Sveriges ambassad i Prag

Sveriges ambassad i Prag
Sveriges ambassad i Prag.
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillTjeckien
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
P.O. Box 35
CZ-160 12 Praha 612
Tjeckien
Besöksadress:
Sveriges Ambassad
Úvoz 13
118 00 Prag 1 - Hrad any
Koordinater50°5′15.11″N 14°23′27.54″Ö / 50.0875306°N 14.3909833°Ö / 50.0875306; 14.3909833
BeskickningschefFredrik Jörgensen (sedan 2020)

Sveriges ambassad i Prag är Sveriges diplomatiska beskickning i Tjeckien och tidigare Tjeckoslovakien och är belägen i landets huvudstad Prag. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2020 är Fredrik Jörgensen. Ambassaden är belägen på Úvozgatan i distriktet Hradčany.

Historia

Byggnaden som ambassaden är inhyst i byggdes 1928–29 av jur doktor Josef Ruzicka och hans hustru Anna. Den ritades av arkitekten Tomáš Šašek.[1] Josef Růžička dog i koncentrationslägret Mauthausen 1942. Som honorärkonsul för Panama hade han utfärdat viseringar till judiska familjer som ville lämna Tjeckoslovakien efter att landets ockuperats av det nazistyrda Tyskland. Svenska ambassaden har hyrt in sig i huset sedan 1946.[2] Efter Pragkuppen 1948 konfiskerades huset och erbjöds av kommunistregimen till försäljning åt svenska staten. Sverige avböjde försäljning då huset var konfiskerad egendom.[1] Man hyrde i stället huset som ambassad ända fram till 1989. Doktor Josef Růžičkas änka Anna och dottern Tatjana fick bo kvar och skyddades av att huset var svensk ambassad. Familjen Růžička fick tillbaka egendomen efter kommunistregimens fall. Den ena halvan av fastigheten skänktes av Tatjana till svenska staten och den andra halvan köptes av hennes bror för 15 miljoner kronor.[2]

År 1994–1995 genomförde Statens fastighetsverk (SFV) en fullständig renovering av byggnaden. I dag inrymmer den ambassadkansli, residens för ambassadören och flera personalbostäder.[1] I souterrängvåningen finns ambassadens entré och reception och på markplanet resten av kansliet. Ambassadörens officiella residens ligger på andra våningen. Högst upp finns också en vindsvåning med milsvid utsikt från takkuporna. Från 1930 till 1994 bodde i denna våning den kände tjeckiska racerföraren Eliška Junková.[3] En s.k. snubbelsten till minne av Josef Růžička placerades i trottoaren utanför ambassaden på minnesdagen för Förintelsen 2015. En populär promenadväg uppkallad efter den svenske diplomaten Raoul Wallenberg, som räddade tiotusentals judar från Förintelsen, leder från ambassaden upp till Petrinkullen.

Fakta

  • Byggår: 1929
  • Yta: 2 204 kvm inklusive biytor
  • Ombyggd/renoverad i etapper, den senaste pågick mellan 1994 och 2002
  • Arkitekt: Tomas Sasek, ombyggnad Kim Gyllenpalm
  • Besöksadress: Uvoz 13
  • Hyresgäst: Utrikesdepartementet
  • Förvaltare: Statens fastighetsverk

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAckreditering
Gerhard Löwen1921–1932Envoyé
Knut Richard Thyberg1931–1933T.f. Chargé d’affaires
Joen Lagerberg1932–1935Chargé d’affaires
Joen Lagerberg1935–1937Envoyé
Folke Malmar1937–1939Envoyé
Torsten Hammarström1945–1947Envoyé
Wilhelm Winther1947–1950Envoyé
Sven Allard1951–1954EnvoyéSidoackrediterad till Budapest.
Carl Olof Gisle1954–1959Envoyé
Karl Fredrik Almqvist1959–1962Ambassadör
Harry Bagge1963–1969AmbassadörSidoackrediterad till Budapest 1963–1964.
Agda Rössel1969–1973Ambassadör
Carl-George Crafoord1973–1976Ambassadör
Marc Giron1976–1977Ambassadör
Sigge Lilliehöök1978–1979Ambassadör
Bengt Rösiö1979–1981Ambassadör
Olof Skoglund1981–1985Ambassadör
Karl-Vilhelm Wöhler1985–1988Ambassadör
Lars-Åke Nilsson1988–1991Ambassadör
Lennart Watz1992–1996AmbassadörSidoackrediterad till Bratislava 1993–1996.
Ingmar Karlsson1996–2001AmbassadörSidoackrediterad till Bratislava.[4]
Harald Fälth2001–2006Ambassadör
Catherine von Heidenstam2006–2010Ambassadör
Inger Ultvedt2010–2011Ambassadör
Annika Jagander2011–2016Ambassadör
Viktoria Li2016–2020Ambassadör
Fredrik Jörgensen2020–idagAmbassadör

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Prag, Tjeckien. Ambassadanläggning”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/europa/prag-tjeckien-ambassadanlaggning/. Läst 29 juli 2013. 
  2. ^ [a b] ”Östblockets sönderfall bäddade för tre nya svenska ambassader” (PDF). Kulturvärden (1): sid. 9. 1996. Arkiverad från originalet den 5 april 2018. https://web.archive.org/web/20180405225900/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/1996_01/s08-ostblockets_sonderfall_baddade_for_tre_nya_svenska_ambassader.pdf. Läst 29 juli 2013. 
  3. ^ ”Eliška Junková” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Eli%C5%A1ka_Junkov%C3%A1&oldid=675012242. Läst 25 januari 2016. 
  4. ^ ”Nya ambassadörer utsedda”. Arbetet. TT: s. 6. 20 september 1996. https://tidningar.kb.se/4112681/1996-09-20/edition/12742/part/2/page/6/?q=%22John%20Hagard%22%20%22ambassad%C3%B6r%22&from=1980-01-01&to=2012-12-31. Läst 21 april 2020. 

Externa länkar

Sveriges ambassader
Nuvarande ambassader
Afghanistan · Albanien · Algeriet · Angola · Argentina · Armenien · Australien · Azerbajdzjan · Bangladesh · Belarus · Bolivia · Bosnien-Hercegovina · Brasilien · Burkina Faso · Chile · Colombia · Cypern · Danmark · Egypten · Estland · Etiopien · Filippinerna · Finland · Frankrike · Förenade arabemiraten · Georgien · Grekland · Guatemala · Indien · Indonesien · Irak · Iran · Island · Israel · Italien · Japan · Jordanien · Kambodja · Kanada · Kazakstan · Kenya · Kina · Demokratiska republiken Kongo · Kosovo · Kroatien · Kuba · Lettland · Libanon  · Liberia · Litauen · Nordmakedonien · Malaysia · Mali · Marocko · Mexiko · Moçambique · Moldavien · Nederländerna · Nigeria · Nordkorea · Norge · Pakistan · Polen · Portugal · Qatar · Rumänien · Ryssland · Rwanda · Saudiarabien · Schweiz · Serbien · Singapore · Spanien · Storbritannien · Sudan · Sydafrika · Sydkorea · Syrien · Tanzania · Thailand · Tjeckien · Tunisien · Turkiet · Tyskland · Uganda · Ukraina · Ungern · USA · Vietnam · Zambia · Zimbabwe · Österrike
Tidigare ambassader
Belgien (?-2011) · Botswana (1972-2008) · Bulgarien (1935-2010) · Elfenbenskusten (1978-2007) · Ecuador (1964-1992) · Guinea-Bissau (?-2000) · Irland (1946-2010) · Kuwait (?-2001) · Laos (1965-2010) · Lesotho (1985-1993) · Libyen (1974-1995) · Luxemburg (1996-2010) · Malta (?-?) · Namibia (1990-2008) · Nicaragua (1984-2008) · Nya Zeeland (1949-1995) · Oman (1986-1993) · Peru (1940-2001, 2016-2022)  · Senegal (2000-2010) · Slovakien (2003-2010) · Slovenien (1999-2010) · Sri Lanka (1949-2009) · Uruguay (1949-1993) · Venezuela (1930-2000) · Heliga stolen (Vatikanstaten) (1986-2001)
Se även: Sveriges konsulat, Utrikesrepresentationen, Sveriges utrikespolitik, Nordens diplomatiska beskickningar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Swedish embassy Prague 2265.JPG
(c) I, Krokodyl, CC BY 2.5
Embassy of Sweden in Prague, Czechia