Svenska Rederi AB Öresund

Svenska Rederi AB Öresund
Oresundsbolaget Marke 250.svg
Rederiets märke som även användes av Øresundsbådene med fyra fält som representerade de trafikerade ländernas flaggfärger.
TypAktiebolag
HuvudkontorMalmö, Sverige
NyckelpersonerErskine Hain (Ordf. ca 1939-1943)[1][2]
BranschRederi
Produkterpassagerartrafik, godstransporttrafik
TjänsterBåttrafik Sverige-Danmark över Öresund
Antal anställda1967: 404
Historik
Grundat1900
Avknoppat frånDFDS via Öresund Steam Ship Co.
Slogs ihop medScandinavian Ferry Lines SFL 1980
Gick upp iScandlines 1996
EfterträdareDelat företaget till Sundfart och Øresundsbådene 1977
Upplöst1997 (överfört till Scandlines)
Ekonomi
Omsättning1967: 29 M.kr.
Struktur
ModerbolagStatens Järnvägar från 1943
Övrigt
FotnoterSJ Drifttjänststatistik 1967[3]
Reklam för det nystartade Öresundsbolaget tidigt 1900-tal

Svenska Rederi AB Öresund även kallat Öresundsbolaget (SRÖ) var ett svenskt rederi som grundades 1900 och som drev linjetrafik mellan flera olika destinationer runt Öresund, bland annat Malmö och Köpenhamn samt senare Limhamn och Dragör. Företaget delades till olika bolag efter 1977 och gick upp i Scandlines åren 1996–1997.[4][5]

Historik

Verksamheten inleddes 1 april 1900 då företaget genom ett konsortium övertog fartyg, bryggor och annan utrustning från det danska rederiet DFDS som sålde på grund av dålig lönsamhet. Rederiet blev uppdelat i det Svenska Rederiaktiebolaget Öresund (SRÖ) och det danska Dampskibsselskabet Øresund (DSØ) som senare kallades Øresundsbådene. En del av de äldre fartygen såldes och en del byggdes om och några nybyggda däribland Öresund tillkom fram till första världskriget, då trafiken minskade kraftigt på grund av kolbrist. Under mellankrigstiden på 1920- och 1930-talet återhämtade sig trafiken. Det sista nybyggda ångdrivna färjan Sverige tillkom 1929 och nästa nya skeppet därefter blev rederiets första motorfartyg Sankt Ibb som sattes i trafik 1935 och mot slutet av samma år hade rederiet sju ångfartyg och sex motorfartyg i sin flotta.[5][6]

Företaget förstatligades under andra världskriget genom ett riksdagsbeslut den 17 november 1943 då aktier i bolaget köptes upp genom Statens järnvägar där motsvarande beslut togs i Danmark för den danska delen av bolaget genom uppköp via DSB. Under denna period låg trafiken nästan helt nere men efter krigsslutet började trafiken öka kraftigt. Anledning till ökningen av resor över sundet var först varubrist i Danmark efter kriget, som senare vände på 1950-talet och då berodde på prisskillnader, till exempel ett kilo smör som kostade 7 kronor i Sverige kostade 3 kronor i Danmark under en period. En annan orsak till reseökningen var att pass inte behövdes vid överfarter från den 14 juli 1952 genom den nordiska passunionen som då trädde i kraft. Även konkurrerande rederier började starta upp såsom Centrumlinjen med flera som ofta hade fokus på shopping där även transport av fordon växte mer och mer.[5][6]

Den 8 april 1960 invigdes rederiets nya linje, ofta kallad Dragörfärjan, mellan Limhamn och Dragör som då inte hade haft färjetrafik sedan 1939. Inriktningen var främst en last- och personbilslinje, men även shopping- och nöjesresandet växte. Passagerarantalet ökade stadigt under nästan 40 år för att under de sista åren minska på grund av den nya Öresundsförbindelsen och linjen fick till sist läggas ner.[7][8]

Våren 1965 övertog bolaget Flygbåtarna från Rederi Aktiebolaget Sundfart som drivit linjetrafik med bärplansbåtar Malmö-Köpenhamn sedan några år tillbaka. Överfarten tog 35 minuter där man sparade runt en timme jämfört med de vanliga färjorna. Ytterligare snabba bärplansbåtar av typen PT-50 införskaffades och utökningar med turer till Kastrup flygplats för pendlare och affärsmän och trafik mellan Helsingborg och Landskrona till Köpenhamn tillkom. Kritik mot denna nya typ av snabbfärjor fanns, där klagomål på inställda avgångar på grund av väder eller tekniska orsaker förekom; dessutom upplevde passagerarna att båtarna var obekväma. I maj och juni 1977 sattes de två första katamaranbåtarna i trafik som var något långsammare där överfarten tog cirka 45 minuter. De sista bärplansbåten såldes 1987.[9][10][11][12][13]

Under slutet av 1970-talet minskade lönsamheten på de stora båtarna Malmö-Köpenhamn som upphörde att gå och därefter gick rederiet upp i olika bolag och samarbeten under olika perioder. 1980 bildades Scandinavian Ferry Lines (SFL) och 1984 såldes Flygbåtarna till danska DSØ. Under 1996 övergick verksamheten till Scandlines, Dragörförbindelsen lades ner 1999 och sista flygbåten avgick på valborgsmässoafton 30 april 2002.[14][15]

Färjelinjer

  • Malmö-Köpenhamn (Öresundsbolagets färjor 1900–1980, Flygbåtarna 1965–2002)
  • Limhamn-Dragör (1960–1999)
  • Malmö-Travemünde (1973–1977)
  • Landskrona-Köpenhamn
  • Helsingborg-Köpenhamn
  • Köpenhamn-Mölle

Urval av fartyg som användes längre perioder

  • Hjulångaren Gefion (1900–1931)
  • Hjulångaren Gylfe (1900–1922)
  • S/S Öresund (1905–1957)
  • S/S Sverige (1908–1917)
  • S/S Hälsingborg (1912–1946)
  • S/S Malmö (1914–1961)
  • S/S Sverige (1929–1960)
  • M/S Sankt Ibb (1935–1962)
  • S/S Helsingborg (1946–1956)
  • S/S Örnen (1950–1959)
  • M/S Absalon (1955–1975)
  • M/S Gripen (1956–1976,1984–1985)
  • M/S Limhamn (1960–1969)
  • M/S Dragør (1960–1969)
  • M/S Öresund (1960–1980)
  • M/S Ørnen (1962–1980)
  • M/S Drogden (1964–1977)
  • H/S Flyvefisken (1965–1984)
  • H/S Svalan (1965–1983)
  • H/S Tärnan. (1966–1983)
  • M/S Saltholm. (1967–1980)
  • H/S Springeren. (1967–1985)
  • M/S Hamlet. (1968–1996)
  • M/S Ofelia. (1968–1996)
  • H/S Løberen (1972–1985)
  • M/S Scania (1972–1999)
  • H/S Viggen (1973–1987)
  • M/S Tunen (1977–1993)
  • M/S Tranen (1977–1993)
  • M/S Tumleren (1979–1984)
  • M/S Siken (1984–1991)
  • M/S Lommen. (1985–1994)
  • M/S Ørnen (1986–1996)
  • M/S Løberen (1990–2001)
  • M/S Springaren (1991–2001)
  • M/S Sælen. (1993–2002)
  • M/S Kraka Viking (1994–2001)
  • M/S Sifka Viking (1994–2001)
  • M/S Svalan (1995–2002)
  • M/S Sjöbjörnen (1995–2002)

Källor

Noter

  1. ^ *Hain, Erskine Gottfried Folke i Vem är det 1939
  2. ^ *Hain, Erskine Gottfried Folke i Vem är det 1943
  3. ^ Statens Järnvägar Drifttjänststatistik år 1967 (Sid. 8), ur Trafikverkets museers samlingar, Sveriges Järnvägsmuseum, digitaliserat 2015.
  4. ^ Sellberg, Ingmar (14 november 2002). ”Rederi Ab Öresund/ A/S D/S Øresund” (HTML). Fakta om fartyg. https://www.faktaomfartyg.se/oresundsbolaget_historia.htm. Läst 28 november 2023. 
  5. ^ [a b c] Osterman, Karl (30 juni 2001). ”NAD Arkivnr MSA/01421 Svenska rederi AB Öresund 1900-1997 (Se förteckning)” (HTML). Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=ArkisRef+SE%2FMSA%2F01421. Läst 29 november 2023. 
  6. ^ [a b] ”Färjetrafik Malmö Stad” (HTML). Malmö kommun. 14 november 2023. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitektur-och-kulturarv/Malmos-historia/Handelser-och-fenomen/Farjetrafik.html. Läst 2 december 2023. 
  7. ^ Irestrand, Arthur (7 april 1960). ”Efter en invigningstur dagen före - Den sydliga genvägen till Danmark öppnas nu för trafik” (PDF). Arbetet. Arkiverad från originalet den 24 april 2022. https://web.archive.org/web/20220424103735/http://www.dragoerhistorie.dk/wp-content/uploads/2017/05/Arbetet-7.-april-1960.pdf. Läst 2 december 2023. 
  8. ^ Svedlund, Brita (15 augusti 1999). ”Snart går sista färjan till Dragör - Öresundsbron konkurrerar ut den 40-åriga båtförbindelsen” (HTML). Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 3 december 2023. https://archive.is/U6u5j. Läst 3 december 2023. 
  9. ^ Sellberg, Ingmar (30 oktober 2023). ”Rederi Ab Sundfart” (HTML). Fakta om fartyg. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221030160410/http://www.faktaomfartyg.se/rederi_ab_sundfart.htm. Läst 3 december 2023. 
  10. ^ Timoleon, Tim (2013). ”The straits of Oresund 1960-1969” (på engelska) (PDF). Classic Fast Ferries, Hydrofoils Hovercrafts SESs & Catamarans, Issue 50 (2013:3): sid. 9-12. Arkiverad från originalet den 9 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190109133353/https://www.classicfastferries.com/cff/pdf/cff50-2013pdf.pdf. Läst 3 december 2023. 
  11. ^ ”M/S Tunen” (HTML). Fakta om fartyg. 18 juni 2023. https://www.faktaomfartyg.se/tunen_1977.htm. Läst 4 december 2023. 
  12. ^ ”M/S Tranen” (HTML). Fakta om fartyg. 18 juni 2023. https://www.faktaomfartyg.se/tranen_1977.htm. Läst 4 december 2023. 
  13. ^ ”H/S Viggen” (HTML). Fakta om fartyg. 18 juni 2023. https://www.faktaomfartyg.se/viggen_1973.htm. Läst 4 december 2023. 
  14. ^ Pilhem, Mats (6 maj 2004). ”ÖRESUNDSBOLAGET” (HTML). Kommandobryggan.se. Arkiverad från originalet den 23 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210623151042/https://www.kommandobryggan.se/Bryggan/oresund.htm. Läst 5 december 2023. 
  15. ^ Törnberg, Ulf (30 april 2002). ”Vinhandlaren tar sista flygbåten hem” (HTML). Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 4 december 2023. https://archive.is/9FVCi. Läst 4 december 2023. 

Vidare läsning

  • Jansson, Christer (2010). Malmö och dess färjor. Saltsjöbaden: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 11733591. ISBN 978-91-86275-27-3 
  • Lidman, Lars; Sereng, Ingemar (1973). Den skånska färjetrafiken, Skånsk sjöfart. Malmö: Sydsvenska dagbladets årsbok. sid. 65-115. Libris 808079 
  • Sereng, Ingemar; Göransson, Göran Bo (1961). Resan över sundet. Malmö. Libris 1236649 

Media som används på denna webbplats

Oresundsbolaget Marke 250.svg
Författare/Upphovsman: JorgenQ, Licens: CC0
Bild för att illustrera Öresundsbolaget sköld, enkla geometriska primitiver som används för att bygga upp former.
Svenska Rederi-Aktiebolaget Öresund.jpg
Reklam för det nystartade Öresundsbolaget. Tidigt 1900-tal. De båda hjulångarna ”Gylfe” (närmast” och ”Gefion”.