Sveriges ambassad i Bangkok

Sveriges ambassad i Bangkok
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillThailand
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
P.O. Box 1324, Nana Post Office
Bangkok 10112
Thailand
Besöksadress:
Sveriges Ambassad
140 Sukhumvit Road, between soi 4 and 6
Bangkok
Koordinater13°44′25.93″N 100°33′17.22″Ö / 13.7405361°N 100.5547833°Ö / 13.7405361; 100.5547833
BeskickningschefAnna Hammargren (sedan 2023)

Sveriges ambassad i Bangkok (thai: สถานเอกอัครราชทูตสวีเดนประจำประเทศไทย) är Sveriges diplomatiska beskickning i Thailand som är belägen i landets huvudstad Bangkok. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan september 2023 är Anna Hammargren. Sveriges ambassadör i Thailand är också sidoackrediterad till Burma/Myanmar och Laos. Detta innebär att ambassadören, trots att denne är baserad i Bangkok, även är Sveriges ambassadör i dessa länder. Ambassaden är en av de största svenska ambassaderna i Asien.[1]

Ambassaden

Sverige har haft diplomatiska förbindelser med Thailand sedan 1883.[2] Den 18 maj 1868 undertecknades i London ett vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal mellan länderna.[3]

Ambassaden är belägen på Sukhumvit Road i Bangkok och bemanningen utgörs av ambassadören och ytterligare sex utsända från UD, en migrationsattaché, fyra utsända från Sida varav en regional rådgivare för demokrati och mänskliga rättigheter och tre inom Swedish Environmental Secretariat (SENSA) som invigdes 2002, två nordiska polissambandsmän, en försvarsattaché stationerad vid ambassaden i Singapore men även sidoackrediterad till bland annat Thailand, det utsända prästparet från Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) samt 26 lokalanställda.[3] Exportrådet öppnade den 1 september 2008 en representation i Bangkok med en utsänd och en lokalanställd.

I Thailand har Sverige även honorärkonsulat i Phuket, Pattaya, Chiang Mai och Hua Hin. Konsulatet i Phuket var tidigare ett generalkonsulat som upprättades i januari 2005 på grund av flodvågskatastrofen men avvecklades formellt den 30 juni 2008 och har omvandlats till ett förstärkt honorärkonsulat som även fanns innan katastrofen.[1]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Johan Hultman1931–1936EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Tokyo.
Widar Bagge1937–1945EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Tokyo.
Torsten Hammarström1947–1951EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Peking.
Tor Hugo Wilhelm Wistrand1953–1956EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Peking.
Klas Böök1956–1959EnvoyéSidoackrediterad från ambassaden i Peking.
Tord Hagen1959–1964AmbassadörSidoackrediterad till Phnom Penh (från 1961), Rangoon och Saigon (från 1960).
Åke Sjölin1964–1967AmbassadörSidoackrediterad till Kuala Lumpur, Rangoon, Saigon och Vientiane (från 1965), Singapore (från 1966).
Axel Lewenhaupt1967–1970AmbassadörSidoackrediterad till Kuala Lumpur och Rangoon och Singapore.
Eric Virgin1970–1976AmbassadörSidoackrediterad till Kuala Lumpur, Rangoon, Singapore och Vientiane.
Jean-Christophe Öberg1976–1981AmbassadörSidoackrediterad till Singapore och Vientiane.
Axel Edelstam1981–1983AmbassadörSidoackrediterad till Singapore och Vientiane.
Nils-Olov Hasslev1983–1986AmbassadörSidoackrediterad till Vientiane.
Olov Ternström1986–1992AmbassadörSidoackrediterad till Rangoon och Vientiane.[4]
Eva Heckscher1992–1997AmbassadörSidoackrediterad till Phnom Penh, Rangoon och Vientiane.[5]
Inga Eriksson Fogh1997–1998AmbassadörSidoackrediterad till Phnom Penh, Rangoon och Vientiane.[6][7]
Jan Axel Nordlander1999–2004Ambassadör
Jonas Hafström2004–2007AmbassadörSidoackrediterad till Phnom Penh, Rangoon och Vientiane.[8]
Lennart Linnér2007–2011AmbassadörSidoackrediterad till Manila (från 2008), Rangoon och Vientiane.[9]
Klas Molin2011–2015AmbassadörSidoackrediterad till Manila, Rangoon och Vientiane.[10]
Staffan Herrström2015–2020AmbassadörSidoackrediterad till Manila (till 2016[a]), Rangoon och Vientiane.
Jon Åström Gröndahl2020–2023Ambassadör
Anna Hammargren2023–idagAmbassadör

Se även

Fotnoter

  1. ^ Sveriges ambassad i Manila öppnade åter 2016 och fick då en på plats stationerad ambassadör.

Referenser

  1. ^ [a b] ”Ambassaden”. Sveriges ambassad i Bangkok. Arkiverad från originalet den 5 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120505201351/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bangkok/Om-oss/Ambassaden/. Läst 9 januari 2009. 
  2. ^ ”Sveriges förbindelser med Thailand”. Regeringen. Arkiverad från originalet den 15 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120715005747/http://www.regeringen.se/sb/d/2520/a/14508. Läst 12 september 2012. 
  3. ^ [a b] ”Sveriges relationer med Thailand – översikt: mars 2008”. Exportrådet. mars 2008. sid. 1,4. http://www.swedishtrade.se/PageFiles/160602/THAILAND%20Bilaterala%20relationer%20Sverige%20Thailand,%20080325.pdf?epslanguage=sv. Läst 12 september 2012. 
  4. ^ Sveriges statskalender 1992. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1992. sid. 369. Libris 3682771. ISBN 913812694X. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59882/1/gupea_2077_59882_1.pdf 
  5. ^ Uddling Hans, Paabo Katrin, red (1994). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1995. Stockholm: Norstedt. sid. 451. Libris 8261514. ISBN 91-1-943202-X. https://runeberg.org/vemardet/1995/0451.html 
  6. ^ Sveriges statskalender 1998. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1998. sid. 182. Libris 3682777. ISBN 9138313111. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59832/1/gupea_2077_59832_1.pdf 
  7. ^ Sveriges statskalender 1999. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1999. sid. 195. Libris 3682778. ISBN 9138314452. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59833/1/gupea_2077_59833_1.pdf 
  8. ^ ”STYRELSE: Jonas Hafström”. Svenskar i Världen. https://www.sviv.se/om-oss/styrelse/. Läst 8 mars 2019. 
  9. ^ ”Ambassadören som flyttade hem”. Motivation.se. 30 augusti 2011. http://www.motivation.se/leda/intervju/ambassadoren-som-flyttade-hem. Läst 8 juli 2016. 
  10. ^ ”Kreditivbrevsceremoni i Manila”. Sveriges ambassad i Bangkok. 14 januari 2013. Arkiverad från originalet den 8 juli 2016. https://archive.today/20160708120532/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bangkok/Aktuellt/Nyheter/Kreditivbrevsceremoni-i-Manila/. Läst 8 juli 2016. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.