Sveriges ambassad i Chişinău

Sveriges ambassad i Chişinău
Coat of arms of Sweden.svg
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillMoldavien
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
12 Toma Ciorba Street, MD 2004
Chisinau
Republic of Moldova
Besöksadress:
12 Toma Ciorba Street,
MD 2004
Chisinau
Öppnad2010
BeskickningschefKatarina Fried (sedan 2021)

Sveriges ambassad i Chişinău är Sveriges diplomatiska beskickning i Moldavien som är belägen i landets huvudstad Chișinău. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2021 är Katarina Fried. Ambassaden invigdes 2010, efter att Sverige varit representerat i Moldavien sedan 2002.[1]

Historia

Den svenska ambassaden i Chişinău invigdes den 30 september 2010. Vid invigningen närvarade Sveriges utrikesminister Carl Bildt, Moldaviens interimspresident Mihai Ghimpu och Iurie Leancă, Moldaviens biträdande premiärminister för utrikes- och europeiska integrationsfrågor.[2]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAckreditering
Ingrid Tersman2010–2015Ambassadör
Signe Burgstaller2015–2018Ambassadör
Anna Lyberg2018–2021Ambassadör
Katarina Fried2021–idagAmbassadör

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.