Sven Munthe

För andra betydelser, se Sven Munthe (olika betydelser).
Sven Munthe
Född10 april 1787[1]
Karlshamns församling[1], Sverige
Död15 april 1873[1] (86 år)
Jakob och Johannes[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[1]
SysselsättningÄmbetsman[1], politiker[1]
Befattning
Sveriges finansminister
Regeringen Gyllenhaal, Regeringen Nordenfalk och Regeringen Mauritz Posse II (1842–1848)[1]
Ordförande, Kammarkollegiet (1848–1864)[1]
FöräldrarCarl Magnus Munthe[1]
SläktingarHenrik Mattias Munthe (syskon)
Redigera Wikidata

Sven Abraham Munthe, född 11 april 1787 i Karlshamn, död 15 april 1873 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, son till Carl Magnus Munthe.[2]

Munthe avlade hovrättsexamen i Lund 1805. Han var tillförordnad statssekreterare i Handels- och finansexpeditionen 1838–1840, expeditionschef i Finansdepartementet 1840–1842 och finansminister 1842–1848. Munthe var tillförordnad president i Kammarkollegium 1848–1850 och ordinarie president 1850–1864. Han vilar på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Källor

Noter

Företrädare:
Johan Didrik af Wingård
Sveriges finansminister
1842–1848
Efterträdare:
Anders Peter Sandströmer


Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.