Svenska besittningar

För utomeuropeiska territorier som varit under svensk kontroll, se Svenska kolonier

Sverige hade framförallt under stormaktstiden ett stort antal besittningar av varierande omfattning och varaktighet i norra Europa. Det svenska stormaktsväldet började med att Revals borgerskap frivilligt anslöt sig till Sverige 1561 och slutade definitivt när panten för det svenska guvernementet Wismar inte löstes in 1903.

• Älvsyssel (Södra Bohuslän, Bohus slottslän) 1304-1327 (möjligen inte i kontinuitet) samt 1371-1374.
• Norra Halland (danska Nørrehalland) 1305-1366.
• Södra Halland (danska Sønderhalland) med Bjäre och Norra Åsbo härader i Skåne 1330-1343 (freden i Varberg).
• Samsø i Kattegatt samt Kalundborg och Vordingborg på Själland 1330-1343 (freden i Varberg).

• Skåne med Ven i Öresund och Blekinge 1332-1360.
• Köpenhamn 1332-1343 (freden i Varberg).
• Södra Halland med Bjäre och Norra Åsbo härader i Skåne 1343 (freden i Varberg) - 1360.
• Wittenstein (estniska Paide) i Jerwen (estniska Järva) och ytterligare sex slott i Livland (i nuvarande Estland) 1562-1629.

• Gotland utom Visby 1448-1449 och 1523-1523 (Malmö recess).
• Jämtland 1563-1570 (Nordiska sjuårskriget), 1611-1613 (Kalmarkriget) och 1643-1645 (Torstensons krig).
• Novgorod 1611-1617 (Ingermanländska kriget; se även belägringen av Novgorod).
• Warnemündes skans med Rostocks tullstation 1631 (trettioåriga kriget) - 1714.
• Pommern 1638-1648 (trettioåriga kriget).
• Bornholm i Östersjön 1645-1645 (Torstensons krig).
• Bremen (nu tyskt förbundsland omgivet av Niedersachsen) 1654-1666 (första bremiska kriget och andra bremiska kriget).
• Polska delen av Kurland (i nuvarande Lettland) 1701-1709 (stora nordiska kriget).

• Würzburg (i nuvarande förbundslandet Bayern) 1631-1634
• Erfurt (i nuvarande förbundslandet Thüringen) 1631-1648
• Fürth (i nuvarande Bayern) 1632-1632
• Nürnberg (i nuvarande Bayern) 1632-1632
• Augsburg (i nuvarande Bayern) 1632-1634
• Mainz (i nuvarande förbundslandet Rheinland-Pfalz) 1632-1635
• Osnabrück (i nuvarande förbundslandet Niedersachsen) 1633-1633
• Elbing
• Narva
• Reval
• Riga
• Stade
• Stettin
• Stralsund
• Thorn
• Wismar
• Wolgast

• Estland: Reval (nuvarande Tallinn); Harrien (estniska Harju); Jerwen (estniska Järva) och Wierland (estniska Viru) 1561-1721 (freden i Nystad).

• Halland tillföll 1645 Sverige på 30 år (freden i Brömsebro). Efter freden i Roskilde 1658 införlivades Halland i det svenska riket.

• Viken (Norra Bohuslän styrda i slottslänen Olsborg (1523–1525) och Karlsborg (1525–1531), enligt Malmö recess 1524. Borgarna Olsborg och Karlsborg förstördes i december 1531 av Danmark och området återlämnat till Danmark 1532 för 1 200 gyllen.)
• Landsberg an der Warthe (polska Gorzów Wielkopolski, i nuvarande vojvodskapet Lubusz, tyska Lebus) 1641 (stilleståndet i Stockholm) - 1643.
• Frankfurt an der Oder (i nuvarande förbundslandet Brandenburg) 1641 (stilleståndet i Stockholm) - 1643.
• Leipzig (i nuvarande förbundslandet Sachsen) 1646 (stilleståndet i Eulenburg) - 1648 (Westfaliska freden).
• Memmingen (i Schwaben, i nuvarande förbundslandet Bayern) 1647 (stilleståndet i Ulm) - 1648 (Westfaliska freden).
• Überlingen, (i Tübingen, i nuvarande förbundslandet Baden-Württemberg) 1647 (stilleståndet i Ulm) - 1648 (Westfaliska freden).
• Bornholm 1658 (freden i Roskilde) - 1660 (freden i Köpenhamn).
• Tröndelag med Nordmøre i Møre og Romsdal (Trondheims län) 1658 (freden i Roskilde) - 1660 (freden i Köpenhamn).

• Kolonisationen av Finland inleddes på 1150-talet med Egentliga Finland (finska Varsinais-Suomi). Vid freden i Nöteborg med Novgorod 1323 erkändes Sveriges överhöghet. 1360 förklarade kung Magnus Eriksson (1316-1374) att Finland var en jämställd del av Sverige. (Huvudartikel: Finlands gränsförändringar)
• Wiek (estniska Lääne) med Dagö (estniska Hiiumaa) i Estland 1582-1721 (freden i Nystad).
• Ingermanland (i nuvarande oblastet Leningrad) 1617 (freden i Stolbova) - 1721 (freden i Nystad).
• Kexholms län (nu delat mellan oblastet Leningrad och Karelska republiken) 1617 (freden i Stolbova) - 1721 (freden i Nystad).
  • Norra Karelen (finska Pohjois-Karjala) överfördes 1721 från Kexholms län och blev en införlivad del av Finland (Kymmenegårds län).
• Preussen 1629 (stilleståndet i Altmark och fördraget i Fischhausen) - 1635 och 1655-1660 (freden i Oliwa).
• Vorpommern söder om floden Peene, samt öarna Usedom (polska Uznam) och Wollin (polska Wolin), ingick i Svenska Pommern 1648 (Westfaliska freden) - 1720 (freden i Stockholm).
• Livland (nu delat mellan Estland och Lettland) 1629 (fördraget i Altmark) - 1721 (freden i Nystad).
• Riga (lettiska Rīga) i Lettland 1629 (fördraget i Altmark) - 1721 (freden i Nystad).
• Ösel (estniska Saaremaa) i Estland 1645 (freden i Brömsebro) - 1721 (freden i Nystad).
• Thedinghausen, i grevskapet Oldenburg (i nuvarande förbundslandet Niedersachsen), exklav till Bremen-Verden 1648 (Westfaliska freden) - 1679 (freden i Celle).
• Wildeshausen, i grevskapet Oldenburg, exklav till Bremen-Verden 1648 (Westfaliska freden) - 1679 (freden i Nijmegen).
• Västra delen av Hinterpommern, däribland Stettin (polska Szczecin, nu i Västpommerns vojvodskap), ingick i Svenska Pommern (se även Pommerns delningar) 1648 (Westfaliska freden) - 1679 (freden i Saint Germain).
• Bremen-Verden (i nuvarande Niedersachsen) 1648 (Westfaliska freden) - 1719 (freden i Stockholm).
• Wismar med exklaverna Poel och Neukloster, i Mecklenburg, 1648 (Westfaliska freden) - 1803 (de jur. 1903)
• Svenska Pommern 1648 (Westfaliska freden) - 1814 (freden i Kiel).

• Svenska kolonier
• Lista över svenska krig
• Lista över svenska freder
• Ålands historia
• Karelen
• Rysk-svenska krig
• Estlands historia
• Lettlands historia
• Dansk-svenska krig
• Sankt Petersburg
• Vendes konung
• Vendiska riken
• Mecklenburgs delningar
• Östersjöfinska språk
• Baltiska språk
• Lågtyska

• Nordisk Familjebok, 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876-1926
• Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
• Nationalencyklopedin
• Encyclopædia Britannica, Cambridge & New York 1910-11
• Meyers Konversationslexikon, Leipzig & Wien 1885-92
• Carl Georg Starbäck & Per Olof Bäckström: "Berättelser ur den svenska historien", Stockholm 1885-86
• Otto Sjögren: "Sveriges historia", Malmö 1938
• Sten Carlsson, Jerker Rosén, Gunvor Grenholm m.fl: "Den svenska historien", Stockholm 1966-68 (senare upplaga finns)
• Alf Henrikson: "Svensk historia", Stockholm 1966, ISBN 91-0-010551-1 (senaste upplagan 2004)
• Alf Åberg: "Vår svenska historia", Lund 1978, ISBN 91-27-00783-9 (senare upplagor finns)
• Bengt Y. Gustafson: "Atlas till historien", Stockholm 1976, ISBN 91-24-26391-5
• Pierre Vidal-Naquet (red): "Atlas över mänsklighetens historia", översättning Brita Ahlborg & Line Ahrland, Stockholm 1991, ISBN 91-34-51102-4