Sveriges ambassad i Lusaka

Sveriges ambassad i Lusaka
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillZambia
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
P.O. Box 50264
Ridgeway 10101 Lusaka
Zambia
Besöksadress:
Haile Selassie Avenue
Opposite Ndeke House Longacres
Koordinater15°24′59″S 28°19′07″Ö / 15.41625°S 28.31871°Ö / -15.41625; 28.31871
Öppnad1965
BeskickningschefJohan Hallenborg (sedan 2019)

Sveriges ambassad i Lusaka är Sveriges diplomatiska beskickning i Zambia, belägen i Lusaka.

Historik

Diplomatiska relationer mellan Sverige och Zambia upprättades i samband med Zambias självständighet 1964. Ett utvecklingssamarbete har bedrivits sedan dess.[1] Sverige har haft konsulat och sedan ambassad i Lusaka sedan 1965.

Ambassadbyggnader

Sverige har sedan 1965 haft en ambassad i Lusaka. Uppförandet av en egen ambassadbyggnad påbörjades 1984 och invigningen skedde 1989. Ambassadtomten ritades av W Bauer & J Karon AB i Stockholm och anlades av den lokala entreprenören Bingham. Arkitekt var Michael Granit. Tomten innehåller idag tre byggnader. En är ambassadkansli, där Finlands ambassad sedan år 2000 hyr cirka 300 m² och delar entré. I en andra byggnad finns också kontorslokaler. Statens fastighetsverk (SFV) har där gjort några mindre ombyggnationer på grund av den växande personalstyrkan. I en tredje byggnad, en teknisk servicebyggnad, finns utrymmen för bland annat vattentankar, reservkraft, kök, konferensrum, bastu och förråd.[2]

Byggnaderna är uppförda av rött tegel från norra Zambia. Fönsterkarmar och spröjsar är i aluminium. Invändigt är väggarna putsade och vitmålade. På golvet ligger terrazzoplattor i två olika färger. På gården är marktreglet lagt i mönster. Tegel, terrazzoplattor och fönsterkarmar är lokalt producerade. Yttertaket i trä är täckt med betongtegel från Zimbabwe. Innertaket består av träpanel från Moçambique. Innerdörrar, möblemang, tekniska installationer och övrigt material är svenskproducerat. Alla installationer är gjorda av svenska elektriker och rörmokare. Generalentreprenör var Fabcon AB från Timrå. Apollo, en lokal entreprenör, stod för byggnadsarbetena. På tomten finns pool, tennisbana och ett trettiotal parkeringsplatser under tak. SFV förvaltar förutom ambassaden även fyra personalbostäder i Lusaka. En av dessa är ambassadörsresidenset.[2]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Otto Rathsman1962–1966AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Nairobi.
Carl Gustaf Béve1966–1967AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Nairobi.[3]
Olof Kaijser1967–1972Ambassadör
Iwo Dölling1972–1975Ambassadör
Ove Heyman1975–1979Ambassadör
Göran Hasselmark1979–1983Ambassadör
Jan Ölander1984–1987AmbassadörSidoackrediterad till Lilongwe.
Carl Johan Persson1987–1990AmbassadörSidoackrediterad till Lilongwe.
Per Taxell1990–1993AmbassadörSidoackrediterad till Lilongwe.[4]
Anders Johnson1994–1996AmbassadörSidoackrediterad till Lilongwe.
Kristina Svensson1996–2000AmbassadörSidoackrediterad till Lilongwe.
Christina Rehlen2001–2006Ambassadör
Lars Ronnås2006–2009Ambassadör
Marie Andersson de Frutos2009–2011Ambassadör
Lena Nordström2011–2015Ambassadör
Henrik Cederin2015–2019Ambassadör
Anna Maj Hultgård2019–2022Ambassadör
Johan Hallenborg2022–Ambassadör

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.