Sveriges ambassad i Brasília

Sveriges ambassad i Brasília
Coat of arms of Sweden.svg
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillBrasilien
AdressPostadress:
Embaixada da Suécia
Caixa Postal 10548
71620-980 Brasilia DF
Brasilien
Besöksadress:
Sveriges Ambassad
SES Av. das Nações,
Quadra 807, Lote 29
70419-900 Brasilia - DF
Koordinater15°49′28″S 47°53′21″V / 15.824418°S 47.889231°V / -15.824418; -47.889231
Öppnad1975
BeskickningschefKarin Wallensteen (sedan 2022)

Sveriges ambassad i Brasília är Sveriges diplomatiska beskickning i Brasilien, som är belägen i landets huvudstad Brasília. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2022 är Karin Wallensteen.

Ambassaden

Ambassaden är belägen i ambassadområdet i södra delen (vingen) av Brasília. En av ambassadens huvuduppgifter är att främja relationerna mellan Sverige och Brasilien och att utveckla samarbetet inom områdena politik, ekonomi och kultur.

Sverige har även två honorära generalkonsulat i Brasilien (Rio de Janeiro och São Paulo) och fyra honorära konsulat (i Fortaleza, Manaus, Recife och Salvador).[1]

Fastighet

Ambassadbyggnaderna som är ritade av professor Helge Zimdal uppfördes 1974 och invigdes i januari 1975. I samma område finns sextiotalet andra ambassader och de fyra nordiska länderna ligger på rad. De fem nordiska anläggningarna beskrivs av Utrikesdepartementet som att ha karaktären av en skandinavisk by. Ambassaden består av en grupp låga byggnader under sadeltak i fyrkantgruppering. Den ligger i ett område med grönska och ambassadens trädgård finns 28 olika arter av träd och blommor.[2]. Byggnaden har renoverats i omgångar, bland annat kök och bostäder 1997-1998. Entrén fick en ny utformning 1997-1998.[3]

Fastighetsfakta

Ambassadanläggning:[3]

Beskickningschefer i Brasilien

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Johan Albert Kantzow1808–1811Chargé d’affaires
Lorentz Westin1825–1830Chargé d’affaires
David Gustaf Anckarloo1830–1831Chargé d’affaires
Lars Gustaf Morsing1845–1860Chargé d’affaires
Gunnar Olof Hyltén-Cavallius1860–1864Chargé d’affaires
Erik Carl Johan Cederstråhle1879–1876Chargé d’affaires
Johan Paues1913–1918Chargé d’affaires
Johan Paues1918–1920Ministerresident
Johan Paues1920–1935Envoyé
Gustaf Weidel1935–1943Envoyé
Ragnar Kumlin1944–1948Envoyé
Knut Richard Thyberg1949–1955Envoyé
Jan Stenström1955–1956Envoyé
Jan Stenström1956–1960Ambassadör
Carl Douglas1960–1961Ambassadör
Sven Fredrik Hedin1961–1961T.f. chargé d’affaires
Jens Malling1961–1965Ambassadör
Gustaf Bonde1966–1970Ambassadör
Bengt Odevall1970–1972Ambassadör
Ambassaden flyttad från Rio de Janeiro till Brasília 1972.
Bengt Odevall1972–1975Ambassadör
Gunnar Lonaeus1975–1978Ambassadör
Lennart Rydfors1978–1986AmbassadörSidoackrediterad i Asunción (från 1981).
Krister Kumlin1986–1990Ambassadör
Gunnar Hultner1990–1996Ambassadör
Christer Manhusen1996–2001Ambassadör
Staffan Åberg2001–2003Ambassadör
Margareta Winberg2004–2007Ambassadör
Annika Markovic2008–2011Ambassadör
Magnus Robach2011–2014Ambassadör
Per-Arne Hjelmborn2014–2019Ambassadör
Johanna Brismar Skoog2019–2022Ambassadör
Karin Wallensteen2022–idagAmbassadör

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.