Sveriges ambassad i Oslo

Sveriges ambassad i Oslo
Sveriges ambassadbyggnad på Inkognitogata 27 i Oslo.
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillNorge
AdressPostadress:
Sveriges Ambassad
Inkognitogata 27
0244 Oslo
Norge
Besöksadress:
Sveriges Ambassad
Inkognitogata 27
Oslo
Koordinater59°55′8.63″N 10°41′58.75″Ö / 59.9190639°N 10.6996528°Ö / 59.9190639; 10.6996528
Öppnad1906
BeskickningschefMikael Eriksson (sedan 2024)

Sveriges ambassad i Oslo är Sveriges diplomatiska beskickning i Norge som är belägen i landets huvudstad Oslo. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2024 är Mikael Eriksson.[1] Svenska legationen i Norge fick ambassadstatus 1947.[2]

Fastigheterna

2019 flyttades ambassaden från lokalerna på Nobels gate 16, där den legat sedan 1957, till Inkognitogata 27.[2] Flytten innebar en samlokalisering av ambassadkansli och representationslokal. Fastigheten på Inkognitogata 27 har anor från 1700-talet och är den tredje inköpta statsägda svenska fastigheten för utrikesrepresentation. Den första var i Istanbul 1757 och den andra i Madrid 1904. Fastigheten i Oslo inköptes 1906, året efter unionsupplösningen.[3]

De tidigare ambassadlokalerna på Nobels gate 16 inköptes 1952. Ambassadbyggnaden uppfördes 1957 och har en stomme av betong. Fasaderna är klädda med rött tegel och taket är belagt med norska skifferplattor. På grund av ett ökat behov av mer lokalyta och förändrade verksamhetskrav genomfördes under 1991–1992 en genomgripande ombyggnad av ambassaden.[3]

Ambassadbyggnaden på Inkognitogata 27

  • Byggår: 1872–73, om- och tillbyggnad 1906 och 1945
  • Arkitekter: Ove Ekman, om- och tillbyggnad 1906 Fredrik Lilljekvist
  • Besöksadress: Inkognitogata 27
  • Hyresgäst: Utrikesdepartementet
  • Förvaltare: Anders Ingmo, Statens fastighetsverk

Nobels gate 16 (ambassadbyggnad 1957-2019)

Tidigare ambassadbyggnad (1957-2019).

Från och med den 28 maj 2019 finns ambassaden på adressen Inkognitogata 27[4].

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktion
Ernst Axel Günther1905–1906Envoyé t.f.
Ernst Axel Günther1906–1908Envoyé
Gustaf Falkenberg1908–1913Envoyé
Fredrik Ramel1913–1923Envoyé
Torvald Höjer1923–1937Envoyé
Christian Günther1937–1939Envoyé
Johan Beck-Friis1940–1947Envoyé
Johan Beck-Friis1947–1950Ambassadör
Hans W:son Ahlmann1950–1956Ambassadör
Rolf Edberg1956–1967Ambassadör
Dick Hichens-Bergström1968–1973Ambassadör
Yngve Möller1973–1978Ambassadör
Love Kellberg1978–1987Ambassadör
Axel Edelstam1987–1989Ambassadör
Lennart Bodström1989–1993Ambassadör
Kjell Anneling1993–1997Ambassadör
Magnus Vahlquist1997–2001Ambassadör
Mats Ringborg2002–2007Ambassadör
Michael Sahlin2007–2010Ambassadör
Ingrid Hjelt af Trolle2010–2014Ambassadör
Axel Wernhoff2014–2018Ambassadör
Krister Bringéus2018–2020Ambassadör
Cecilia Björner2020–2024Ambassadör
Mikael Eriksson2024–idagAmbassadör

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Inkognitogt 27 Sveriges ambres.jpg
Författare/Upphovsman: Jan-Tore Egge, Licens: CC BY-SA 4.0
Sveriges ambassade i Colbjørnsens gate 5 og Inkognitogata 27 i Oslo
Sveriges ambassade Oslo.jpg
Författare/Upphovsman: Kjetil Ree, Licens: CC BY-SA 3.0
Sveriges ambassade i Oslo, Nobels gate 16b på Frogner.