Sveriges ambassad i Tokyo

Sveriges ambassad i Tokyo
Sveriges ambassad i Tokyo, Japan.
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillJapan
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
1-10-3-100 Roppongi
Minato-ku
Tokyo 106-0032
Japan

Besöksadress:
Sveriges Ambassad
1-10-3-100 Roppongi
Minato-ku
Tokyo 106-0032
Koordinater35°39′53″N 139°44′31″Ö / 35.66462°N 139.74184°Ö / 35.66462; 139.74184
Öppnad1907
BeskickningschefViktoria Li (sedan 2024)

Sveriges ambassad i Tokyo är Sveriges diplomatiska beskickning i Japan, vilken finns i Tokyo. Ambassaden är belägen i Shiroyama Hills i stadsdelen Roppongi.

Historik

Sverige och Japan har haft diplomatiska förbindelser sedan Dirk de Graeff van Polsbroek slöt ett handelsfördrag med Japan för Sverige-Norges räkning den 11 november 1868, men inte förrän 1907 fick Sverige en permanent representation i Japan. Sverige och Norges diplomatiska angelägenheter sköttes dessförinnan av Nederländernas beskickning.[1] Efter Japans nederlag i andra världskriget skötte USA Japans diplomatiska förbindelser. Sverige återupprättade en officiell beskickning i Japan 1952, då Japan återfick sin självständighet.[2]

Fastigheten

Tomten där byggnaden står på gavs till den svenska staten som gåva av en grupp företagare på 1930-talet. 1987 sålde staten halva tomten för drygt en miljard kronor.[3] Den nuvarande svenska ambassadanläggningen stod färdig 1991 och är ritad av arkitekten Michael Granit[4] och hans japanske kollega Yoshito Katoh. Ambassadbyggnaden omfattar – förutom ambassaden – lokaler för ambassadens kansli, residens, handelskontor och kontor för Tillväxtanalys & ISA (Invest in Sweden Agency). Utöver detta finns det ett 20-tal personalbostäder, en konferensanläggning, en utställningshall och en rekreationsanläggning.[4]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Frederik Philip van der Hoeven1871–1872Ministerresident
Wilhelm Ferdinand Henrik van Wekherlin1872–1878Ministerresident
Edmond W.F. Wittewaall van Stoetwegen1879–1881Ministerresident
Johannes Jakobus van der Plot1881–1889Ministerresident
Dmitri Louis van Bylandt1890–1896Ministerresident
Hannibal Casimir Johannes Testa1896–1900Ministerresident
Hannibal Casimir Johannes Testa1900–1902Envoyé
Arthur M.D. Swerts de Landas Wyborgh1902–1905Envoyé
John Loudon1905–1906Envoyé t.f.
Gustaf Oscar Wallenberg1906–1920EnvoyéSidoackrediterad till Peking.
David Bergström1918–1920T.f. EnvoyéSidoackrediterad till Peking.
David Bergström1920–1922EnvoyéSidoackrediterad till Peking.
Oskar Ewerlöf1922–1928EnvoyéSidoackrediterad till Peking.
Johan Hultman1928–1936EnvoyéSidoackrediterad till Peking.
Widar Bagge1936–1945EnvoyéSidoackrediterad till Bangkok.
Leif Öhrvall1949–1951Diplomatisk representant
Karl-Gustav Lagerfelt1951–1952Diplomatisk representant
Karl-Gustav Lagerfelt1952–1956Envoyé
Tage Grönwall1956–1957Envoyé
Tage Grönwall1957–1962AmbassadörSidoackrediterad till Seoul (från 1959).
Karl Fredrik Almqvist1963–1970AmbassadörSidoackrediterad till Seoul.
Gunnar Heckscher1970–1975AmbassadörSidoackrediterad till Seoul.
Bengt Odevall1975–1981AmbassadörSidoackrediterad till Seoul (till 1979).
Gunnar Lonaeus1981–1986Ambassadör
Ove Heyman1986–1992Ambassadör
Magnus Vahlquist1992–1997Ambassadör
Krister Kumlin1997–2002Ambassadör
Mikael Lindström2002–2006Ambassadör
Stefan Noreén2006–2011Ambassadör
Lars Vargö2011–2014Ambassadör
Magnus Robach2014–2019Ambassadör
Pereric Högberg2019–2024Ambassadör
Viktoria Li2024–idagAmbassadör

Se även

Referenser

  1. ^ Kungl. Maj:ts Beskickningar till främmande makter. i Sveriges statskalender 1905
  2. ^ Edström, Bert; Vargö, Lars, red (2000). Sverige och Japan: diplomatiska dokument från tre sekler. Stockholm: Enheten för Asien och Oceanien, Utrikesdepartementet i samarbete med Centrum för Stillahavsasienstudier, Stockholms universitet. Libris 7645067. ISBN 91-7496-204-3 
  3. ^ Lund, Niklas (21 oktober 2012). ”Interna bråket om Tokyo-ambassaden”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/interna-braket-om-tokyo-ambassaden/. Läst 15 april 2013. 
  4. ^ [a b] ”Tokyo, Japan. Ambassadanläggning”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/asien/tokyo-japan-ambassadanlaggning/. Läst 19 juli 2013. 

Vidare läsning

  • Neider, Elisabet, red (1993). Sveriges ambassad, Tokyo. Stockholm: Byggnadsstyr. Libris 7759763. ISBN 91-86670-08-5 
  • Råman, Tina (2010). Sveriges ambassad i Tokyo, Japan. Stockholm: Statens fastighetsverk. Libris 12093988 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Swedish Embassy in Tokyo.jpg
Författare/Upphovsman: tata_aka_T from Tokyo, JAPAN, Licens: CC BY 2.0
Sveriges ambassad i Tokyo