträdde den nya svenska ambassadören Wilhelm Wachtmeister som kom att inneha posten fram till 1989. Andra kända diplomater som innehaft ambassadörsposten är Jan Eliasson, Rolf Ekéus och Anders Thunborg.

Den tidigare ambassadbyggnaden var belägen på 2006 N Street, N.W.,[4] i en viktoriansk byggnad på 2249 R Street, N.W.,[5] åren 1921–1971 och i Suite 1200, Watergate Six Hundred, 600 New Hampshire Avenue[6] längs stranden av Potomacfloden. När hyran i Watergatekomplexet blev för hög flyttades ambassaden till ett par våningar i korsningen av 15th och M Street i centrala Washington, D.C. Tanken hade varit under flera årtionden att skaffa en egen ambassadbyggnad men idéerna hade gått i stöpet på grund av få lämpliga tomter.[7]

I augusti 2006 återvände ambassaden till stranden av Potomacfloden när den nya ambassadsbyggnaden, House of Sweden, öppnade vid vattnet i Georgetown. Tomten köptes av Statens fastighetsverk från svenskan Kate Novaks man Alan Novaks utvecklingsbolag för 482 miljoner kronor.[7] Den svenske ambassadörens residens ligger på 3900 Nebraska Avenue, N.W.[5]

Ambassadbyggnad

House of Sweden.
Sveriges ambassad åren 1921–1971 på 2249 R Street, N.W. Numera Kenyas ambassad.

Ambassaden är sedan 2006 inrymd på andra våningen i det då nybyggda och sedermera prisbelönta kontors- och bostadskomplexet House of Sweden vid Potomacfloden i stadsdelen Georgetown. House of Sweden är resultatet efter en arkitekttävling som Statens fastighetsverk utlyste i juni 2002. Det vinnande bidraget valdes ut av juryn i januari 2003 och byggnadsarbetet påbörjades i augusti 2004.[8]. Ambassadpersonalen flyttade in i augusti 2006. Invigningen hölls den 23 oktober 2006 i närvaro av kungaparet[9].

Byggnaden är ritad av arkitekterna Gert Wingårdh och Tomas Hansen och Wingårdh tog emot Sveriges arkitekters Kasper Salin-pris 2007 för byggnaden. The Washington Post utsåg House of Sweden till "Venue of the year" 2008. Kostnaden för bygget uppgick till 482 miljoner kronor.[10] House of Sweden inrymmer bland annat ambassadbyggnad med ambassadkansli, 19 lägenheter och ett 700 m² stort Event Center med konferensdel och utställningsytor. Byggnaden är cirka 6 400 m² och förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV).[9] År 2009 skrev Sverige och Island ett 15 år långt kontrakt avseende kansli och en bostadslägenhet för Islands ambassad i House of Sweden.[11]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktion
Johan Albert Kantzow1812–1819Ministerresident
Berndt Robert Gustaf Stackelberg1819–1831Chargé d’affaires
David Gustaf Anckarloo1831–1833Chargé d’affaires
Severin Lorich1834–1837Chargé d’affaires
Gustaf af Nordin1838–1845Chargé d’affaires
Adam Christopher Lövenskiöld1845–1850Chargé d’affaires
Georg Christian Sibbern1850–1854Chargé d’affaires
Georg Christian Sibbern1854–1858Ministerresident
Nils Erik Wilhelm af Wetterstedt1858–1860Ministerresident
Carl Edward Wilhelm Piper1861–1864Ministerresident
Nils Erik Wilhelm af Wetterstedt1864–1870Envoyé
Oluf Stenersen1870–1875Envoyé
Carl Lewenhaupt1876–1884Envoyé
Gustaf Lennart Reuterskiöld1884–1888Envoyé
Johan Anton Wolff Grip1889–1906Envoyé
Herman Lagercrantz1907–1910Envoyé
Albert Ehrensvärd1910–1911Envoyé
August Ekengren1912–1920Envoyé
Axel Wallenberg1921–1925Envoyé
Wollmar Boström1925–1945Envoyé
Herman Eriksson1945–1947Envoyé
Herman Eriksson1947–1948Ambassadör
Erik Boheman1948–1958Ambassadör
Gunnar Jarring1958–1964Ambassadör
Hubert de Besche1964–1973Ambassadör
Yngve Möller1972–1972Tillträdde aldrig[a]
Wilhelm Wachtmeister1974–1989Ambassadör
Anders Thunborg1989–1993Ambassadör
Henrik Liljegren1993–1997Ambassadör
Rolf Ekéus1997–2000Ambassadör
Jan Eliasson2000–2005Ambassadör
Gunnar Lund2005–2007Ambassadör
Jonas Hafström2007–2013Ambassadör
Björn Lyrvall2013–2017Ambassadör
Karin Olofsdotter2017–2023Ambassadör
Urban Ahlin2023–idagAmbassadör

Se även

Fotnoter

  1. ^ Yngve Möller utnämndes 1972 till svensk ambassadör i Washington men kunde aldrig tillträda p.g.a. avbrott i de svensk–amerikanska förbindelserna.[12]

Referenser

  1. ^ ”Svenska konsulat”. Sveriges ambassad i Washington. Arkiverad från originalet den 7 september 2013. https://web.archive.org/web/20130907070937/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Washington/Kontakt/Ambassaden--konsulat/. Läst 29 juli 2013. 
  2. ^ ”Title: Map of Sweden - Description” (på engelska). World Digital Library. 25 januari 2012. http://www.wdl.org/en/item/1225/. Läst 29 juli 2013. 
  3. ^ ”Amerikas Förenta Stater (USA)”. Utrikesdepartementet. Arkiverad från originalet den 7 september 2014. https://web.archive.org/web/20140907125111/http://www.regeringen.se/sb/d/2579/a/13951. Läst 29 juli 2013. 
  4. ^ Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1915. sid. 168. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1915/0168.html 
  5. ^ [a b] Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1964. sid. 306. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1964/0306.html 
  6. ^ Sveriges statskalender. 1984. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1984. sid. 341. Libris 3682782. ISBN 91-38-90400-4. https://runeberg.org/statskal/1984/0343.html 
  7. ^ [a b] Mattsson, Britt-Marie (15 maj 2006). ”Svenskt nybygge granne med Watergate”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 1 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140201233252/http://www.gp.se/kulturnoje/1.130842-svenskt-nybygge-granne-med-watergate. Läst 29 juli 2013. 
  8. ^ ”House of Sweden – en ny svensk arena i USA”. Sveriges ambassad i Washington. Arkiverad från originalet den 18 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120718072049/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Washington/Om-oss/House-of-Sweden/. Läst 17 juli 2012. 
  9. ^ [a b] ”House of Sweden, Washington D.C.”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/nordosydamerika/washington-dc-house-of-sweden/. Läst 29 juli 2013. 
  10. ^ ”Full aktivitet i House of Sweden”. Utrikesdepartementet. Arkiverad från originalet den 25 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150525145844/http://www.regeringen.se/sb/d/2579/a/64064. Läst 17 juli 2012. 
  11. ^ ”SFV välkomnar Island till House of Sweden”. Statens fastighetsverk. 10 september 2009. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418104135/http://www.sfv.se/cms/sfv/aktuellt/press/press_2009/sfv_valkomnar_island_till_house_of_sweden.html. Läst 17 juli 2012. 
  12. ^ Janzon, Beatrice; Sjöström, Sten (14 maj 2007). ”Reinfeldts inbjudan en tidig invit”. Dagens eko. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1366917. Läst 19 september 2012. 

Externa länkar

Sveriges ambassader
Nuvarande ambassader
Afghanistan · Albanien · Algeriet · Angola · Argentina · Armenien · Australien · Azerbajdzjan · Bangladesh · Belarus · Bolivia · Bosnien-Hercegovina · Brasilien · Burkina Faso · Chile · Colombia · Cypern · Danmark · Egypten · Estland · Etiopien · Filippinerna · Finland · Frankrike · Förenade arabemiraten · Georgien · Grekland · Guatemala · Indien · Indonesien · Irak · Iran · Island · Israel · Italien · Japan · Jordanien · Kambodja · Kanada · Kazakstan · Kenya · Kina · Demokratiska republiken Kongo · Kosovo · Kroatien · Kuba · Lettland · Libanon  · Liberia · Litauen · Nordmakedonien · Malaysia · Mali · Marocko · Mexiko · Moçambique · Moldavien · Nederländerna · Nigeria · Nordkorea · Norge · Pakistan · Polen · Portugal · Qatar · Rumänien · Ryssland · Rwanda · Saudiarabien · Schweiz · Serbien · Singapore · Spanien · Storbritannien · Sudan · Sydafrika · Sydkorea · Syrien · Tanzania · Thailand · Tjeckien · Tunisien · Turkiet · Tyskland · Uganda · Ukraina · Ungern · USA · Vietnam · Zambia · Zimbabwe · Österrike
Tidigare ambassader
Belgien (?-2011) · Botswana (1972-2008) · Bulgarien (1935-2010) · Elfenbenskusten (1978-2007) · Ecuador (1964-1992) · Guinea-Bissau (?-2000) · Irland (1946-2010) · Kuwait (?-2001) · Laos (1965-2010) · Lesotho (1985-1993) · Libyen (1974-1995) · Luxemburg (1996-2010) · Malta (?-?) · Namibia (1990-2008) · Nicaragua (1984-2008) · Nya Zeeland (1949-1995) · Oman (1986-1993) · Peru (1940-2001, 2016-2022)  · Senegal (2000-2010) · Slovakien (2003-2010) · Slovenien (1999-2010) · Sri Lanka (1949-2009) · Uruguay (1949-1993) · Venezuela (1930-2000) · Heliga stolen (Vatikanstaten) (1986-2001)
Se även: Sveriges konsulat, Utrikesrepresentationen, Sveriges utrikespolitik, Nordens diplomatiska beskickningar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Embassy of Kenya, Washington, D.C..jpg
(c) SimonP from en.wikipedia.org, CC BY-SA 3.0
The Embassy of the Republic of Kenya located on Sheridan Circle at 2249 R Street, NW in the Sheridan-Kalorama neighborhood of Washington Previous owners of the Beaux-Arts building include C. Peyton Russell (original owner; 1908-1915), politician James D. Phelan (residence while serving in the United States Senate; 1915-1921) and the government of Sweden (embassy; 1921-1971). The 2009 property value of the Kenyan embassy is $6,554,280 ($6,133,120 - main building; $421,160 - side building). It's a contributing property to the Massachusetts Avenue Historic District and Sheridan-Kalorama Historic District.
Embassy of Sweden, Washington.jpg
Författare/Upphovsman: Elvert Barnes , Licens: CC BY-SA 3.0
Embassy of Sweden . http://www.swedenabroad.com . Washington Harbour / Georgetown . 2900 K Street, NW Washington DC . Labor Day / Sunday, 6 September 2009 . Elvert Xavier Barnes Photography