Sveriges ambassad i Baku

Sveriges ambassad i Baku
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillAzerbajdzjan
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
ISR Plaza 11th Floor
69 Nizami Street
AZ-1005 Baku
Azerbaijan
Besöksadress:
ISR Plaza, Plan 11
69 Nizami Street
Baku
Koordinater40°22′27″N 49°50′42″Ö / 40.37423°N 49.84494°Ö / 40.37423; 49.84494
Öppnad2014
BeskickningschefTobias Lorentzson (sedan 2022)

Sveriges ambassad i Baku är Sveriges diplomatiska beskickning i Azerbajdzjan som är belägen i landets huvudstad Baku. Beskickningen består av en ambassad och en beskickningschef utsänd av Utrikesdepartementet (UD). Ambassadör sedan 2022 är Tobias Lorentzson.

Historia

I juni 2013 beslutade Sveriges regering att öppna en ambassad i Baku.[1] Ambassaden öppnade i mars 2014. Sverige hade fram till den 3 mars 2014 representerats i Azerbajzjan av ett honorärkonsulat. Honorärkonsulatet stängdes i samband med den svenska ambassadens öppnande. Ambassaden är belägen i samma lokaler som Norges ambassad på ISR Plaza.[2] Ambassadens officiella invigning skedde under handelsminister Ewa Björlings besök i Baku 12–13 juni 2014. Invigningsevenemanget ägde rum i Villa Petrolea, bröderna Nobels hemvist för ett drygt sekel tidigare.[3]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAckreditering
Michael Sahlin1995–1998AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Ankara.[4]
?1998–2001Ambassadör
Ann Dismorr2001–2005AmbassadörSidoackrediterad från ambassaden i Ankara.[5]
Hans Gunnar Adén2006–2010AmbassadörPlacerad i Stockholm.[6]
Mikael Eriksson2011–2015AmbassadörPlacerad i Stockholm.
Tomas Danestad2014–2017[7]Chargé d’affaires a.i.
Ingrid Tersman2015–2020AmbassadörPlacerad i Stockholm.[8]
Christian Kamill2017–2020Chargé d’affaires[9]
Christian Kamill2020–2022Ambassadör[9]Sidoackrediterad till Bisjkek.[10]
Tobias Lorentzson2022–Ambassadör[11]Sidoackrediterad till Bisjkek.[10]

Se även

Referenser

  1. ^ ”Sverige öppnar nya ambassader i Baku och Jerevan”. Sveriges ambassad i Jerevan. 4 mars 2014. http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Jerevan/Aktuellt/Nyheter/Sverige-oppnar-nya-ambassader-i-Baku-och-Jerevan-sys/. Läst 25 augusti 2014. 
  2. ^ ”Ambassaden”. Sveriges ambassad i Baku. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407064642/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Baku/Om-oss/test-sys/. Läst 26 augusti 2014. 
  3. ^ ”Ambassaden i Baku invigd av Ewa Björling”. Sveriges ambassad i Baku. 16 juni 2014. http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Baku/Aktuellt/Nyheter/Okonventionell-ambassadinvigning-med-Ewa-Bjorling-i-Baku-sys/. Läst 25 augusti 2014. 
  4. ^ ”Sahlin Michael (1945 – )”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE%2FRA%2F101010785&s=TARKIS08_Balder. Läst 17 januari 2018. 
  5. ^ ”PROFILES” (på engelska) (PDF). FN:s utvecklingsprogram. 28 september 2012. sid. 57. Arkiverad från originalet den 5 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150705200454/http://www.ke.undp.org/content/dam/kenya/docs/Democratic%20Governance/UNDP%20championing%20womens%20leadership%20booklet3%20(1).pdf. Läst 5 juli 2015. 
  6. ^ Utrikesdepartementet (2006-09-21). ”Ny ambassadör i Södra Kaukasien”. Pressmeddelande. Läst 4 april 2022.
  7. ^ ”Farewell Reception for Mr Tomas Danestad and his spouse Mrs Malena Hård”. Embassy of Sweden in Baku. 5 juli 2017. https://www.facebook.com/754108551274132/posts/1588694441148868/. Läst 5 augusti 2020. 
  8. ^ ”Ingrid Tersman”. Regeringskansliet. 7 september 2015. https://www.gov.se/pressbilder/ingrid-tersman/. Läst 5 augusti 2020. 
  9. ^ [a b] Utrikesdepartementet (16 juli 2020). ”Ny ambassadör i Azerbajdzjan”. Pressmeddelande. Läst 5 augusti 2020.
  10. ^ [a b] ”Kirgizistan”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/europa-och-centralasien/kirgizistan/. Läst 5 augusti 2021. 
  11. ^ Utrikesdepartementet (10 februari 2022). ”Tobias Lorentzson ny ambassadör i Azerbajdzjan”. Pressmeddelande. Läst 10 februari 2022.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.