Sveriges ambassad i Santiago de Chile

Sveriges ambassad i Santiago de Chile
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillChile
AdressBesöksadress:
Avenida 11 de Septiembre 2353, 4 piso
Providencia (nära tunnelbanestationen "Los Leones", linje 1)
Postadress:
Embajada de Suecia
Casilla 16639
Santiago de Chile 9
Chile
Koordinater33°25′14″S 70°36′23″V / 33.42067°S 70.60645°V / -33.42067; -70.60645
BeskickningschefTomas Wiklund (sedan 2022)

Sveriges ambassad i Santiago de Chile är Sveriges diplomatiska beskickning i Chile som är belägen i landets huvudstad Santiago de Chile. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2022 är Tomas Wiklund. Ambassadens ansvarsområde är Chile och Peru[1].

Ambassaden

Ambassadens verksamhet är inriktad på de bilaterala ekonomiska, politiska och kulturella förbindelserna. Ambassaden har även en ganska omfattande konsulär- och migrationsrelaterad verksamhet. Man har även cirka 800 ansökningar om uppehållstillstånd per år vilka fördelas relativt lika mellan Chile och Peru.[2]

Efter Augusto Pinochets militärkupp 1973 följde en sträng diktaturregim. Sverige valde att inte kalla hem sin dåvarande ambassadör, Harald Edelstam. Under diktaturregimen tog Edelstam emot hundratals flyktingar undan Pinochets polis och installerade dem i ambassadens kontorslokaler. Efter att Edelstam förklarats persona non grata av Chiles regering och kallades hem förestods ambassadören av en chargé d’affaires, till dess ambassadörsposten återbesattes sedan diktaturen upphört och demokrati återställts.

Ett nytt ambassadörsresidens i Santiago de Chile, Casa Suecia, färdigställdes 2006 och invigdes i juni 2007.

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Carl Hultgren1918–1925EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Buenos Aires.
Einar Ekstrand1925–1931EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Buenos Aires.
Christian Günther1931–1934EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Buenos Aires.
Einar Modig1934–1939EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Buenos Aires.
Axel Paulin1939–1942Chargé d’affaires
Folke Sunesson Wennerberg1942–1948Chargé d’affaires
Folke Sunesson Wennerberg1948–1952Envoyé
Ulf Barck-Holst1952–1953Envoyé
Harry Bagge1954–1957EnvoyéSidoackrediterad till La Paz (från 1956).
Harry Bagge1957–1962AmbassadörSidoackrediterad till La Paz.
Gustaf Bonde1962–1965Ambassadör
Louis De Geer1966–1972Ambassadör
Harald Edelstam1972–1973Ambassadör
Carl-Johan Groth1973–1976Chargé d’affaires
Peder Hammarskjöld1976–1981Chargé d’affaires
Lars Schönander1981–1984Chargé d’affaires
Håkan Wilkens1984–1987Chargé d’affaires
Staffan Wrigstad1987–1990Chargé d’affaires
Staffan Wrigstad1990–1992Ambassadör
Madeleine Ströje-Wilkens1992–1997Ambassadör
Håkan Granqvist1997–2000Ambassadör
Arne Rodin2000–2005AmbassadörSidoackrediterad till Lima.
Maria Christina Lundqvist2005–2008AmbassadörSidoackrediterad till Lima.
Eva Zetterberg2009–2014AmbassadörSidoackrediterad till Lima.
Jakob Kiefer2014–2018AmbassadörSidoackrediterad till Lima till 2016.
Oscar Stenström2018–2022Ambassadör
Tomas Wiklund[3]2022–Ambassadör

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.