Svenskar i Ryssland
  |
| Ryssland · Sverige |
| Språk |
|---|
| Religion |
Till svenskar i Ryssland (ryska: Шведы в России) räknas personer som är folkbokförda i Ryssland födda i Sverige, och personer som har sitt ursprung i Sverige eller i någon av de tidigare svenska besittningarna. Den svenska närvaron i Ryssland är månghundraårig.
Historia
Samtidigt som emigrationen från Sverige till Nordamerika fortlöpte utvandrande svenskar, om än i mindre skala, även österut, till kejsardömet Ryssland.
Bland framstående svenskar i Ryssland märks astronomen Oskar Backlund och flera medlemmar av släkten Nobel, där uppfinnaren Alfred Nobel ingår. Hans far, Immanuel Nobel den yngre, flyttade till Sankt Petersburg och öppnade en mekanisk verkstad.[1]
Vid sekelskiftet 1900 utvandrade omkring 3 000 svenskar till Ryssland.[2]
Uralsvenskar (ryska: Уральские шведы) var de svenskar som kom till Ryssland under det stora nordiska kriget 1700–1721, och skickades till Sibirien och Uralbergen för att där arbeta med gruvdrift.
Under andra halvan av 1800-talet utvandrade en grupp svenskar från den värmländska orten Degerfors, till ett område vid Uralbergen, efter att den ryske ingenjören Aleksander Hassleblatt besökt orten, och där värvat ett antal yrkeskunniga till smedjor i Beloretsk och Tiriljanskij.[3] Den svenska bosättningen var inpå 1900-talet, till viss del, ännu svenskspråkig. I dag finns 200 ättlingar till de svenskar som bosatte sig i området.[4]
Sankt Petersburg
Enligt den ryska folkräkningen 1897 fanns 4 623 svenskar i Sankt Petersburg, vilket motsvarade 0,4 % av den dåvarande befolkningen.
| Svenskar i Sankt Petersburg | |||
|---|---|---|---|
| 1897[5] | 1926[6] | 1939[7] | 1959[8] |
| 4 623 | 591 | 308 | — |
Se även
- Relationer mellan Ryssland och Sverige
- Kirunasvenskarna
- Nyen
- Personer i Sverige födda i Ryssland
- Rysslands demografi
- Utlandssvenskar
- Varjager
Källor
- ^ ”НЕВСКИЙ ПРОСПЕКТ” (på ryska). 21 juli 2015. http://www.nevskiprospekt.ru/id-2/id-4.html. Läst 17 juni 2022.
- ^ ”En bortglömd skara utvandrare”. Vetenskapsradion Nyheter (Sveriges Radio). 21 november 2013. https://sverigesradio.se/artikel/5709966. Läst 16 juni 2022.
- ^ Olsson, Kenth (14 mars 2001). ”De utvandrade till Ryssland”. Populär Historia. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/de-utvandrade-till-ryssland.
- ^ Forssblad, Johan (10 december 2015). ”Släktband blir forskning”. SVT Nyheter (Sveriges Television). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/slaktband-blir-forskning. Läst 16 juni 2022.
- ^ ”Демоскоп Weekly - Приложение. Справочник статистических показателей.”. www.demoscope.ru. http://www.demoscope.ru/weekly/ssp/rus_lan_97_uezd.php?reg=1293. Läst 16 juni 2022.
- ^ ”Всесоюзная перепись населения 1926 года. Национальный состав населения по регионам РСФСР”. «Демоскоп». http://demoscope.ru/weekly/ssp/rus_nac_26.php?reg=66.
- ^ ”Всесоюзная перепись населения 1939 года. Национальный состав населения по регионам России”. «Демоскоп». http://demoscope.ru/weekly/ssp/rus_nac_39.php?reg=36.
- ^ ”Всесоюзная перепись населения 1959 года. Национальный состав населения по регионам России”. «Демоскоп». http://demoscope.ru/weekly/ssp/rus_nac_59.php?reg=40.
| ||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Helvin spb, Licens: CC BY-SA 3.0
This is a photo of a cultural heritage object in Russia, number: