Sveriges ambassad i Belgrad

Sveriges ambassad i Belgrad
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillSerbien
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
P.O.B. 5
11040 Belgrade
Serbien
Besöksadress:
Ledi Pedzet 2
Belgrad
BeskickningschefAnnika Ben David (sedan 2021)

Sveriges ambassad i Belgrad är Sveriges diplomatiska beskickning i Serbien som är belägen i landets huvudstad Belgrad. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2024 är Charlotte Sammelin. Ambassadören är sidoackrediterad i Montenegro sedan landets självständighet (den 3 juni 2006) och sedan Kosovo förklarade sin självständighet övergick sidoackrediteringsansvaret till Sveriges ambassad i Skopje.[1]

Verksamhet

Ambassadens verksamhetsområden är inom politik, bistånd, handel, press, information och kultur, konsulära och migrationsfrågor. Ett nordiskt polissambandskontor är anslutet till ambassaden. Även en försvarsavdelning hör till ambassaden som följer och bedömer den militära utvecklingen och utvecklingen i övrigt i frågor som berör säkerhetspolitik. Avdelningen fungerar dessutom som en sambandslänk mellan svenska och serbiska försvarsmyndigheter.[1]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Einar af Wirsén1921–1925EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Bukarest.
Jonas Alströmer1925–1928EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Bukarest.
Torsten Undén1928–1938EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Wien.
Torsten Undén1938–1938EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Budapest.
Knut Richard Thyberg1938–1939T.f. Chargé d’affaires
Folke Malmar1939–1941Envoyé
Gunnar Reuterskiöld1945–1948Envoyé
Carl Carlsson Kjellberg1948–1949T.f. Chargé d’affaires
Birger Johansson1948–1953Envoyé
Ole Jödahl1953–1956Envoyé
Stig Unger1954–1956T.f. Chargé d’affaires
Stig Unger1956–1956Envoyé
Stig Unger1956–1961Ambassadör
Sven Backlund1961–1963Ambassadör
Agda Rössel1964–1969Ambassadör
Lennart Finnmark1969–1975AmbassadörSidoackrediterad i Tirana.
Axel Lewenhaupt1975–1978AmbassadörSidoackrediterad i Tirana.
Bertil Arvidson1978–1982AmbassadörSidoackrediterad i Tirana.
Lennart Myrsten1982–1987AmbassadörSidoackrediterad i Tirana.
Jan af Sillén1987–1992AmbassadörSidoackrediterad i Tirana.
Göran Jacobsson1993–1996MinisterAmbassadörsposten var vakant 1992-1996 efter Jugoslaviska krigen bröt ut.[2]
Mats Staffansson1996–2000AmbassadörSidoackrediterad i Skopje.[3]
Michael Sahlin2000–2002Ambassadör
Lars-Göran Engfeldt2002–2006AmbassadörSidoackrediterad i Skopje (till 2005) och Podgorica (från december 2006).
Krister Bringéus2007–2010AmbassadörSidoackrediterad i Podgorica.
Christer Asp2010–2016AmbassadörSidoackrediterad i Podgorica.
Jan Lundin2016–2021AmbassadörSidoackrediterad i Podgorica.
Annika Ben David2021–idagAmbassadörSidoackrediterad i Podgorica.

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.