Sven Thidevall
| Biskop emeritus Sven Thidevall | |
 Sven Thidevall (2008). | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 4.0 Sven Thidevalls biskopsvapen. | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Växjö stift |
| Period | 2006–2010 |
| Företrädare | Anders Wejryd |
| Efterträdare | Jan-Olof Johansson |
| Valspråk | De som sår under tårar skall skörda med jubel |
| Prästvigd | Stockholm 1979 av Ingmar Ström |
| Biskopsvigd | Uppsala 19 november 2006 av Anders Wejryd |
| Akademisk titel | Docent i kyrkohistoria |
| Född | 8 december 1949 |
Sven Anders Thidevall, född 8 december 1949 på Lidingö, är en svensk präst, biskop emeritus i Svenska kyrkan och docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet. Han är son till kyrkoherde Anders Thidevall och sjuksköterska Kerstin Thidevall, f Elde.
Sven Thidevall prästvigdes 1979 och var präst i Stockholms stift 1979–1987 och i Växjö stift 1987–1990, där han var komminister i Ålem. År 2000 blev han teologie doktor i kyrkohistoria om folkkyrkans utveckling 1928-1932.[1] Därefter, år 2000–2003, bedrev han forskning och undervisning vid Uppsala universitet. År 2003 blev Thidevall stiftsadjunkt i Strängnäs stift.
Thidevall valdes 2006 till biskop i Växjö stift i den andra valomgången, där motkandidaten var domprost Jan-Olof Johansson, med röstsiffrorna 348 mot 148. [2] Biskopsvigningen ägde rum i Uppsala domkyrka den 19 november 2006. [3]
År 2010 lämnade Thidevall sin tjänst i Växjö stift efter en konflikt med stiftsstyrelsen.[4] Han anställdes då som forskare på kyrkokansliet i Uppsala[5] fram till sin pension 2017.
Den 23 oktober 2013 avtäcktes Sven Thidevalls biskopsporträtt i Växjö. I samband med avtäckningen återlämnade han det av sina biskopskors som en gång bekostats av Växjö stifts prästerskap och som han haft till låns. Korset mottogs av kontraktsprost Göran Alexandersson som företrädare för samma prästerskap.
Sedan 2014 är han ledamot av forskningsstiftelsen SSKT, Uppsala.[6]
Valspråk
Sven Thidevalls valspråk som biskop löd:
| ” | De som sår under tårar skall skörda med jubel. | „ |
Valspråket är hämtat från Psaltaren 126:5, ett löfte som utgör psalmens centrum.
Bibliografi
- Inte bara klappar. Julen i arbetet med barn. Stockholm, Almqvist & Wiksell 1991, tillsammans med Barbro D Thidevall. Läromedel för den allmänna förskolan.
- Döp och lär. Stockholms stift 1997.En undersökning av församlingarnas doparbete och dopundervisning.
- Folkkyrkan, vision och verklighet. Uppsala universitet 2000. Avhandling i kyrkohistoria om kampen mellan statskyrka och folkkyrka.
- Kampen om folkkyrkan. Ett folkkyrkligt reformprograms öden 1928–1932. Stockholm, Verbum 2000. Om kampen mellan statskyrka och folkkyrka, med införandet av de partipolitiskt dominerade kyrkovalen som en brytpunkt. Bearbetad utgåva av avhandlingen.
- När kartan inte längre stämmer. Svenska kyrkans församlingar i ett samtidshistoriskt perspektiv. Uppsala, Diakonivetenskapliga institutet 2003. Forskningsrapport med nedslag i hur relationsförändringen kyrka–stat påverkat församlingarnas arbete.
- Att vara församling i en postmodern tid: same, same but different. I: "Mitt i församlingen" 2004:7.
- Folkkyrkans tid. Församlingsinstruktionerna berättar. Järlåsa, Ordbruket förlag 2005. Forskningsrapport om hur församlingarnas verklighet i ett postindustriellt samhälle återspeglas i deras församlingsinstruktioner.
- Församlingen och dess gudstjänstrum i senmoderniteten. I: "Kyrkorummet - kulturarv och gudstjänst." Skellefteå, Artos 2008.
- Inledningspredikan vid präst- och diakonmötet i Växjö stift 2009. I: "Egen nöd - andras nöd." Växjö stift 2011.
- Kampen om samhällsreligionen. Dagens Nyheters djävulskampanj 1909. Skellefteå, Artos 2016. En undersökning av den första moderna mediekampanjen, som Dagens Nyheter riktade mot Svenska kyrkan. Kampanjen var ett led i kampen om utformningen av en samhällsreligion för det moderna Sverige.
- Kyrklig och världslig rätt i Svenska kyrkan. I: "Med god ordning och efter Guds vilja. En antologi om kyrkorätt." Skellefteå, Artos & Norma 2019. En undersökning av kyrkoordningens ställning i förhållande till utomkyrkliga normsystem som den sekulära lagstiftningen.
- Svenska kyrkan som minoritetskyrka. (Red). Rapport 1 från projektet "Folkkyrka i minoritet". Skellefteå, Artos 2020. Rapporter från sammanhang där folkkyrkor redan idag befinner sig i en minoritetssituation, som i förorten, i utlandskyrkan, i systerkyrkor i Storbritannien och Tyskland.
- Mindre folk - mer kyrka? Möjligheter för Svenska kyrkan i en postkristen tid. (Red). Rapport 2 från projektet "Folkkyrka i minoritet". Skellefteå, Artos 2021. Svenska kyrkan ställer nu om till ett liv som minoritetskyrka. I denna rapport bidrar forskare och reflekterande praktiker med olika perspektiv på vad det kan innebära, pastoralt och teologiskt.
Källor
- ^ Kyrkans tidning 10 juni 2009: Thidevall vill krympa kostymen, läst 3 februari 2020
- ^ Växjös nye biskop heter Sven Thidevall, Smålandsposten 17 oktober 2006, läst 20 oktober 2006.
- ^ Europeiska biskopar på besök i Domkyrkan', Upsala Nya Tidning 19 november 2006, läst 2006-11-19.
- ^ Barometern 15 februari 2010: Thidevall slutar som biskop, läst 24 april 2015
- ^ Växjö stift (2010-02-15). ”Biskop Sven Thidevall övergår till forskartjänst”. Pressmeddelande.
- ^ ”Artos bokförlag”. SSKT. https://artos.se/bok/svenska-kyrkan-som-minoritetskyrka/. Läst 14 januari 2022.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: ErikAmanda, Licens: CC BY-SA 4.0
Public church coffee in the bishop's garden 2008.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 4.0
Växjö stifts heraldiska vapen så som det fördes av Sven Thidevall under tiden som stiftsbiskop.
Blasonering: I rött fält tre avhuggna tonsurerade manshuvuden av silver, ordnade två och ett. [Skölden krönt med en mitra och lagd över en kräkla. Nedan åtföljd av ett band med valspråket: De som sår under tårar skall skörda med jubel.][1]