Svenska regenters valspråk

Karl IX:s valspråk på latin (från ryttarstatyn "Kopparmärra" i Göteborg)

Svenska regenters valspråk handlar om de valspråk (motton), som Sveriges regenter har haft under historiens gång.

Den förste svenske regent som hade ett valspråk var unionskungen Kristian I i mitten av 1400-talet, men även om han och hans två efterföljare som unionskungar (Hans och Kristian II) hade valspråk användes de inte i Sverige. Det är först från och med Gustav Vasa, som det har varit allmän tradition för svenska regenter att ha valspråk.

Fram till och med Adolf Fredrik i mitten av 1700-talet användes valspråken både på svenska och latin (i vissa fall även på tyska). Från och med Gustav III har valspråken bara varit på svenska, och de latinska versionerna från och med denna tid är endast översättningar.

NamnRegeringstidValspråk på svenskaValspråk på utländska[a]UrsprungAnmärkning
Vasaätten
Gustav VasaRiksföreståndare 15211523Beskydda oss, o JesusProtege nos Iesu (latin)?Gustavs valspråk som riksföreståndare under befrielsekriget mot Danmark.
Kung 15231560All makt är av Gud[1]Omnis Potestas a Deo (latin)Nya testamentet, Romarbrevet 13:1I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: [... D]et finns ingen överhet, som inte är av Gud.
Om Gud (är) med oss, vem (är) då emot ossSi Deus pro nobis quis contra nos (latin)Nya testamentet, Romarbrevet 8:31I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss?
Säll (är) den som fruktar HerrenBeatus qui timet Dominum (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 112:1I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Lycklig den som fruktar Herren.
Herrens är jorden [och allt vad därpå är]Domini est terra [et plentitudo eius] (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 24:1I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Jorden är Herrens med allt den rymmer.
Erik XIV15601568Jehova ger åt vem han villJehovah (Deus) dat cui vult (latin)Gamla testamentet, Daniels bok 4:14Med detta valspråk syftar kungen på, att han inte har blivit vald till kung, utan att Gud (genom att Gustav Vasa lät införa arvkungadömet) har gett honom kronan.
Johan III15681592Gud (är) vår beskyddareDeus protector noster (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 33:20 och 59:10I den senaste svenska bibelöversättningen lyder verserna: Vi sätter vårt hopp till Herren, han är vår hjälp och vår sköld och Du är min styrka, jag lovsjunger dig, Gud är min säkra borg.
Genom att göra gott frukta vi ingenBene faciendo neminem timemus (latin)?
Mildhet och sanning äro konungens vakt och genom mildhet stöder han sin tronMisericordia et veritas custodiunt regem et roboratur clementia thronus eius (latin)Gamla testamentet, Ordspråksboken 20:28I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Godhet och trohet är kungens värn, med rättfärdighet tryggar han tronen.
Sigismund15921599För rätten och folket[2]Pro iure [jure[3]] et populo (latin)?Detta valspråk använde Sigismund vid sin kröning till polsk-litauisk kung 1587.[3]
Konungens hjärta (är) i Herrens hand[4]Cor regis in manu Domini[4] (latin)Gamla testamentet, Ordspråksboken 21:1Detta valspråk användes även av den dansk-norske kungen Fredrik I. I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Herren leder kungens tankar som vattenflöden.
Av himmelen ges det upphöjda[4]Coelitus sublimia dantur[4](latin)?Coelitus stavas ibland även Cælitus.
Karl IXRiksföreståndare 15991604Gud (är) min tröstDeus solatium meum (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 62:6I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Från [Gud] kommer mitt hopp.
Herren (är) min styrkaFortitudo mea Jehovah (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 118:14I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Herren är min kraft och mitt värn.
Kung 16041611Jehova (är) min tröstJehovah solatium meum (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 62:6Detta är samma valspråk, som det han använde som riksföreståndare, förutom att Gud är utbytt mot Jehova. Han använde båda varianterna under sin tid som hertig.
Gustav II Adolf16111632Ära vare den högste, de sinas tillflyktGloria altissimo suorum refugio (latin)?Första bokstaven i varje ord i den latinska varianten, GASR kan också ses som en förkortning för Gustavus Adolphus Sueciae Rex, som är latin för Gustav Adolf, Sveriges konung.
Med Gud och de segerrika vapnenDeo et victricibus armis (latin)?Endast använt i Tyskland under trettioåriga kriget.
Gud (vare) med ossGott mit uns (tyska)Gamla testamentet, Apokryferna, Judits bok 13:11 och Nya testamentet, Matteus 1:23Endast använt i Tyskland under trettioåriga kriget, exempelvis som lösenord under slaget vid Breitenfeld 1631.
Kristina16321654Vishet (är) regeringens grundpelare[5]Columna regni sapienta (latin)[5]?Liksom i Gustav II Adolfs första valspråk kan första bokstaven i varje ord i den latinska varianten (CRS) utläsas som en förkortning, nämligen för Christina Regina Sueciae, som är latin för Kristina, Sveriges drottning.
Pfalziska ätten
Karl X Gustav16541660I Gud mitt öde, han själv skall göra detIn Jehovah sors mea, ipse faciet (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 37:5I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Lita på [Herren], han kommer att handla.
Karl XI16601697I Gud mitt öde, han själv skall göra detIn Jehovah sors mea, ipse faciet (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 37:5Hans far Karl X Gustavs valspråk, som användes under hans tid som omyndig kung (fram till 1672).
Herren är vorden min beskyddareFactus est Dominus protector meus (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 94:22I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: [...] Herren är min trygga borg.
Herren (är) min beskyddareDominus protector meus (latin)
Karl XII16971718Herren (är vorden) min beskyddare(Factus est) Dominus protector meus (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 94:22Hans far Karl XI:s valspråk, som han använde under första delen av sin regeringstid.
Med Guds hjälp(Deo favente; latin)?Detta valspråk använde han från 1707 och detta är första gången, som ett svenskt kungligt valspråk enbart har använts på svenska.
Ulrika Eleonora17181720I Gud mitt hoppIn Deo spes mea (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 62:6Inspirerat av samma bibelcitat som Karl IX:s valspråk i början av 1600-talet.
Hessiska ätten
Fredrik I17201751I Gud mitt hoppIn Deo spes mea (latin)Gamla testamentet, Psaltaren 62:6Fredrik övertog sin hustru Ulrika Eleonoras valspråk, eftersom han "fick" kronan av henne, när hon abdikerade till hans förmån. Valspråket är återgivet på latin på guldmynt från Fredriks tid och på svenska på silvermynt. På mynt där de båda makarna är avbildade tillsammans lyder valspråket I Gud vårt hopp.
Holstein-Gottorpska ätten
Adolf Fredrik17511771Statens välfärd (är) min välfärdSalus publica, salus mea (latin)RomarriketAnvänt av Adolf Fredriks släkting Karl Vilhelm Fredrik av Brandenburg-Ansbach 17201746. Antagligen föreslaget av kungens hustru Lovisa Ulrika och greve Carl Gustaf Tessin vid hans trontillträde.
Gustav III17711792Fäderneslandet(Pro patria; latin; ordagrant För fosterlandet)?Gustav III var den förste svenske regent, som inte använde något valspråk på latin. Detta är också hittills enda gången i Sveriges historia, som ett kungligt valspråk endast har bestått av ett ord.
Gustav IV Adolf17921809Gud och folket(Deus et populus; latin)?
Karl XIIIRiksföreståndare 1809Folkets väl min högsta lag(Salus populi summa lex mea; latin)Den romerske politikern Marcus Tullius Ciceros verk Om lagarna (De legibus) III:3:8Eftersom Karl tvingades underteckna 1809 års regeringsform för att bli kung kan valspråket tydas som att han har accepterat folkets vilja. I Ciceros verk lyder meningen: Salus populi suprema lex.
Kung 18091818
Bernadotteska ätten
Karl XIV Johan18181844Folkets kärlek, min belöning(Amor populi praemium meum; latin)?Även använt av den danske kungen Fredrik VII i den omgjorda formen Folkets kjærlighed, min styrke (Folkets kärlek, min styrka).
Oscar I18441859Rätt och sanning(Ius et veritas; latin)1809 års regeringsform § 16
Karl XV18591872Land skall med lag byggas(Civitas legibus aedificetur; latin)Upplandslagen från 1296
Oscar II1872190718721905: Brödrafolkens väl(Salus populorum fraternorum; latin)Kungens djupa engagemang för den svensk-norska unionen.Valspråket hade denna lydelse så länge unionen bestod. Därefter fick kungen ändra det.
19051907: Sveriges väl(Salus Sueciae; latin)Omändring av kungens tidigare unionsvalspråk.Efter unionsupplösningen fick Oscar ändra Brödrafolkens väl till detta, eftersom det förra ej längre passade.
Gustaf V19071950Med folket för fosterlandet(Cum populo pro patria; latin)?En önskan från kungens sida att försöka motstå de republikanska strömningar, som rådde vid hans trontillträde.
Gustaf VI Adolf19501973Plikten framför allt(Ante omnia officium meum; latin; ordagrant Framför allt mitt ämbete)?
Carl XVI Gustaf1973För Sverige – i tiden(Pro Suecia hoc tempore; latin)?Enligt kungen själv en önskan från hans sida att bli en modern monark.

Se även

Kommentarer

  1. ^ De latinska översättningarna från och med Gustav III kommer från Ebbe Vilborgs bok Latinska citat (Norstedts 2004). De har alltså inte använts i verkligheten och är därför satta inom parentes.

Referenser

Noter

Källförteckning

  • Lagerqvist, Lars O., Åberg, Nils & Andersson, Kenneth, Svenska kungliga valspråk, Vincent förlag, Stockholm 1995. ISBN 91-87064-13-8
  • Bibeln (Bibelkommissionens översättning), Bokförlaget Libris, Örebro 2000 (6:e tryckningen). ISBN 91-7195-541-0
  • Vilborg, Ebbe, Latinska citat, Norstedts, Stockholm 2004.

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Karl9 gbg valsprak2.jpg
Karl IX:s valspråk på ”Kopparmärra” i Göteborg: IEHOVAH SOLATIVM MEVM (svenska Jehova är min tröst) Redigera dessa strukturerade data på Commons