Sveriges ambassad i Tel Aviv

Sveriges ambassad i Tel Aviv
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillIsrael
AdressPostadress:Embassy of Sweden Adgar 360 Bldg, 24th floor. HaShlosha Street 2 Israel
Koordinater{{{koordinater}}}
BeskickningschefAlexandra Rydmark (sedan 2024)

Sveriges ambassad i Tel Aviv är Sveriges diplomatiska beskickning i Israel som är belägen i landets näst största stad Tel Aviv. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2024 är Alexandra Rydmark. Liksom de flesta utländska ambassaderna i Israel är den belägen i Tel Aviv istället för i Israels formella huvudstad Jerusalem. Sverige har även ett generalkonsulat i Jerusalem[1] och honorärkonsulat i Eilat och Haifa.[2]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAckreditering
Gösta Hedengran1951–1953Chargé d’affaires
Jens Malling1953–1956Chargé d’affaires
Jens Malling1956–1956Envoyé
Östen Lundborg1956–1957Envoyé
Östen Lundborg1957–1960Ambassadör
Hugo Tamm1960–1963Ambassadör
Inga Thorsson1964–1966Ambassadör
Bo Siegbahn1966–1970Ambassadör
Sten Sundfeldt1970–1975Ambassadör
Iwo Dölling1975–1979Ambassadör
Torsten Örn1979–1983AmbassadörSidoackrediterad till Nicosia.[3]
Sven Hirdman1983–1987AmbassadörSidoackrediterad till Nicosia.[4]
Mats Bergquist1987–1992AmbassadörSidoackrediterad till Nicosia.[5]
Carl-Magnus Hyltenius1993–1996AmbassadörSidoackrediterad till Nicosia.[6]
John Hagard1996–1999AmbassadörSidoackrediterad till Nicosia.[7]
Anders Lidén1999–2002AmbassadörSidoackrediterad till Nicosia.
Robert Rydberg2003–2007Ambassadör
Elisabet Borsiin Bonnier2007–2010Ambassadör
Elinor Hammarskjöld2010–2013Ambassadör
Carl Magnus Nesser2013–2017Ambassadör
Magnus Hellgren2017–2020Ambassadör
Erik Ullenhag2020–2024Ambassadör
Alexandra Rydmark2024–idagAmbassadör

Se även

Referenser

  1. ^ ”Sveriges generalkonsulat i Jerusalem”. Sveriges generalkonsulat i Jerusalem. https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/jerusalem/. Läst 12 juli 2023. 
  2. ^ ”Svenska konsulat”. Sveriges ambassad i Tel Aviv. https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/israel-tel-aviv/kontakt/. Läst 12 juli 2023. 
  3. ^ Moen, Ann (red.): Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok (Nationalencyklopedin, Malmö 2006), s. 661.
  4. ^ Uddling Hans, Paabo Katrin, red (1994). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1995. Stockholm: Norstedt. sid. 487. Libris 8261514. ISBN 91-1-943202-X. https://runeberg.org/vemardet/1995/0487.html 
  5. ^ Uddling Hans, Paabo Katrin, red (1994). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1995. Stockholm: Norstedt. sid. 113. Libris 8261514. ISBN 91-1-943202-X. https://runeberg.org/vemardet/1995/0113.html 
  6. ^ Uddling Hans, Paabo Katrin, red (1994). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1995. Stockholm: Norstedt. sid. 518. Libris 8261514. ISBN 91-1-943202-X. https://runeberg.org/vemardet/1995/0518.html 
  7. ^ ”Nya ambassadörer utsedda”. Arbetet. TT: s. 6. 20 september 1996. https://tidningar.kb.se/4112681/1996-09-20/edition/12742/part/2/page/6/?q=%22John%20Hagard%22%20%22ambassad%C3%B6r%22&from=1980-01-01&to=2012-12-31. Läst 21 april 2020. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.