Sveriges ambassad i Tokyo
Sveriges ambassad i Tokyo | |
Beskickningstyp | Ambassad |
---|---|
Från | Sverige |
Till | Japan |
Adress | Postadress: Embassy of Sweden 1-10-3-100 Roppongi Minato-ku Tokyo 106-0032 Japan Besöksadress: Sveriges Ambassad 1-10-3-100 Roppongi Minato-ku Tokyo 106-0032 |
Koordinater | 35°39′53″N 139°44′31″Ö / 35.66462°N 139.74184°Ö |
Öppnad | 1907 |
Beskickningschef | Viktoria Li (sedan 2024) |
Sveriges ambassad i Tokyo är Sveriges diplomatiska beskickning i Japan, vilken finns i Tokyo. Ambassaden är belägen i Shiroyama Hills i stadsdelen Roppongi.
Historik
Sverige och Japan har haft diplomatiska förbindelser sedan Dirk de Graeff van Polsbroek slöt ett handelsfördrag med Japan för Sverige-Norges räkning den 11 november 1868, men inte förrän 1907 fick Sverige en permanent representation i Japan. Sverige och Norges diplomatiska angelägenheter sköttes dessförinnan av Nederländernas beskickning.[1] Efter Japans nederlag i andra världskriget skötte USA Japans diplomatiska förbindelser. Sverige återupprättade en officiell beskickning i Japan 1952, då Japan återfick sin självständighet.[2]
Fastigheten
Tomten där byggnaden står på gavs till den svenska staten som gåva av en grupp företagare på 1930-talet. 1987 sålde staten halva tomten för drygt en miljard kronor.[3] Den nuvarande svenska ambassadanläggningen stod färdig 1991 och är ritad av arkitekten Michael Granit[4] och hans japanske kollega Yoshito Katoh. Ambassadbyggnaden omfattar – förutom ambassaden – lokaler för ambassadens kansli, residens, handelskontor och kontor för Tillväxtanalys & ISA (Invest in Sweden Agency). Utöver detta finns det ett 20-tal personalbostäder, en konferensanläggning, en utställningshall och en rekreationsanläggning.[4]
- Byggår: 1989–1991
- Arkitekt: Michael Granit, BSK Arkitekter AB
- Besöksadress: 1-10-3-100 Roppongi Minato-ku
Beskickningschefer
Namn | Period | Funktion | Anmärkning |
---|---|---|---|
Frederik Philip van der Hoeven | 1871–1872 | Ministerresident | |
Wilhelm Ferdinand Henrik van Wekherlin | 1872–1878 | Ministerresident | |
Edmond W.F. Wittewaall van Stoetwegen | 1879–1881 | Ministerresident | |
Johannes Jakobus van der Plot | 1881–1889 | Ministerresident | |
Dmitri Louis van Bylandt | 1890–1896 | Ministerresident | |
Hannibal Casimir Johannes Testa | 1896–1900 | Ministerresident | |
Hannibal Casimir Johannes Testa | 1900–1902 | Envoyé | |
Arthur M.D. Swerts de Landas Wyborgh | 1902–1905 | Envoyé | |
John Loudon | 1905–1906 | Envoyé t.f. | |
Gustaf Oscar Wallenberg | 1906–1920 | Envoyé | Sidoackrediterad till Peking. |
David Bergström | 1918–1920 | T.f. Envoyé | Sidoackrediterad till Peking. |
David Bergström | 1920–1922 | Envoyé | Sidoackrediterad till Peking. |
Oskar Ewerlöf | 1922–1928 | Envoyé | Sidoackrediterad till Peking. |
Johan Hultman | 1928–1936 | Envoyé | Sidoackrediterad till Peking. |
Widar Bagge | 1936–1945 | Envoyé | Sidoackrediterad till Bangkok. |
Leif Öhrvall | 1949–1951 | Diplomatisk representant | |
Karl-Gustav Lagerfelt | 1951–1952 | Diplomatisk representant | |
Karl-Gustav Lagerfelt | 1952–1956 | Envoyé | |
Tage Grönwall | 1956–1957 | Envoyé | |
Tage Grönwall | 1957–1962 | Ambassadör | Sidoackrediterad till Seoul (från 1959). |
Karl Fredrik Almqvist | 1963–1970 | Ambassadör | Sidoackrediterad till Seoul. |
Gunnar Heckscher | 1970–1975 | Ambassadör | Sidoackrediterad till Seoul. |
Bengt Odevall | 1975–1981 | Ambassadör | Sidoackrediterad till Seoul (till 1979). |
Gunnar Lonaeus | 1981–1986 | Ambassadör | |
Ove Heyman | 1986–1992 | Ambassadör | |
Magnus Vahlquist | 1992–1997 | Ambassadör | |
Krister Kumlin | 1997–2002 | Ambassadör | |
Mikael Lindström | 2002–2006 | Ambassadör | |
Stefan Noreén | 2006–2011 | Ambassadör | |
Lars Vargö | 2011–2014 | Ambassadör | |
Magnus Robach | 2014–2019 | Ambassadör | |
Pereric Högberg | 2019–2024 | Ambassadör | |
Viktoria Li | 2024–idag | Ambassadör |
Se även
Referenser
- ^ Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1905
- ^ Edström, Bert; Vargö, Lars, red (2000). Sverige och Japan: diplomatiska dokument från tre sekler. Stockholm: Enheten för Asien och Oceanien, Utrikesdepartementet i samarbete med Centrum för Stillahavsasienstudier, Stockholms universitet. Libris 7645067. ISBN 91-7496-204-3
- ^ Lund, Niklas (21 oktober 2012). ”Interna bråket om Tokyo-ambassaden”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/interna-braket-om-tokyo-ambassaden/. Läst 15 april 2013.
- ^ [a b] ”Tokyo, Japan. Ambassadanläggning”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/asien/tokyo-japan-ambassadanlaggning/. Läst 19 juli 2013.
Vidare läsning
- Neider, Elisabet, red (1993). Sveriges ambassad, Tokyo. Stockholm: Byggnadsstyr. Libris 7759763. ISBN 91-86670-08-5
- Råman, Tina (2010). Sveriges ambassad i Tokyo, Japan. Stockholm: Statens fastighetsverk. Libris 12093988
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Författare/Upphovsman: tata_aka_T from Tokyo, JAPAN, Licens: CC BY 2.0
Sveriges ambassad i Tokyo