Sveriges ambassad i Dublin

Sveriges ambassad i Dublin
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillIrland
AdressAdress:
31 Merrion Road, Ballsbridge, Dublin[1]
(år 1964)
Adress:
Sun Alliance House,
13-17 Dawson Street, Dublin 2[2] (år 1984)
Öppnad1946
Nedlagd2010
BeskickningschefLars Wahlund (sedan 2018; Stockholmsbaserad)

Sveriges ambassad i Dublin var Sveriges diplomatiska beskickning i Irland som var belägen i landets huvudstad Dublin. Beskickningen bestod av en ambassad och ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD). Ambassaden öppnades 1946 och stängdes 2010. Ambassadören är idag Stockholmsbaserad och stöds av ett kansli (Kansliet för Stockholmsbaserade sändebud, UD KSS) på Utrikesdepartementet.[3]

Historia

När Irland blev självständigt år 1949 var Sverige ett av de länder som tidigt upprättade diplomatiska förbindelser med landet. Den svenska ambassaden i Dublin stängde sommaren 2010 i besparingssyfte och Sverige har sedan september 2010 en Stockholmsbaserad ambassadör till Irland samt ett honorärt generalkonsulat i Dublin.[4]

Ambassadörsresidenset

Residenshuset från 1967 är ritad av svenska arkitekten Sten Lindgren och irländska arkitekten Arthur Douglas. I samband med stängningen av ambassaden 2010 lades det 437 kvadrat meter stora huset ut till försäljning. Utgångspriset var satt till 30 miljoner kronor.[5]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAckreditering
Oscar Thorsing1946–1951Charge d'affaires
Oscar Thorsing1951–1952Envoyé
Folke Sunesson Wennerberg1952–1958Envoyé
Leif Öhrvall1958–1959Envoyé
Leif Öhrvall1959–1963Ambassadör
Nils-Eric Ekblad1963–1967Ambassadör
Eyvind Bratt1967–1973Ambassadör
Bo Järnstedt1973–1977Ambassadör
Lennart Myrsten1977–1982Ambassadör
Gustaf Hamilton af Hageby1982–1987Ambassadör
Ilmar Bekeris1987–1989Ambassadör
Margareta Hegardt1989–1993Ambassadör
Per Jödahl1993–1997Ambassadör
Peter Osvald1997–2002Ambassadör
Nils Daag2002–2006Ambassadör
Claes Ljungdahl2007–2010Ambassadör
Elisabet Borsiin Bonnier2010–2014AmbassadörStockholmsbaserad.
Ulrika Sundberg2014–2016AmbassadörStockholmsbaserad.
Anna Brandt2016–2018AmbassadörStockholmsbaserad.
Lars Wahlund2018–AmbassadörStockholmsbaserad.

Se även

Referenser

  1. ^ Sveriges statskalender. 1964. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1964. sid. 310. https://runeberg.org/statskal/1964/0310.html 
  2. ^ Sveriges statskalender. 1984. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1984. sid. 352. Libris 3682782. ISBN 91-38-90400-4. https://runeberg.org/statskal/1984/0354.html 
  3. ^ ”Irland”. Utrikesdepartementet. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141008183945/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Europa/Om-oss/Irland/. Läst 16 oktober 2014. 
  4. ^ ”Irland”. Utrikesdepartementet. 17 januari 2014. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006074823/http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42483. Läst 16 oktober 2014. 
  5. ^ Karström, Jonas (26 november 2010). ”Sverige säljer ambassad på Irland”. Affärsvärlden. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021005207/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3024163.ece. Läst 16 oktober 2014. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.