Sven Markelius

Sven Markelius
	Sven Markelius
	Sven Markelius som stadsplanedirektör ca 1950 med modellen av Nedre Norrmalm och Hötorgscity.
Född	25 oktober 1889; Maria Magdalena församling
Död	24 februari 1972 (82 år); Danderyds församling, Sverige
Begravd	Djursholms begravningsplats
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Arkitekturskolan KTH
Sysselsättning	Arkitekt, stadsplanerare, formgivare
Noterbara verk	Hötorgsskraporna och Sverigehuset
Utmärkelser
	Sir Patrick Abercrombie Prize (1961); Prins Eugen-medaljen (1961); Royal Gold Medal (1962)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Sven Gottfrid Markelius, ursprungligen Jonsson, född 25 oktober 1889 i Stockholm, död 24 februari 1972 i Danderyd, var en svensk arkitekt som arbetade främst i den funktionalistiska stilen. Han var bland annat stadsplanedirektör i Stockholm under åren 1944–1954 och präglade under denna tid planeringen och utbyggnaden av Stockholms förstäder.

Biografi

Sven Markelius signatur 1945.

Sven Markelius utbildades 1909–1913 på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och på Konstakademien. Därefter företog han studieresor till Tyskland och Italien. Han fick en gedigen utbildning hos arkitekterna Ragnar Östberg, Erik Lallerstedt och Ivar Tengbom. Efter flera framgångsrika arkitekttävlingar öppnade han ett eget kontor 1920.

År 1921 antog han efternamnet Markelius efter släktgården Mark i Östergötland.^[9] Efter att 1927–1934 ha sammanlevt med Viola Wahlstedt gifte sig Markelius 1938 med Ka Simon, som var dotter till Moritz Simon. Han var morfar till Nike Markelius.

Verk

År 1927 kom nästa långa studieresa till Tyskland, där han träffade Walter Gropius som förevisade Bauhausskolan i Dessau. Gropius idéer skulle påverka Sven Markelius framtida syn på arkitekturen i funktionalismens tecken som gjorde sitt intåg i Sverige på Stockholmsutställningen 1930. På denna utställningen deltog han på bostadsavdelningen tillsammans med bland andra Kurt von Schmalensee, Uno Åhrén, Sigurd Lewerentz och Paul Hedqvist. År 1931 var han medförfattare till den radikala debattboken "acceptera".

År 1932 skapade han sitt första större arbete, Helsingborgs konserthus. På 1920- och 1930-talen ritade Markelius även en lång rad privata villor i funtionalistisk stil, bland andra till sig själv, Villa Markelius, Nockeby (1930) i Bromma och Villa Myrdal (1937) till de goda vännerna Alva och Gunnar Myrdal, även det i Bromma. Efter att ha prövat boendet i flerfamiljshus några år i Kollektivhuset, John Ericssonsgatan på Kungsholmen byggde Markelius 1945 ytterligare en villa åt sig själv och familjen, denna gång vid Kevinge strand i Danderyd (se Villa Markelius, Danderyd). Båda villorna rönte stor internationell uppmärksamhet bland arkitekter.

Markelius sista stora arbete under 1930-talet blev den svenska paviljongen på New York World's Fair 1939. Paviljongbyggnaderna grupperades kring en trädgårdsanläggning, även den ritad av Markelius. Det fanns även restaurang och biograf. Ett stort porträtt av Per Albin Hansson mötte besökaren och utställningens tema var demokratins framsteg i Sverige. Utställningspaviljongen blev även en stor personlig framgång för Markelius och gav honom viktiga kontakter för framtiden i USA.^[10]

Sven Markelius var chef för utredningsavdelningen vid Byggnadsstyrelsen mellan 1938 och 1944 och sedermera stadsplanedirektör i Stockholm under åren 1944–1954 och som sådan ledamot av Nedre Norrmalmsdelegationen. Under den tiden planerade han Norrmalmsregleringens första fas 1946 och förorterna Björkhagen 1945, Högdalen 1946, Västertorp 1947, Vällingby 1947–1950 och Farsta 1952. Han ritade även Folkets hus vid Norra Bantorget 1960, tredje höghuset vid Sergels torg 1962 och Sverigehuset vid Kungsträdgården 1968, alla i Stockholm.

I Sven Markelius verksförteckning finns bland många realiserade arbeten även ett 40-tal ej utförda byggnader som stannade i skissadiet, bland dem ett förslag till ombyggnad av Stockholms centralstation, ett skissförslag till konserthus för Helsingborg och ett förslag till FN-hus i New York.

Han var även verksam som formgivare och formgav olika tygtryck för Ljungbergs Textiltryck och möbler för Svenska Möbelfabrikerna i Bodafors. Markelius är representerad vid Nationalmuseum^[11] i Stockholm och vid Victoria and Albert Museum^[12] med textilkonst och med en stol vid Röhsska museet^[13] samt vid Arkitektur- och designcentrum^[14], Länsmuseet Gävleborg^[15], Jönköpings läns museum^[16], Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum^[17], Museum of Modern Art^[18] och Museum Boijmans Van Beuningen^[19].

Markelius belönades jämte sin efterträdare Göran Sidenbladh av International Union of Architects för Norrmalmsregleringen med Sir Patrick Abercrombie Prize när det delades ut för första gången 1961.^[20]

Markelius var ledamot i Svenska teknologföreningen (STF).^[21]

Bildgalleri, verk i urval

Villor
Villa Markelius, Nockeby
Villa Markelius, Danderyd
Villa Myrdal, Stora Mossen, Bromma
Villa Öhman, Saltsjö Duvnäs
Villavägen 10, Lidingö. Del av Lidingöutställningen av Bygge och Bo.

Offentliga byggnader
Helsingborgs konserthus
Kollektivhuset, John Ericssonsgatan, Stockholm
Folkets hus i Stockholm
Ekonomiska och sociala rådets sal, FN-huset, New York
Sverigehuset i Stockholm

Verk i urval

(I kronologisk ordning)

Klubbhuset KMK, Strandvägen, Stockholm
Första pris i tävlingen om Årstabron 1920 (tillsammans med Olof Lundgren)
Stadsplan och villor för Bygge och Bo på Lidingö 1925
KTH:s Kårhus, Nymble, tillsammans med Uno Åhrén 1928-30
Berget 10, bostadshus i Stockholm 1929-30
Villa Markelius, Nockeby 1930, det egna hemmet i Nockeby
Villa Markelius, Danderyd 1945, det egna hemmet i Danderyd
Barnrikehus i Kvarteret Gräset 1930-31
Lindarängens flyghamn 1931
Stockholms Byggnadsförenings hus, Norrlandsgatan 11 1934-37
Bromma flygplats, två förslag, ej utförda 1934
Kollektivhuset, John Ericssonsgatan 6 på Kungsholmen 1935
Villa Myrdal, Stora Mossen, Bromma
Sveriges paviljong på New York World's Fair 1939
Folkets Hus i Linköping 1941-53 (Numera Kårhuset Kollektivet)
Folkets Hus i Stockholm 1945-60
Ekonomiska och sociala rådets sal, Förenta nationernas högkvarter i New York 1951-53
Skogsindustrihuset, Villagatan 1, i Stockholm 1961
3:e Hötorgshuset vid Sergelgatan 1962
Räven 1, bostadshus i Stockholm 1965

Källor

Tryckta källor

Eva Rudberg (1989). Sven Markelius, arkitekt. Stockholm: Arkitektur Förlag. ISBN 91-86050-22-2
Svensk arkitektur 1640-1970, Byggförlaget, Stockholm 1986
Sven Markelius m fl (1945). Det framtida Stockholm : riktlinjer för Stockholms generalplan. Stockholm: Byggmästarens förlag
Markelius, Sven; Helldén, David (1947). Stadsplanekontorets tjänsteutlåtande angående ny stadsplan för nedre Norrmalm avgivet den 31 maj 1946. Stadskollegiets utlåtanden och memorial. Bihang, 99-3047450-1 ; 1946:60. Stockholm: Stockholms stadskollegium, K. L. Beckmans tryckeri. Libris 1428301. http://sv.wikipedia.org/wiki/1946_%C3%A5rs_cityplan
Hall, Thomas (1999). Huvudstad i omvandling - Stockholms planering och utbyggnad under 700 år. Källström, Gunnar (illustratör). Stockholm: Sveriges Radios förlag. Libris 7409712. ISBN 91-522-1810-4
Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3

Noter

^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f] Sven G Markelius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9111, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Sven-Markelius topic/Britannica-Online, omnämnd som: Sven Markelius, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6hq51m3, omnämnd som: Sven Markelius, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Sven Gottfrid Markelius, FinnGraven.se, läs online, läst: 25 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 7342, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 139931, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Rudberg (1989), s. 17-18
^ Rudberg (1989), s. 102
^ Nationalmuseum
^ Victoria and Albert Museum
^ Röhsska museet
^ Arkitektur- och designcentrum
^ Länsmuseet Gävleborg
^ Jönköpings läns museum
^ Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum
^ Museum of Modern Art
^ Museum Boijmans Van Beuningen
^ Cramer, James P.; Jennifer Evans Yankopolus, red (2005). ”Sir Patrick Abercrombie Prize”. Almanac of Architecture and Design. sid. 184. ISBN 0967547792. http://books.google.se/books?id=1j_KxJeqpsUC&pg=PA184&lpg=PA184&dq=%22Sir+Patrick+Abercrombie+Prize%22+stockholm&source=bl&ots=G6A0K1C1xS&sig=tkTNIOnzkxNLWGH7OHH5hEIO83A&hl=sv&sa=X&ei=fXbQUoWQCMKX4wTb1ID4Bg&ved=0CDAQ6AEwAA#v=onepage&q=%22Sir%20Patrick%20Abercrombie%20Prize%22%20stockholm&f=false
^ Ledamotsförteckning. Stockholm: Svenska teknologföreningen. 1945–1947

Vidare läsning

Larsson, Yngve Gustaf Richard (1949). Sven Markelius 60 år den 25 oktober 1949. Stockholm. Libris 2764542
Sommar, Ingrid; Lindman Åke E:son (2006). Funkis: stilen som byggde Sverige. Stockholm: Forum. sid. 79-94. Libris 10138809. ISBN 9789137128603
Rudberg, Eva: Sven G Markelius i Svenskt biografiskt lexikon (1985-1987)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Sven Markelius.
Bilder & media
Markelius, Sven i Libris

Företrädare:
Albert Lilienberg

Stadsplanedirektör i Stockholms stad
1944–1955

Efterträdare:
Göran Sidenbladh

[65c7c8bbdd68a42fbf412c8a85d4a7ef847aec1b-1] [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[af3c5ce6101c20e1484f74188a8db78a732e5d55-2] [a b c d e f] Sven G Markelius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9111, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[88f45332e41f8079be60b7f0355eb6743c7c71a8-3] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Sven-Markelius topic/Britannica-Online, omnämnd som: Sven Markelius, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[d2d03bdffb025bda832e50cc05faf9ed8977b168-4] SNAC, SNAC Ark-ID: w6hq51m3, omnämnd som: Sven Markelius, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[ef3ef647ad666e9158e1fbd65612a2607acebf6a-5] Sven Gottfrid Markelius, FinnGraven.se, läs online, läst: 25 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}

[7b0624ac22ffb910dde0baac3470e9bce23db903-6] Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[f26d1c8ea1d30c7c7d2230503b6460e7552764ef-7] Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 7342, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[ec869c9f04e62335627bd2024d66cbbc45e3528d-8] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 139931, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[9] Rudberg (1989), s. 17-18

[10] Rudberg (1989), s. 102

[11] Nationalmuseum

[12] Victoria and Albert Museum

[13] Röhsska museet

[14] Arkitektur- och designcentrum

[15] Länsmuseet Gävleborg

[16] Jönköpings läns museum

[17] Nordenfjeldske Kunstindustrimuseum

[18] Museum of Modern Art

[19] Museum Boijmans Van Beuningen

[20] Cramer, James P.; Jennifer Evans Yankopolus, red (2005). ”Sir Patrick Abercrombie Prize”. Almanac of Architecture and Design. sid. 184. ISBN 0967547792. http://books.google.se/books?id=1j_KxJeqpsUC&pg=PA184&lpg=PA184&dq=%22Sir+Patrick+Abercrombie+Prize%22+stockholm&source=bl&ots=G6A0K1C1xS&sig=tkTNIOnzkxNLWGH7OHH5hEIO83A&hl=sv&sa=X&ei=fXbQUoWQCMKX4wTb1ID4Bg&ved=0CDAQ6AEwAA#v=onepage&q=%22Sir%20Patrick%20Abercrombie%20Prize%22%20stockholm&f=false

[21] Ledamotsförteckning. Stockholm: Svenska teknologföreningen. 1945–1947

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

Navigation

Navigering

Temaportaler