Sveriges ambassad i Islamabad

Sveriges ambassad i Islamabad
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillPakistan
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
P.O. Box 1100
Islamabad
Pakistan
Besöksadress:
House No. 4,
Street No. 5
Sector F-6/3
Islamabad
Koordinater33°44′10″N 73°04′32″Ö / 33.73612°N 73.07549°Ö / 33.73612; 73.07549
Öppnad1956
BeskickningschefAlexandra Berg von Linde (sedan 2024)

Sveriges ambassad i Islamabad är Sveriges diplomatiska beskickning i Pakistan som är belägen i landets huvudstad Islamabad. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2024 är Alexandra Berg von Linde.

Personal

Ambassaden består (2013) av en ambassadör, en förste ambassadsekreterare (politik/säkerhet/humanitärt/MR), en andre ambassadsekreterare (admin/handel/främjande), en tredje ambassadsekreterare (konsulärt/admin) samt två andre ambassadsekreterare (migration). En försvarsattaché finns vid ambassaden från den 1 augusti 2008. Sedan maj 2010 finns även en säkerhetskoordinator placerad vid ambassaden. Ambassaden har nitton lokalanställda medarbetare. Honorära generalkonsulat finns i Karachi och Lahore.[1]

Ambassadanläggning

Den svenska ambassaden ligger i ett inhyrt kontor och personalen bor i hyrt residens. Med anledning av det försämrade säkerhetsläget vill pakistanska myndigheter att ambassaderna ska vara samlade.[2] 1962 förvärvade svenska staten en tomt på 8026 km² i Islamabads diplomatiska enklav. Tomträtten är på 90 år. Sedan 1987 har Statens fastighetsverk (SFV) hyrt ut tomten i andra hand till British High Commission som använt den till parkeringsplats. Då säkerhetsläget i stadens övriga delar har försämrats är Sverige därför angelägna om att ta tomten i de diplomatiska kvarteren i bruk.[3] I november 2009 fick SFV i uppdrag av regeringen att genomföra program och projektering för en svensk ambassadanläggning med ambassadkansli, ambassadörsresidens och personalbostäder på den befintliga tomten.[2] År 2012 fick SFV i uppdrag av regeringen att gå vidare med planer på att bygga en svensk ambassadanläggning på denna tomt. Under våren 2013 var SFV och den svenske arkitekten på plats för träffa den lokale arkitekten.[3]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionSidoackrediteringPlacering
Harry Eriksson1949–1951EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Teheran.
Gunnar Jarring1951–1952EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Teheran.
Ragnvald Bagge1953–1956EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Teheran.
Gösta Brunnström1956–1956EnvoyéKarachi
Gösta Brunnström1956–1960AmbassadörKarachi
Hugo Ärnfast1960–1964AmbassadörKarachi
Lennart Finnmark1964–1969AmbassadörRawalpindi och Karachi
Bengt Odhner1969–1973AmbassadörRawalpindi
Rune Nyström1973–1977Ambassadör
Bengt Rösiö1977–1979AmbassadörSidoackrediterad till Malé.
Carl-Johan Groth1979–1983AmbassadörSidoackrediterad till Malé.
Sten Strömholm1983–1985AmbassadörSidoackrediterad till Malé.
Gunnar Hultner1985–1990AmbassadörSidoackrediterad till Malé (från 1986).
Ian Paulsson1990–1995AmbassadörSidoackrediterad till Malé.[4]
Nils Rosenberg1995–1999Ambassadör
Peter Tejler1999–2003AmbassadörSidoackrediterad till Kabul.
Ann Wilkens2003–2007AmbassadörSidoackrediterad till Kabul.
Anna-Karin Eneström2007–2009AmbassadörSidoackrediterad till Kabul (till 2008).
Ulrika Sundberg2009–2011Ambassadör
Lars-Hjalmar Wide2011–2013Ambassadör
Tomas Rosander2013–2016Ambassadör
Ingrid Johansson2016–2020Ambassadör
Henrik Persson2020–2024Ambassadör
Alexandra Berg von Linde2024–idagAmbassadör

Se även

Referenser

  1. ^ ”Om Pakistan”. Sveriges ambassad i Islamabad. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130831224133/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Islamabad/Landfakta/Om-Pakistan/. Läst 10 augusti 2013. 
  2. ^ [a b] Gallagher, Ingrid (3 mars 2010). ”SFV projekterar ny ambassad i Islamabad”. Byggindustrin.com. Arkiverad från originalet den 5 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100305015218/http://www.byggindustrin.com/byggprojekt/sfv-projekterar-ny-ambassad-i-islamabad__7371. Läst 10 augusti 2013. 
  3. ^ [a b] ”Islamabad, Pakistan. Ambassadanläggning”. Statens fastighetsverk. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200811220523/https://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/asien/islamabad-pakistan-ambassadanlaggning/. Läst 10 augusti 2013. 
  4. ^ ”På nya poster”. Svenska Dagbladet: s. 19. 29 oktober 1990. https://tidningar.kb.se/1767385/1990-10-29/edition/0/part/1/page/11/?q=%22Kinshasa%22%20%22ambassad%C3%B6r%22&from=1990-01-01&to=1992-12-31. Läst 21 april 2020. 

Externa länkar

Sveriges ambassader
Nuvarande ambassader
Afghanistan · Albanien · Algeriet · Angola · Argentina · Armenien · Australien · Azerbajdzjan · Bangladesh · Belarus · Bolivia · Bosnien-Hercegovina · Brasilien · Burkina Faso · Chile · Colombia · Cypern · Danmark · Egypten · Estland · Etiopien · Filippinerna · Finland · Frankrike · Förenade arabemiraten · Georgien · Grekland · Guatemala · Indien · Indonesien · Irak · Iran · Island · Israel · Italien · Japan · Jordanien · Kambodja · Kanada · Kazakstan · Kenya · Kina · Demokratiska republiken Kongo · Kosovo · Kroatien · Kuba · Lettland · Libanon  · Liberia · Litauen · Nordmakedonien · Malaysia · Mali · Marocko · Mexiko · Moçambique · Moldavien · Nederländerna · Nigeria · Nordkorea · Norge · Pakistan · Polen · Portugal · Qatar · Rumänien · Ryssland · Rwanda · Saudiarabien · Schweiz · Serbien · Singapore · Spanien · Storbritannien · Sudan · Sydafrika · Sydkorea · Syrien · Tanzania · Thailand · Tjeckien · Tunisien · Turkiet · Tyskland · Uganda · Ukraina · Ungern · USA · Vietnam · Zambia · Zimbabwe · Österrike
Tidigare ambassader
Belgien (?-2011) · Botswana (1972-2008) · Bulgarien (1935-2010) · Elfenbenskusten (1978-2007) · Ecuador (1964-1992) · Guinea-Bissau (?-2000) · Irland (1946-2010) · Kuwait (?-2001) · Laos (1965-2010) · Lesotho (1985-1993) · Libyen (1974-1995) · Luxemburg (1996-2010) · Malta (?-?) · Namibia (1990-2008) · Nicaragua (1984-2008) · Nya Zeeland (1949-1995) · Oman (1986-1993) · Peru (1940-2001, 2016-2022)  · Senegal (2000-2010) · Slovakien (2003-2010) · Slovenien (1999-2010) · Sri Lanka (1949-2009) · Uruguay (1949-1993) · Venezuela (1930-2000) · Heliga stolen (Vatikanstaten) (1986-2001)
Se även: Sveriges konsulat, Utrikesrepresentationen, Sveriges utrikespolitik, Nordens diplomatiska beskickningar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”