Sveriges ambassad i Rom

Sveriges ambassad i Rom
Coat of arms of Sweden.svg
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillItalien
AdressBesöksadress:
Ambasciata di Svezia
Piazza Rio de Janeiro 3
00161 ROMA RM
Italien
Koordinater41°55′07″N 12°30′16″Ö / 41.91864°N 12.50431°Ö / 41.91864; 12.50431
BeskickningschefJan Björklund (sedan 2020)

Sveriges ambassad i Rom är Sveriges diplomatiska beskickning i Italien som är belägen i landets huvudstad Rom. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2020 är Jan Björklund.[1] Ambassaden är sedan 23 oktober 2019 åter belägen vid piazza Rio de Janeiro 3[2]i nordöstra Rom. Ambassaden i Rom täcker även sidoackrediteringslandet San Marino. Dessutom ansvarar ambassaden för Sveriges relationer till de FN-organ som har säte i Rom – FAO, WFP och IFAD.[3]

Fastigheter

Ambassadkansli

Ambassadbyggnaden är belägen vid piazza Rio de Janeiro 3. Den svenska legationen i Rom är enligt Statens fastighetsverk Sveriges äldsta beskickning. På 1400-talet skickades en svensk ut för att bevaka Sveriges intressen, då till kurian.[4]

Residens

Ambassadörens residens ligger i en byggnad uppförd 1896 efter ritningar av arkitekt Luigi RollandVia di Villa Patrizi 5. Fastigheten är 1 500 kvadratmeter stor och ligger i en muromgärdad trädgård. Svenska staten köpte fastigheten 1922, och arkitekten Ragnar Hjorth fick i uppdrag att planera en ombyggnad som dock ej genomfördes. Byggnaden har renoverats och byggts om i flera omgångar.[5]

Beskickningschefer

Sveriges minister vid de Italienska hoven (1793-1836, Johan Claes Lagersvärd, avporträtterad i diplomatisk uniform och med Vasaordens kommendörskors runt halsen. I bakgrunden en byst av Gustav IV Adolf; genom fönstret ser man kyrkan Santa Maria del Fiore. Målning av Louis Gauffier i Florens. (1799)
NamnPeriodFunktionAckrediteringStad
Geronimo Marchelli1766–1788Chargé d’affairesGenua
Georg Gustaf Wrangel1788–1793Minister plénipotentiaireGenua
Francesco Piranesi1790–1794ResidentRom
Gustaf Mauritz Armfelt1792–1794Minister plénipotentiaireGenua
Johan Claes Lagersvärd1793–1814Chargé d’affairesFlorens
Francesco Piranesi1794–1798Minister
Johan Claes Lagersvärd1814–1836MinisterresidentFlorens
Johan Wilhelm Bergman1841–1852Chargé d’affaires
Carl Wachtmeister1852–1858Chargé d’affaires
Carl Edward Wilhelm Piper1859–1861Chargé d’affaires
Carl Fredrik Hochschild1861–1863Chargé d’affaires
Carl Fredrik Hochschild1863–1865Ministerresident
Carl Edward Wilhelm Piper1865–1872Envoyé
Hans Henrik von Essen1873–1877Envoyé
Frans Theodor Lindstrand1877–1889Envoyé
Carl Bildt1889–1902Envoyé
Thor von Ditten1903–1905Envoyé
Carl Bildt1905–1920Envoyé
Augustin Beck-Friis1920–1927Envoyé
Erik Sjöborg1928–1937Envoyé
Einar af Wirsén1937–1940Envoyé
Hans Gustaf Beck-Friis1940–1942Envoyé
Joen Lagerberg1942–1946Envoyé
Christian Günther1946–1950Envoyé
Hans Gustaf Beck-Friis1950–1956Envoyé
Hans Gustaf Beck-Friis1956–1956Ambassadör
Eric von Post1956–1965Ambassadör
Brynolf Eng1966–1973AmbassadörSidoackrediterad i Valletta.[6]
Dick Hichens-Bergström1973–1979AmbassadörSidoackrediterad i Valletta.[6]
Axel Lewenhaupt1979–1983AmbassadörSidoackrediterad i Valletta.[6]
Eric Virgin1983–1986AmbassadörSidoackrediterad i Valletta.[6]
Sven Fredrik Hedin1986–1989Ambassadör
Ola Ullsten1989–1995AmbassadörSidoackrediterad i Tirana från 1992.
Torsten Örn1996–1998AmbassadörSidoackrediterad i Tirana.
Göran Berg1998–2002AmbassadörSidoackrediterad i Valletta[6] och Tirana.
Staffan Wrigstad2002–2006AmbassadörSidoackrediterad i Valletta[6] och Tirana.
Anders Bjurner2006–2010AmbassadörSidoackrediterad i Tirana 2006-2008.
Ruth Jacoby2010–2015AmbassadörSidoackrediterad i San Marino.[7]
Robert Rydberg2015–2020AmbassadörSidoackrediterad i San Marino.[8]
Jan Björklund2020–AmbassadörSidoackrediterad i San Marino.[9]

Se även

Referenser

  1. ^ Regeringskansliet (28 maj 2020). ”Ny ambassadör i Italien”. Pressmeddelande.
  2. ^ https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/italien-rom/
  3. ^ ”Ambassaden”. Sveriges ambassad i Rom. Arkiverad från originalet den 5 september 2012. https://web.archive.org/web/20120905161917/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Rom/Om-oss/Om-ambassaden/. Läst 11 september 2012. 
  4. ^ ”Rom, Italien. Amabassadkansli”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/europa/rom-italien-amabassadkansli/. Läst 28 juli 2013. 
  5. ^ ”Rom, Italien. Ambassadördresidenset”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/europa/rom-italien-ambassadorens-bostad/. Läst 28 juli 2013. 
  6. ^ [a b c d e f] Cachia, Francis (14 november 2009). ”Diplomatic Relations between Malta and Sweden” (på engelska). The Malta Independent. http://www.independent.com.mt/articles/2009-11-14/opinions/diplomatic-relations-between-malta-and-sweden-266251/. Läst 22 juli 2015. 
  7. ^ ”Regeringen utser nya ambassadörer”. Utrikesdepartementet. 5 augusti 2010. Arkiverad från originalet den 24 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130324121819/http://regeringen.se/sb/d/13380/a/150143. Läst 15 juli 2013. 
  8. ^ ”CV - AMBASSADOR ROBERT RYDBERG” (på engelska). Utrikesdepartementet. sid. 1. Arkiverad från originalet den 30 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160530103137/http://www.swedenabroad.com/ImageVaultFiles/id_40546/cf_347/CV_Robert_Rydberg_en.PDF. Läst 7 september 2017. 
  9. ^ ”Sveriges ambassad i Rom”. Sweden Abroad. Utrikesdepartementet. https://www.swedenabroad.se/sv/utlandsmyndigheter/italien-rom/om-oss/. Läst 4 oktober 2020. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Johan Claes Lagersvärd (1756-1836) i Florens (Louis Gauffier) - Nationalmuseum - 96667.tif
Gauffier hade som lovande fransk historiemålare slagit sig ner i Italien, först i Rom och från 1793 i Florens. Med tiden tvingades han överge det prestigefyllda historiemåleriet, för att livnära sig som porträttmålare och genom att sälja landskap till Grand Tour-resenärer. I Florens avporträtterade han två svenska diplomater verksamma i staden – här Johan Claes Lagersvärd sittande framför en utsikt mot Domen. Gauffiers porträtt kännetecknas, liksom hans historiemålningar, av distinkta linjer och kyliga färger enligt tidens klassicerande ideal.