Sveriges ambassad i Phnom Penh

Sveriges ambassad i Phnom Penh
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillKambodja
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
P.O. Box 68
Phnom Penh
Kambodja
Besöksadress:
10th floor,
Phnom Penh Tower
445, Monivong Blvd,
(St. 93/332)
Sangkat Boeung Pralit,
Khan 7 Makara Phnom Penh
Koordinater11°33′31″N 104°55′12″Ö / 11.55859°N 104.91998°Ö / 11.55859; 104.91998
Öppnad2010
BeskickningschefBjörn Häggmark (sedan 2019)

Sveriges ambassad i Phnom Penh är Sveriges diplomatiska beskickning i Kambodja som är belägen i landets huvudstad Phnom Penh. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2019 är Björn Häggmark.

Historia

Sverige har haft diplomatiska förbindelser med Kambodja sedan 1961. Man hade under lång tid varit representerat i Kambodja genom ambassaden i Bangkok och ett sektionskansli för utvecklingssamarbete i Phnom Penh. Sedan augusti 2010 har Sverige en ambassad i Kambodja.[1]

I november 2020 meddelade UD att Kambodja åter skall vara en sidoackreditering för ambassadören i Thailand och att legationen i Phnom Penh avvecklas under 2021. [2]

Verksamhet

Det övergripande uppdraget som ambassaden har är att stödja genomförandet av utvecklingssamarbetet med Kambodja men även att stärka Sveriges närvaro och fördjupa och bredda relationerna mellan Sverige och Kambodja. Ambassadens verksamhet är fokuserad på utvecklingssamarbete, politik och handelsfrågor. Man har löpande kontakter med den kambodjanska regeringen, myndigheter, organisationer, samarbetspartners och andra givare inom biståndet. Ambassaden har även som uppgift att hjälpa svenska medborgare som är bosatta i eller på besök i Kambodja och kambodjanska medborgare som vill ha information om eller besöka Sverige.[1]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Tord Hagen1961–1964AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Bangkok.
Lennart Petri1965–1969AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Peking.
Arne Björnberg1969–1974AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Peking.
Kaj Björk1975–1979AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Peking.[3][4]
1980–1992AmbassadörVakant[5][6]
Eva Heckscher1992–1997AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Bangkok.[7]
Inga Eriksson Fogh1997–1998AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Bangkok.[8][9]
Jan Axel Nordlander1999–2004AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Bangkok.[10]
Jonas Hafström2004–2007AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Bangkok.[11]
Lennart Linnér2007–2010AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Bangkok.[12]
Anne Höglund2010–2013Ambassadör
Anna Maj Hultgård2013–2016Ambassadör
Maria Sargren2016–2019Ambassadör
Björn Häggmark2019–Ambassadör

Referenser

  1. ^ [a b] ”Ambassaden”. Sveriges ambassad i Phnom Penh. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222033020/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Phnom-Penh/Om-oss/Ambassaden/. Läst 12 februari 2014. 
  2. ^ ”Sveriges närvaro i Kambodja förändras”. UD. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/sveriges-narvaro-i-kambodja-forandras/. Läst 27 november 2020. 
  3. ^ Hellbom, Thorleif (21 december 1998). ”DN gratulerar: Klok rapportör i stormcentrum”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/familj/dn-gratulerar-klok-rapportor-i-stormcentrum/. Läst 16 januari 2018. 
  4. ^ Sveriges statskalender. 1979. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1979. sid. 344. Libris 3682760. ISBN 91-38-04622-9. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59641/1/gupea_2077_59641_1.pdf 
  5. ^ Sveriges statskalender. 1980. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1980. sid. 344. Libris 3682761. ISBN 91-38-05350-0. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59644/1/gupea_2077_59644_1.pdf 
  6. ^ Sveriges statskalender 1992. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1992. sid. 358. Libris 3682771. ISBN 913812694X. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59882/1/gupea_2077_59882_1.pdf 
  7. ^ Uddling Hans, Paabo Katrin, red (1994). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1995. Stockholm: Norstedt. sid. 451. Libris 8261514. ISBN 91-1-943202-X. https://runeberg.org/vemardet/1995/0451.html 
  8. ^ Sveriges statskalender 1998. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1998. sid. 182. Libris 3682777. ISBN 9138313111. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59832/1/gupea_2077_59832_1.pdf 
  9. ^ Sveriges statskalender 1999. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1999. sid. 195. Libris 3682778. ISBN 9138314452. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59833/1/gupea_2077_59833_1.pdf 
  10. ^ ”Ett tuppfjät från diktatur i Kambodja”. Dala-Demokraten. 28 oktober 2017. https://www.dalademokraten.se/2017-10-28/ett-tuppfjat-fran-diktatur-i-kambodja. Läst 8 mars 2019. 
  11. ^ ”STYRELSE: Jonas Hafström”. Svenskar i Världen. https://www.sviv.se/om-oss/styrelse/. Läst 8 mars 2019. 
  12. ^ Sveriges statskalender 2010. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 2010. sid. 185. Libris 11846164. ISBN 9138325209. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59894/1/gupea_2077_59894_1.pdf 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.