Sveriges ambassad i Sofia

Sveriges ambassad i Sofia
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillBulgarien
AdressAdress:
3, ul. Krum, Sofia[1] (år 1964)
Adress:
Boite Postale 620, Sofia.[2] (år 1984)
Öppnad1935
Nedlagd2010

Sveriges ambassad i Sofia var Sveriges diplomatiska beskickning i Bulgarien som var belägen i landets huvudstad Sofia. Beskickningen bestod av en ambassad och ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD). Ambassaden lades ned 2010.

Historia

Ambassaden i Sofia stängdes den 30 september 2010. I stället ackrediterades en Stockholmsbaserad ambassadör till Bulgarien som besöker landet regelbundet. Ett honorärt generalkonsulat i Sofia upprättades i samband med detta. Härutöver finns ett honorärkonsulat i Varna vid Svarta havskusten. Det finns också en bulgarisk-nordisk handelskammare.[3]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAckreditering
Cossva Anckarsvärd1914–1920EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Ankara.
Gustaf Oscar Wallenberg1920–1921T.f. EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Ankara.
Gustaf Oscar Wallenberg1921–1930EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Ankara.
Carl von Heidenstam1930–1931EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Ankara.
Erik Boheman1931–1934EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Ankara.
Wilhelm Winther1934–1935EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Ankara.
Patrik Reuterswärd1935–1948EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Bukarest.
Hugo Tamm1948–1949Chargé d’affaires
Sven Allard1949–1951EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Bukarest.
Rolf R:son Sohlman1951–1963EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Moskva.
Gunnar Gerring1964–1969Ambassadör
Olof Ripa1969–1974Ambassadör
Gunnar Ljungdahl1974–1978Ambassadör
Manfred Nilsson1978–1981Ambassadör
Hans Andén1981–1985Ambassadör
Åke Berg1985–1989Ambassadör
Hans-Olle Olsson1990–1993Ambassadör
Bertil Lund1993–1998Ambassadör
Sten Ask1998–2003Ambassadör
Bertil Roth2003–2008Ambassadör
Paul Beijer2008–2010Ambassadör
Helena Pilsas Ahlin2010–2015AmbassadörStockholmsplacerad.[4]
Louise Bergholm2015–2020AmbassadörStockholmsplacerad.[5]
Katarina Rangnitt2020–AmbassadörStockholmsplacerad.[6]

Se även

Referenser

  1. ^ Sveriges statskalender. 1964. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1964. sid. 307. https://runeberg.org/statskal/1964/0307.html 
  2. ^ Sveriges statskalender. 1984. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1984. sid. 345. Libris 3682782. ISBN 91-38-90400-4. https://runeberg.org/statskal/1984/0347.html 
  3. ^ ”Bulgarien”. Utrikesdepartementet. 4 mars 2008. Arkiverad från originalet den 20 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150320104619/http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42475. Läst 5 februari 2015. 
  4. ^ TT (5 augusti 2010). ”Nya ambassadörer får stanna hemma”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sverige/nya-ambassadorer-far-stanna-hemma/. Läst 17 januari 2018. 
  5. ^ Regeringskansliet (9 juli 2015). ”Ny ambassadör till Bulgarien”. Pressmeddelande. Läst 9 juli 2015.
  6. ^ Regeringskansliet (7 maj 2020). ”Ny ambassadör till Bulgarien”. Pressmeddelande. Läst 20 maj 2020.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.