Svenska skogsarbetareförbundet

Svenska skogsarbetareförbundet
Historia
Grundat1918
Upplöst1998
HuvudorganisationLandsorganisationen, LO. Anslutning 1921.
Övrigt
Förbundstidning Skogs- och flottningsarbetaren: Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundets facktidning. Sollefteå: Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet. 1920-1935. Libris 1311996  Skogsindustriarbetaren: tidning för skogsbrukets samt sågverks- och pappersindustriernas arbetare. Gävle: Skogsindustriarbetaren. 1936-2009. Libris 3679646 

Svenska skogsarbetareförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades som Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet 1918 och namnändrades till Svenska skogsarbetareförbundet 1962. Det uppgick 1998 i det nybildade Skogs- och träfacket.

Historia

  • 1906 bildades den första fackliga organisationen i skogen i Guxås. Flera organisationer med skogsarbetare, flottare och småbrukare tillkom under de följande åren och de anslöts till förbundsbildningar utanför LO. LO rekommenderade skogsarbetarna att ansluta sig till Svenska sågverksindustriarbetareförbundet men skogsarbetarna i Norrland föredrog ett eget förbund.
  • 1917 tog Ångermanlands vänstersocialdemokratiska partidistrikt initiativ till en kongress, som sammankallades 1918 i Sollefteå. Där bildades Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundet. Ordförande och kassör blev C. O. Johansson. Ett förslag om anslutning till SAC röstades ner.
  • 1921 gjordes en överenskommelse med Svenska sågverksindustriarbetareförbundet. Man delade upp skogsarbetarkåren så att förbundet skulle organisera skogsarbetare i Dalarna och Norrland utom Gävleborgs län och Sågverksindustriarbetareförbundet de söder därom.
  • 1923 hade förbundet 10158 medlemmar.[1]
  • 1925 bildades Trä- och pappersindustriarbetarekartellen tillsammans med två andra fackförbund.
  • 1934 överfördes 10500 skogsarbetare från Svenska sågverksindustriarbetareförbundet.
  • 1935 påbörjades en aktion för att hävda kollektivavtalen, som resulterade i konflikt med Korsnäs och Bergslaget. Uppgörelse träffades året därpå, med eftergifter från arbetsgivarna, dock utan att kollektivavtal kunde slutas.
  • 1938 fanns 972 avdelningar med 43059 medlemmar.
  • 1947 inrättades en erkänd arbetslöshetskassa.
  • 1948 överfördes skiljeställsarbetarna från Svenska sågverksindustriarbetareförbundet.
  • 1950 hade förbundet 909 avdelningar med 32471 medlemmar.
  • 1957 uppgick Sveriges virkesmätares riksförbund i förbundet.
  • 1962 bytte förbundet namn till Svenska skogsarbetareförbundet.
  • 1970 hade förbundet 37 storavdelningar med 26888 medlemmar.
  • 1980 hade förbundet 82263 medlemmar, varav 69689 män och 12574 kvinnor.[1]
  • 1998 bildades Skogs- och träfacket när förbundet slogs samman med Svenska träindustriarbetareförbundet.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.) 

Tryckta källor

  • Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
  • Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 

Vidare läsning