Sveriges ambassad i Bryssel

Sveriges ambassad i Bryssel
Sveriges ambassad i Bryssel.
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillBelgien
Adress148, avenue Louise, B-1050 Bryssel. Tel. (02) 649 2158. Telex 21148.
Nedlagd2011
BeskickningschefAnnika Molin Hellgren (sedan 2021; Stockholmsbaserad)

Sveriges ambassad i Bryssel var Sveriges diplomatiska beskickning i Belgiens huvudstad Bryssel. Beskickningen bestod av en ambassad och ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet. Ambassaden lades ned 2011. Motivet var besparingsskäl.[1] En Stockholmsbaserad ambassadör, sedan 2016 Annika Hahn-Englund, representerar numera Sverige i Belgien och har till uppgift att föra den löpande dialogen med Belgiens regering, bland annat i EU-frågor, samt främja de ekonomiska och kulturella förbindelserna mellan Belgien och Sverige.[2]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Axel von Wahrendorff1837–1851Chargé d’affaires
Fredrik Anton F. Hartwig Wedel Jarlsberg1852–1856Chargé d’affaires
Carl August Järta1856–1857Chargé d’affaires
Carl August Järta1857–1858Ministerresident
Carl Adalbert von Mansbach1859–1868Ministerresident
Oluf Stenersen1869–1870MinisterresidentSidoackrediterad i Haag.
Carl Burenstam1870–1884MinisterresidentSidoackrediterad i Haag.
Carl Burenstam1884–1895Ministre plénipotentiaireSidoackrediterad i Haag.
August Gyldenstolpe1895–1897Ministre plénipotentiaire a.i.Sidoackrediterad i Haag.
August Gyldenstolpe1897–1899Ministre plénipotentiaireSidoackrediterad i Haag.
Herman Wrangel1900–1904EnvoyéSidoackrediterad i Haag.
Gustaf Falkenberg1905–1908EnvoyéSidoackrediterad i Haag.
Albert Ehrensvärd1908–1910EnvoyéSidoackrediterad i Haag.
Fredrik af Klercker1910–1921EnvoyéSidoackrediterad i Haag.
Gustaf von Dardel1921–1940EnvoyéSidoackrediterad i Luxemburg (från 1922).
Gunnar Hägglöf1944–1946EnvoyéBaserad i London 1944–1946, i Haag 1946.[3]
Einar Modig1946–1948EnvoyéSidoackrediterad i Luxemburg.
Gunnar Reuterskiöld1948–1956EnvoyéSidoackrediterad i Luxemburg.
Gunnar Reuterskiöld1956–1956AmbassadörSidoackrediterad i Luxemburg.
Hugo Wistrand1956–1961AmbassadörSidoackrediterad i Luxemburg.
Stig Unger1961–1965AmbassadörSidoackrediterad i Luxemburg.
Tage Grönwall1965–1969Ambassadör
Tord Göransson1969–1975AmbassadörSidoackrediterad i Luxemburg.
Lars von Celsing1976–1979AmbassadörSidoackrediterad i Luxemburg.
Jean-Jacques von Dardel1979–1984AmbassadörSidoackrediterad i Luxemburg.
Kaj Sundberg1984–1989Ambassadör
Henrik Liljegren1989–1992Ambassadör
Göran Berg1993–1998AmbassadörSidoackrediterad i Luxemburg.[4]
Anders Oljelund1998–2003Ambassadör
Herman af Trolle2003–2007Ambassadör
Magnus Robach2007–2011Ambassadör
Ulrika Sundberg2011–2014AmbassadörStockholmsbaserad
Maria Christina Lundqvist2014–2016AmbassadörStockholmsbaserad
Annika Hahn-Englund2016–2021AmbassadörStockholmsbaserad, även för Luxemburg.[5]
Annika Molin Hellgren2021–AmbassadörStockholmsbaserad, även för Luxemburg.[6]

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Swedish embassy in Brussels.jpg
Författare/Upphovsman: Pymouss, Licens: CC BY-SA 3.0
Former Swedish embassy in Brussels, now a consulate.