Sveriges ambassad i Helsingfors

Sveriges ambassad i Helsingfors
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillFinland
AdressNorra Esplanaden 7 B, Helsingfors
Koordinater60°10′5.2″N 24°57′15.5″Ö / 60.168111°N 24.954306°Ö / 60.168111; 24.954306
Öppnad1918
BeskickningschefPeter Ericson (sedan 2024)
Byggnaden som den såg ut 1907.

Sveriges ambassad i Helsingfors är Sveriges diplomatiska beskickning i Finland som är belägen i landets huvudstad Helsingfors. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2024 är Peter Ericson.[1] Utöver ambassaden har Sverige ett generalkonsulat i Mariehamn. Därutöver finns honorärkonsulat i Björneborg, Ekenäs, Jakobstad, Joensuu, Jyväskylä, Karleby, Kotka, Kuopio, Lahtis, Rovaniemi, S:t Michel, Tammerfors, Torneå, Uleåborg, Vasa och Åbo.

Fastighet

Ambassaden ligger vid Salutorget med utsikt över havet och granne med Presidentens slott, Högsta domstolen och Helsingfors stadshus.[2] Fastigheten som rymmer ambassadkansli, ambassadörens residens och personalbostäder har en lång historia.[3]

Byggnaden är känd för att dess fasad är lik Stockholms slott (slottets norra länga mot Norrbro). Den har exempelvis liknande fönster som ser ut att höra till en mezzaninvåning.

Redan på 1600-talet fanns tomten dokumenterad i den dåtida stadsplanen. Från denna tid och några århundraden framåt låg här små trähus med torvtak. Byggnaden som inrymmer ambassaden uppfördes mellan åren 1839 och 1843 som privatbostad åt kommerserådet Johan Henrik Heidenstrauch. Svenska staten köpte fastigheten för 400 000 svenska kronor år 1921 för att inrymma den svenska legationen.[2] Sverige hade 1918 upprättat diplomatiska förbindelser med Finland som just blivit självständigt.[3] Under början av 1980-talet gjordes en totalrenovering av ambassadbyggnaden under ledning av den finländska professorn Erik Kråkström[2].

Ambassadbyggnaden

Fakta om ambassaden:[3]

  • Byggår: 1839–1842, ombyggnad 1885, 1921, 1945, 1981, 1983–1985
  • Arkitekter: Anders Fredrik Granstedt, ombyggnader; 1885 W. Reiss, Kiesleff, 1921 Torben Grut, 1945 Karl Eklund, 1981 Erik Kråkström, 1983–1985 Uhlin
  • Besöksadress: Norra Esplanaden 7B, Helsingfors
  • Hyresgäst: Utrikesdepartementet
  • Förvaltare: Per-Erik Ekman, Statens Fastighetsverk

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktion
Walter Ernst Gustaf Ahlström1918–1918Chargé d’affaires
Karl Gustaf Westman1918–1918Ministre plénipotentiaire (Vasa)
Gustaf Henning Elmquist1921–1925Envoyé
Carl Hamilton1925–1931Envoyé
Carl von Heidenstam1931–1939Envoyé
Stig Sahlin1939–1941Envoyé
Karl Ivan Westman1941–1942Envoyé
Hans Gustaf Beck-Friis1942–1947Envoyé
Clas Otto Johansson1947–1951Envoyé
Gösta Engzell1951–1954Envoyé
Gösta Engzell1954–1963Ambassadör
Ingemar Hägglöf1964–1971Ambassadör
Göran Ryding1971–1975Ambassadör
Sten Sundfeldt1975–1980Ambassadör
Kaj Sundberg1980–1984Ambassadör
Knut Thyberg1984–1992Ambassadör
Mats Bergquist1992–1997Ambassadör
Kerstin Asp-Johnsson1997–2001Ambassadör
Ulf Hjertonsson2001–2006Ambassadör
Eva Walder Brundin2006–2009Ambassadör
Johan Molander2009–2011Ambassadör
Örjan Berner2012–2012Chef t.f.[4]
Anders Lidén2012–2016Ambassadör
Anders Ahnlid2016–2020Ambassadör
Nicola Clase2020–2024Ambassadör
Peter Ericson2024–idagAmbassadör

Se även

Referenser

Vidare läsning

  • Sveriges ambassad i Helsingfors. ([Ny, utök. utg.]). Stockholm: Byggnadsstyr. 1986. Libris 7759758. ISBN 91-86670-01-8 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Venäläisiä jäätelökauppiaita Kauppatorilla - N26 (hkm.HKMS000005-km003k55).jpg
Författare/Upphovsman: Signe Brander , Licens: CC BY 4.0
Venäläisiä jäätelökauppiaita Kauppatorilla. Taustalla Keisarinnan kivi ja Pohjoisesplanadi 7. -- negatiivi ja vedos, lasi paperi pahvi, mv
Pohjoisesplanadi 7.jpg
Swedish Embassy on Pohjoisesplanadi 7, Helsinki, Finland. Built 1839. Architect: A. F. Granstedt; façade Torben Grut 1921.