Svenska furstliga mantlar
Furstliga manteln är till skillnad från den kungliga manteln inte purpurfärgad, utan blå. Denna typ av mantel har använts av svenska prinsar och prinsessor sedan åtminstone 1700-talet.
Furstliga mantlar
Vid det svenska hovet skiljer man sedan 1700-talet på den furstliga blå färgen och den kungliga purpurn. Mantlar, stövlar och huvudbonader utfördes enligt denna distinktion. Första gången man med säkerhet kan iaktta detta är vid Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas kröning 1751. De anlände till kröningsceremonin i den furstliga blå manteln och lämnade den som nysmorda suveräner i den kungliga manteln i purpur.
Den färg som används till manteln beskrivs i handlingarna som Bleu Royal alltså kungablått. Själva mantlarna bars fram till 1907, då de för sista gången bars vid Riksdagens högtidliga öppnande. Då Gustaf V inte lät sig krönas, slutade man även att bära mantlar, både den kungliga och den furstliga. Den kungliga manteln låg dock utlagd över silvertronen vid högtidliga ceremonier, såsom Riksdagens högtidliga öppnande fram till 1974.[1]
Se även
- Sveriges riksregalier
- Svenska kröningar
- Svenska begravningsregalier
- Svensk furstlig dräkt
- Mantel
- Svenska kröningsmantlar
Referenser
- ^ Rangström, Lena (1997). Kläder för tid och evighet. Livrustkammaren. sid. 61. ISBN 9187594110
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Livrustkammaren, Licens: CC0
Furstlig mantel av ljust blå sammet med påsydda broderade guldkronor. av varierande storlek. Först tillverkad för Sofia Magdalena 1771. Sedan använd av Hedvig Elisabeth Charlotta (första gången vid bröllopet 1774) och slutligen av Desideria som kronprinsessa. I livrustkammaren, inventarienummer 31440 (3522)