Svensk vetenskapshistoria

Sveriges historia
Sveriges stora riksvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidsaxel
Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.)
Äldre medeltiden (1050–1250)
Folkungatiden (1250–1389)
Kalmarunionen (1397–1520)
Äldre vasatiden (1521–1611)
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Ny konstitution och union (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
1900-talets början (1905–1914)
Första världskriget (1914–1918)
Mellankrigstiden (1918–1939)
Depressionen (1929–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Efterkrigstiden (1945–1967)
Slutet av kalla kriget (1968–1991)
Nutiden (1991–)
Ämnen
Regenter • Statsministrar
Krig • Freder
Militärhistoria • Ekonomisk historia • Vetenskapshistoria
Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm
Fullskalemodell av satelliten Freja. I rymden hölls ovansidan med solpanelerna hela tiden riktad mot solen. I mitten av ovansidan syns en av raketdysorna för banmanövrer.
Olof Rudbeck d.ä., porträtterad år 1696.
Christopher Polhem porträtterad år 1741.
Carl von Linné, porträtt av Alexander Roslin.
Berzelius målad år 1843.
Alfred Nobel efter en målning av Emil Österman
Adolf Erik Nordenskiöld porträtterad år 1902.
Theodor Svedberg.
Svante Arrhenius.

Svensk vetenskapshistoria beskriver den svenska vetenskapshistoriska utvecklingen samt svenska forskare och uppfinnare.

Botanikern Carl von Linné är den kanske mest kände svenske vetenskapsmannen i historien. Han är fader till den moderna systematiken för växter och djur. Bland övriga framstående svenska vetenskapsmän genom historien kan nämnas Olof Rudbeck d.ä., Carl Wilhelm Scheele, Emmanuel Swedenborg, Jacob Berzelius, Anders Jonas Ångström, Anders Celsius, Svante Arrhenius och Hannes Alfvén. Några samhällsvetare som har gjort särskilda insatser är ekonomhistorikern Eli Heckscher och ekonomen Bertil Ohlin som utvecklat modern handelsteori, liksom ekonomen Gunnar Myrdal. Flera svenskar har verkat som framstående ingenjörer eller uppfinnare; bland dessa märks Alfred Nobel - dynamitens uppfinnare och grundare av Nobelpriset - liksom Christopher Polhem, John Ericsson, Gustaf Erik Pasch, Carl Edvard Johansson, Sven Wingquist, Gustav de Laval och Carl Munters. Sammanlagt har 28 nobelpris tilldelats svenskar, varav 17 för vetenskapliga insatser.

Historik

1700-talet

Den Kungliga Vetenskapsakademien bildas 1739 efter västeuropeisk modell. Dess mål var att "i Sverige upparbeta och kringsprida kunskaper i matematik, naturkunnighet, ekonomi, handel och nyttiga konster och manufakturer." Bland akademiens första ledamöter fanns Carl von Linné, Anders Celsius, Anders Johan von Höpken och Christopher Polhem. Den nuvarande strukturen hos akademin skapades på 1820-talet av kemisten Jöns Jakob Berzelius.

1900-talet

Matematik och naturvetenskap

År 1902 publicerar oceanografen Vagn Walfrid Ekman en viktig avhandling om den inverkan som friktion från vindar har på ytliga havsströmmar, tillsammans med Corioliseffekten. Den spiral som kan uppstå som resultat, kallas för Ekmanspiral. Ekmanspiralen har stor betydelse för förståelsen av vindens inverkan på uppvällningar och strömmar. Vid sekelskiftet verkar även matematikern Ivar Fredholm. Fredholm grundade den moderna teorin bakom integralekvationer. Hans artikel från 1903 i Acta Mathematica anses vara en av de stora landmärkena vid utvecklandet av operatorteori inom funktionsanalysen. Två ekvationer och en månkrater är uppkallade efter Fredholm. Något senare var Bertil Lindblad (1895-1965), en framstående svensk astronom. Lindblad var den som först föreslog att Vintergatan roterar på så vis att de mest perifera stjärnorna roterar snabbare än stjärnorna i centrum. Teorin att rotationshastigheten beror på avståndet till galaxens centrum kallas för differentialrotationsteorin.

Filosofi och samhällsvetenskap

De senaste hundra årens filosofi har haft fyra filosofiska huvudriktningar: marxism, nythomism, kontinental filosofi och analytisk filosofi. Bland de mest betydande filosoferna från 1900-talets traditioner är Ludwig Wittgenstein från den analytiska traditionen och Martin Heidegger från den kontinentala. Filosofiskt har påverkan på svensk filosofi under modern tid varit större från analytisk filosofi än från kontinental filosofi. Av svenskspråkiga filosofer är kanske Georg Henrik von Wright, Axel Hägerström och Ingemar Hedenius de för allmänheten mest kända. Det finns dock ett flertal som gjort sig kända internationellt inom respektive specialområden.

Svensk forskning idag

Sverige spenderar den högsta andelen av BNP på forskning och utveckling av alla stater.[1] Tidningen Economist har till och med kallat Sveriges forskningsutgifter för excessivt höga. Från och med slutet av 1900-talet har Sverige även utfärdat ett av världens högsta antal patent per capita.[2] Sverige har även mycket högt satta mål för andelen av en årskull som förväntas erövra en högskoleexamen. Äldre svenska universitet som Karolinska Institutet, Uppsala Universitet, Lunds Universitet och Handelshögskolan i Stockholm placerar sig ofta högt på internationella rankinglistor över världens främsta universitet. Kritiker menar dock att utbyggnaden av universitetsväsendet har gått för snabbt och har genomförts utan motsvarande tillskott av pengar.

Tidslinje

Främst baserad på Bunch & Hellemans (2004), The History of Science and Technology, samtliga svenskar och svenska företeelser som tas upp i boken listas nedan.[1]

Se även

Referenser

  1. ^ Bunch, Bryan. & Alexander Hellemans (2004). The History of Science and Technology. New York: Houghton Mifflin. ISBN 0-618-22123-9
  2. ^ Millar et al (2002). Cambridge Dictionary of Scientists. 2nd Edition, Cambridge:Cambridge University Press.

Externa länkar

Litteratur

  • Friborg, Göran (2002). Svenska tekniker 1620-1920: Om utbildning, yrken och internationell orientering. Working paper 2002·14. Stockholm: Institutet för studier av utbildning och forskning. full-text pdf
  • Frängsmyr, Tore (2004). Svensk idéhistoria: bildning och vetenskap under tusen år. 1000-1809. Stockholm: Natur och kultur. ISBN 9789127095458
Kultur i Sverige

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Freja mockup.jpg
A full-scale mockup of the Swedish-German Freja satellite, in the entrance hall of the Swedish Space Corporation in Solna, Sweden.
The-svedberg-1.jpg
Theodor Svedberg (1884-1971)
Arrhenius2.jpg
Svante Arrhenius (* 19. Februar 1859 auf Gut Wik bei Uppsala; † 2. Oktober 1927 in Stockholm)
Olaus Rudbeck Sr (portrait by Martin Mijtens Sr, 1696).jpg
Rudbeck was an anatomist, and one of the discoverers of the lymphic vessels in 1651-52 (discovered independently by the Dane Thomas Bartholin at about the same time), and was long professor of Medicine at Uppsala University. He also founded the earliest botanical garden in Uppsala (later named after Carolus Linnaeus) and initiated a major botanical work with detailed copperplate engravings, some of which were printed but many of which were destroyed in the Uppsala fire in 1702 before publication. He is also known as an engineer and architect, who, among other things, designed the anatomical theatre in the Gustavianum building in Uppsala, and as a speculative historical writer who tried to prove that Sweden was in fact the lost Atlantis.
Adolf Erik Nordenskiöld by Axel Jungstedt 1902.jpg
Författare/Upphovsman:
Axel Jungstedt [1]
, Licens: CC BY 2.5