Sveriges ambassad i Alger

Sveriges ambassad i Alger
Coat of arms of Sweden.svg
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillAlgeriet
AdressBesöksadress:
Rue Olof Palme
Nouveau-Paradou
Hydra-Alger
Postadress:
Ambassade de Suède
B.P 263
160 35 Hydra-Alger Algeriet
Koordinater36°44′42″N 3°01′46″Ö / 36.74494°N 3.02932°Ö / 36.74494; 3.02932
BeskickningschefBjörn Häggmark (sedan 2021)

Sveriges ambassad i Alger är Sveriges diplomatiska beskickning i Algeriet som är belägen i landets huvudstad Alger. Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2021 är Björn Häggmark.

Historia

Sveriges förbindelser med Algeriet går tillbaka till 1727, då man ingick ett freds-, handels- och sjöfartstraktat. Sverige var ett av de första länder som öppnade diplomatisk representation i landet. Konsulatet var även det första svenska konsulatet utanför Europa.[1] År 1962 inrättades en ambassad för Algeriet i Alger som var underställt konsulatet fram till 1968.[2]

Fastighet

Redan på 1830-talet fanns ett svenskt konsulat i Algeriet. Byggnaden som idag huserar Sveriges ambassad är dock betydligt yngre.[3] I stadsdelen Hydra, fem kilometer söder om Algers centrum, ligger ambassadanläggningen. Tomten och granntomten, där ambassadörens residens ligger, förvärvades av den svenska staten 1958. Residenset byggdes under sena 1950-talet och består av en modern franskritad villa som i stilen känns nordisk och som av UD:s inredningsarkitekter inretts med Josef Frank-möbler. Skissarbetet för kansliet påbörjades först 1983.[4] Den ritades av Myrenbergs arkitektkontor och uppfördes av Skanska på uppdrag av dåvarande Byggnadsstyrelsen.[3] Statens fastighetsverk genomförde 2012 en stor ombyggnad av kanslibyggnaden för att inrymma den polska ambassaden som hyresgäst.[4]

Tomten ligger i kuperad terräng med stora nivåskillnader. Kanslibyggnadens planlösning, som har kontor i två våningar, har påverkats av detta. Tre personalbostäder ligger på tredje våningen och entrén vetter mot gatan. Huvudentrén ligger på bottenvåningen tillsammans med väntrum och reception. På plan två ligger huvudsakligen kontoren tillsammans med ett dussintal tjänsterum, sammanträdesrum och lunchrum. Byggnaden är gjuten i massiv betong och golven är belagda med cementmosaik. Dörrar och skåpinredningar är utförda i svensk bok vilket ger inredningen en blond nordisk prägel. Växterna i trädgården är speciellt utvalda för att ge ett rikt spektrum av grönska samt för att de ska blomma under alla årstider.[4]

Beskickningschefer

NamnPeriodFunktionAnmärkning
Anders Forsse1962–1963Konsul & Chargé d’affaires
Bengt Rabaeus1963–1966Ambassadör
Wilhelm Wachtmeister1966–1967Ambassadör
Claës König1968–1972AmbassadörSidoackrediterad i Bamako.[5]
Jean-Jacques von Dardel1972–1974Ambassadör
Harald Edelstam1974–1979Ambassadör
Stig Brattström1979–1982Ambassadör
Jean-Christophe Öberg1982–1987Ambassadör
Tom Tscherning1987–1993Ambassadör
Göran Wide1993–1998AmbassadörÅr 1994 flyttade Wide temporärt till Paris på grund av inbördeskriget.[6]
Krister Göranson1998–2000Ambassadör
Andreas Ådahl2000–2003Ambassadör
Per Saland2003–2006Ambassadör
Helena Nilsson Lannegren2006–2008Ambassadör
Eva Emnéus2008–2013Ambassadör
Carin Wall2013–2016Ambassadör
Marie-Claire Swärd Capra2016–2021Ambassadör
Björn Häggmark2021–idagAmbassadör

Se även

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.