Sveriges ambassad i Haag

Sveriges ambassad i Haag
Sveriges ambassadörsresidens i Haag ligger på Lange Voorhut 28.
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillNederländerna
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
Postbus 85601
2508 CH Den Haag
Besöksadress:
Johan de Wittlaan 7
2517 JR Den Haag
Koordinater52°05′39″N 4°17′11″Ö / 52.09426°N 4.28646°Ö / 52.09426; 4.28646
Öppnad1614
BeskickningschefJohannes Oljelund (sedan 2021)

Sveriges ambassad i Haag (nederländska: Zweedse Ambassade in den Haag) är Sveriges diplomatiska beskickning i Nederländerna som är belägen i landets administrativa huvudstad Haag. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2021 är Johannes Oljelund. Ambassadören är sidoackrediterad i Luxemburg.

Historia

Beskickningen i Haag invigdes 1614 då den förste svenske beskickningschefen utnämndes. Beskickningen som då upprättades var Sveriges första i utlandet.[1]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAckreditering
Joakim Fredrik Preis1714–1719Charge d'affaires
Joakim Fredrik Preis1719–1725Ministerresident
Joakim Fredrik Preis1725–1759Envoyé
Carl Johan Creutz1760–1775Envoyé
Emanuel De Geer1775–1779Envoyé
Gustaf Johan Ehrensvärd1780–1782Envoyé
Carl Gustaf Schultz von Ascheraden1782–1787Envoyé
Mårten Bunge1787–1789Charge d'affaires
Fredrik Adolf Löwenhielm1789–1806Envoyé
Gustaf Algernon Stierneld1814–1817Charge d'affaires
Abraham Konstantin Mouradgea d'Ohsson1817–1834Envoyé
Carl Hochschild1836–1841Envoyé
Edvard Gabriel Gyldenstolpe1841–1843Charge d'affaires
Axel von Wahrendorff1843–1847Charge d'affaires
Carl von Mansbach1847–1851Envoyé
Adam Christoffer Löwenskiold1851–1856Ministre plénipotentiaire
Adam Christoffer Löwenskiold1856–1858Envoyé
Christian Adolf Virgin1858–1860Envoyé
Nils Erik Wilhelm af Wetterstedt1860–1864Envoyé
Carl Fredrik Palmstierna1864–1865Ministerresident
Louis Fredrik Ernst Wrede1865–1869Ministerresident
Oluf Stenersen1869–1870MinisterresidentSidoackrediterad från beskickningen i Bryssel.
Carl Burenstam1870–1884MinisterresidentSidoackrediterad från beskickningen i Bryssel.
Carl Burenstam1884–1895Ministre plénipotentiaireSidoackrediterad från beskickningen i Bryssel.
August Gyldenstolpe1895–1899Ministre plénipotentiaireSidoackrediterad från beskickningen i Bryssel.
Herman Wrangel1900–1904EnvoyéSidoackrediterad från beskickningen i Bryssel.
Gustaf Falkenberg1905–1908EnvoyéSidoackrediterad från beskickningen i Bryssel.
Albert Ehrensvärd1908–1910EnvoyéSidoackrediterad från beskickningen i Bryssel.
Fredrik af Klercker1910–1921EnvoyéSidoackrediterad från beskickningen i Bryssel.
Gustaf von Dardel1919–1921Charge d'affaires
Gustaf Westman1921–1922Envoyé
Patrick Adlercreutz1922–1937Envoyé
Erik Sjöborg1937–1944Envoyé
Gunnar Hägglöf1944–1946EnvoyéBaserad i London 1944-46, i Haag 1946.[2]
Joen Lagerberg1946–1952Envoyé
Sven Dahlman1953–1956Envoyé
Sven Dahlman1956–1961Ambassadör
Brynolf Eng1961–1965Ambassadör
Jens Malling1966–1969Ambassadör
Karl-Gustav Lagerfelt1969–1972Ambassadör
Tord Hagen1972–1977Ambassadör
Nils-Olov Hasslev1977–1983Ambassadör
Carl-Henric Nauckhoff1982–1984Ambassadör
Hans Danelius1984–1988Ambassadör
Göte Magnusson1988–1992Ambassadör
Jan af Sillén1992–1996Ambassadör
Lennart Alvin1996–2000Ambassadör
Björn Skala2000–2005Ambassadör
Hans Magnusson2005–2010Ambassadör
Håkan Emsgård2010–2015AmbassadörSidoackrediterad till Luxemburg.
Per Holmström2015–2018Ambassadör
Annika Markovic2018–2021Ambassadör
Johannes Oljelund2021–idagAmbassadör

Se även

Referenser

  1. ^ ”Sveriges ambassad i Haag”. Sveriges ambassad i Haag. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903075733/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Haag/Om-oss/Ambassaden/. Läst 28 augusti 2014. 
  2. ^ Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 612. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0636.html 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Den Haag - Lange Voorhout 28.JPG
Författare/Upphovsman: Rudolphous (talk), Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Det här är ett fotografi av rijksmonument nummer 17702