Sveriges ambassad i Berlin

Sveriges ambassad i Berlin
Sveriges ambassad.
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillTyskland
AdressPostadress:
Schwedische Botschaft
Rauchstrasse 1
10787 Berlin
Tyskland
Besöksadress:
Sveriges Ambassad
Rauchstrasse 1
Berlin
Koordinater52°30′30″N 13°21′02″Ö / 52.50836°N 13.35056°Ö / 52.50836; 13.35056
Öppnad1999/1912
BeskickningschefVeronika Wand-Danielsson (sedan 2023)

Sveriges ambassad i Berlin är Sveriges diplomatiska beskickning i Tyskland som är belägen i landets huvudstad Berlin. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör från augusti 2023 är Veronika Wand-Danielsson.[1] Ambassaden är belägen på Rauchstrasse 1 i Tiergarten i Berlin och ingår i de Nordiska ambassaderna i Berlin.

Historia

År 1912 inköptes i Berlin en stor villa på Rauchstrasse 1,[2] som kostade 560 000 kronor, motsvarande 25 miljoner kronor i dagens värde.[3] Villan ritades om av Fredrik Lilljekvist. Den förstördes i den massiva bombningen av Tiergarten den 22 november 1943. Sveriges upprätthöll representation i grannbyggnaderna, som också tillhörde Sverige, fram till krigsslutet. Ambassaden flyttade till Bonn 1947[4] och vid Berlins delning 1949 blev den mest välbehållna delen Sveriges generalkonsulat.[3] Rester av det svenska huset stod kvar ända fram till 1954 då det revs. Det enda som återstod då var en bunker som användes som förråd.[5]

Bonn betraktades redan från början som en tillfällig adress och att Berlin snart skulle återerövra sin plats. Detta ledde till att Sverige och Finland på 1950-talet köpte varsin tomt för kommande bruk. Dessa tomter låg i den trekantiga park mellan Stülerstrasse och Klingelhöferstrasse som i folkmun kallas Klingelhöfer-Dreieck, eller Tiergarten-Dreieck. Sverige och Finland behöll sina gamla legationstomter vid Tiergartenstraße.[4] När Östtyskland och Västtyskland 1972 erkände varandra öppnade Sverige en ambassad i Östberlin. År 1974 såldes tomten till staden Berlin som inte bebyggde den. År 1995 kunde Sverige liksom Finland efter långvariga förhandlingar köpa tillbaka sina gamla tomter. Med köp av ytterligare en tomt i kvarteret kunde tanken på en nordisk ambassadanläggning förverkligas.[5] År 1999 öppnades den nya ambassaden i Berlin och den i Bonn stängdes. Idag står ambassaden i Berlin på samma tomt som 1912 års legation men nu som en del av de nordiska ambassaderna.[3]

Fastigheterna

Sveriges ambassad i Tyskland flyttade 1999 från Bonn till den nordiska ambassadanläggningen Nordische Botschaften i Berlin. Ambassaden är placerad på exakt samma plats som den tidigare legationen. Den svenska ambassadbyggnaden ritades av arkitekten Gert Wingårdh. Husets exteriör utmärks svart emmabodagranit på sidan mot den norska ambassaden och gotländsk kalksten på fasaden mot Finland. Wingård har inspirerats av yin och yang tillsammans med det svenska materialet i sitt val av material. Exteriören smälter samman med interiören genom kalkstensväggen som startar utanpå byggnaden vid entrén för att sedan gå in i huset. Ut mot Klingelhöfer Strasse består fasaden av det omslutande gröna så kallade kopparbandet vars lameller till stora delar är öppnade för att få in ljus i byggnaden. Byggnaden förvaltas av Statens fastighetsverk.

Interiörmässigt har ambassaden björkklädda väggar med linjer i etsad koppar som knyter an till komplexets fasad. Fokalpunkten är spiraltrappan i trä som leder vidare upp från foajén. I entréplan finns även konferensrummet med vy över innerplanen. Utmärkande är konferensrummet på bottenplan som ger ett flytande intryck genom sin placering mellan vattnet utanför och vattenfallet i foajén tillsammans med det kanotformade konferensbordet. Möblerna kommer från Källemo och är formgivna av Mats Theselius. De två skulpturer varav den ena är inuti huset och den andra utanför men mellan ambassadbyggnaden och yttertomten är skapade av Håkan Rehnberg.[3]

Ambassaden har tre övre plan fördelade mellan den konsulära och administrativa avdelningen, press-, informations, näringslivs- och kulturavdelningen samt den ekonomiska och politiska avdelningen.[6] Våningarna är i stort identiska i sin utformning. Här återfinns respektive avdelningars arbetsrum samt konferens- och möteslokaler. Den konsulära avdelningen som är öppen för allmänheten återfinns i det för de nordiska ambassaderna gemensamma Felleshuset där även växlande utställningar är öppna för allmänheten.

Residenset

Residenset.

Sveriges residens och ambassadörens bostad ligger i Dahlem i sydvästra Berlin. Byggnaden som ursprungligen gick i Heimatschutzstil genomgick en omfattande ombyggnation 1999 och går sedan dess i en modernistisk stil. Även residenset förvaltas av Statens fastighetsverk.

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktion
Ole Jödahl1956–1967Ambassadör
Nils Montan1967–1972Ambassadör
Sven Backlund1972–1983Ambassadör
Lennart Eckerberg1983–1990Ambassadör
Torsten Örn1990–1994Ambassadör
Örjan Berner1994–1996Ambassadör
Mats Hellström1997–2001Ambassadör
Carl Tham2002–2006Ambassadör
Ruth Jacoby2006–2010Ambassadör
Staffan Carlsson2010–2015Ambassadör
Lars Danielsson2015–2017Ambassadör
Per Thöresson2017–2023Ambassadör
Veronika Wand-Danielsson2023–Ambassadör

Se även

Referenser

  1. ^ ”Veronika Wand-Danielsson ny ambassadör i Tyskland”. Regeringskansliet. 23 mars 2023. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/03/veronika-wand-danielsson-ny-ambassador-i-tyskland/. Läst 23 mars 2023. 
  2. ^ ”Die Schwedische Botschaft”. Sveriges ambassad i Berlin. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150816233141/http://www.swedenabroad.com/de-DE/Embassies/Berlin/Uber-uns/Die-Botschaft/Die-Schwedische-Botschaft/. Läst 26 augusti 2015. 
  3. ^ [a b c d] ”Ambassaden – nytt hus med lång historia”. Sveriges ambassad i Berlin. Arkiverad från originalet den 23 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180623090612/http://udweb202.ud.episerverhosting.com/Pages/StandardPage.aspx?id=22502&epslanguage=sv-SE. Läst 12 september 2012. 
  4. ^ [a b] Hedqvist, Hedvig (1995). ”Tillbaka till Tiergarten”. Kulturvärden (Statens fastighetsverk) (3): sid. 16. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141029122003/http://www.sfv.se/Documents/Kulturvarden/1995_03/tillbaka_till_tiergarten.pdf. Läst 29 oktober 2014.  Arkiverad 29 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b] ”Berlin ambassad”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/europa/berlin-tyskland-ambassad-och-felleshus/. Läst 29 oktober 2014. 
  6. ^ ”?”. Sveriges ambassad i Berlin. Arkiverad från originalet den 16 januari 2007. https://web.archive.org/web/20070616071124/http://www.swedenabroad.com/Page____17012.aspx. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Schwedische Botschaft Berlin 2004.jpg
Författare/Upphovsman: Mangan2002, Licens: CC BY 2.5
Botschaft der nordischen Länder: Schweden, Finnland, Norwegen, Dänemark Berlin
Berlin, Residenz des schwedischen Botschafters 01.jpg
Författare/Upphovsman: Axel Mauruszat, Licens: Attribution
Residence of the swedish Ambassador in Berlin, Puecklerstr. 42-44, Berlin-Grunewald, Germany
Nordic embassies Berlin (July 2008) 4.jpg
The nordiska ländernas ambassader i Berlin.
Sweemb konferenzraum.jpg
Författare/Upphovsman: Mangan2002, Licens: CC BY-SA 3.0
Sveriges ambassad i Berlin, konferensrummet
Schweden botschaft2.jpg
Författare/Upphovsman: Mangan2002, Licens: CC BY 3.0
Sveriges ambassad, Berlin, Tyskland, arkitekt Gert Wingårdh
Sweemb berlin foyer.jpg
Författare/Upphovsman: Mangan2002, Licens: CC BY-SA 3.0
Sveriges ambassad i Berlin, foajén