Sveriges ambassad i Kabul

Sveriges ambassad i Kabul
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillAfghanistan
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
House 70, Lane 1, Street 15
Wazir Akbar Khan
Kabul, Afghanistan

Besöksadress:
Sveriges ambassad
House 70, Lane 1, Street 15
Wazir Akbar Khan
Kabul
Koordinater34°31′41″N 69°09′58″Ö / 34.52814°N 69.166095°Ö / 34.52814; 69.166095
Öppnad2008
Nedlagd15 augusti 2021
BeskickningschefJohan Ndisi (sedan 2023)

Sveriges ambassad i Kabul är Sveriges diplomatiska beskickning i Afghanistan, belägen i landets huvudstad Kabul. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadens verksamhet är sedan 2022 förlagd till Stockholm. Ambassadör sedan 2023 är Johan Ndisi.

Den 15 augusti 2021 beslutade Utrikesdepartementet att evakuera samtliga av ambassadens svenska personal efter att talibanerna tagit över Kabul och störtat den sittande regeringen i Afghanistan.[1] Ambassaden kommer att hållas permanent stängt, men verksamheten kommer att fortsätta bedrivas från Stockholm.[2]

Historia

Sveriges diplomatiska förbindelser med Afghanistan hade tidigare sköts av ambassaden i Islamabad, som då bestod av en ambassadör, två ambassadråd (konsulär/admin, ekonomi), en andrasekreterare (pol), en förstasekreterare (migration) och en tredjesekreterare. Ambassadens biståndsavdelning fanns då i Kabul, med en förstasekreterare (pol) samt ett ambassadråd och två förstasekreterare med utvecklingsfrågor. Fram till maj 2002, då Peter Tejler ackrediterades som ambassadör, hade man inte haft någon sedan Kaj Sundberg 1979.[3]

Regeringen beslutade den 12 december 2007 att en ambassad skulle upprättas i Afghanistans huvudstad Kabul. Tidigare hade Sverige ett Sida-administrerat sektionskontor i Kabul som lydde under ambassaden i Pakistan. Ambassaden invigdes den 30 oktober 2008 av utrikesminister Carl Bildt.[4]

Motiveringen till uppgraderingen till ambassad var att Sverige med en ambassadör på plats "bättre kan följa den politiska utvecklingen i Afghanistan, aktivt delta i det internationella samarbetet lokalt och få bättre tillträde till myndigheterna i Kabul".[5]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Rolf R:son Sohlman1948–1960EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Moskva.
Dick Hichens-Bergström1960–1963AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Teheran.
Eyvind Bratt1964–1967AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Teheran.
Nils-Eric Ekblad1967–1970AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Teheran.
Gustaf Bonde1970–1973AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Teheran.
Bengt Odhner1973–1978AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Teheran.
Kaj Sundberg1978–1979AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Teheran.
Ingen ambassadör1979–2002--
Peter Tejler2002–2003AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Islamabad.
Ann Wilkens2003–2007AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Islamabad.
Anna Karin Eneström2007–2008AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Islamabad.
Svante Kilander2008–2010Ambassadör
Torbjörn Pettersson2010–2012Ambassadör
Peter Semneby2012–2015Ambassadör
Anders Sjöberg2015–2017Ambassadör
Tobias Thyberg2017–2019Ambassadör
Caroline Vicini2019–2020Ambassadör
Torkel Stiernlöf2020–2022Ambassadör
Jörgen Lindström2022–2023AmbassadörBaserad i Stockholm.[6]
Johan Ndisi2023–idagAmbassadörBaserad i Stockholm.

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.