Sven Lindberg

För andra betydelser, se Sven Lindberg (olika betydelser).
Sven Lindberg
Sven Lindberg 1955
Sven Lindberg 1955
FöddSven Karlsson Lindberg
20 november 1918
Engelbrekts församling, Stockholm, Sverige
Död25 december 2006 (88 år)
Maria Magdalena församling, Stockholm, Sverige
Utbildad vidStockholms universitet och Lundsbergs skola
Aktiva år1943-2005
MakaUlla Waller Lindberg
(1943–1973)[1]
Marianne von Baumgarten Lindberg
(1977–2006)
Bästa manliga huvudroll
Glädjekällan
IMDb SFDb

Sven Lindberg, född 20 november 1918 i Engelbrekts församling, Stockholm, död 25 december 2006 i Maria Magdalena församling, Stockholm,[2] var en svensk skådespelare. Under 65 år, mellan 1940 och 2005, medverkade Lindberg i hundratalet filmer och teaterpjäser. Han kom in på Dramatens elevskola 1940 och blev fast anställd på Dramaten 1973.

Biografi

Sven Lindberg studerade vid internatskolan Lundsberg och var skolkamrat med bland andra Carl Johan Bernadotte. Senare studerade han litteraturhistoria och spelade på 1940-talet studentteater vid Stockholms högskola. Han kom in på Dramatens elevskola 1939. Hans genombrott på teaterscenen kom 1945 när han spelade Angeläget ärende på Nya Teatern i Stockholm. Han spelade på Dramaten första gången 1940 och blev fast anställd vid nationalscenen 1973. Totalt medverkade han i 73 uppsättningar på Dramaten, bland de många rollerna kan nämnas George i Vem är rädd för Virginia Woolf?, nazibödeln i Broder Eichmann och Argan i Den inbillade sjuke.

Han filmdebuterade i Elvira Madigan (1943). Vanligtvis fick han spela välartade unga män fram till Arne Mattssons Damen i svart (1958). Andra filmer där Lindberg haft framträdande roller är Jungfrun på Jungfrusund, Kvartetten som sprängdes (1950), När kärleken kom till byn (1950) och Picassos äventyr (1978). I den sistnämnda filmen spelade han doktor Albert Schweitzer, som blivit senil; bland annat misstar han Picasso för en kvinna och förlöser (efter bedövning med en reservoarpenna) en sko. För sin roll som den pensionerade hårfrisören Ragnar i Richard Hoberts Glädjekällan 1993 fick han Guldbaggen.

Sven Lindberg var en folkkär skådespelare och underhållare. Vid sidan av teatern var han också sångare. 1949–1955 sjöng han in ett 30-tal skivsidor. De mest populära blev Flickan i regnet, God natt Irene och Tennessee Waltz.

Han var också en stor humorist och skicklig komediskådespelare och medverkade i flera långkörare på privatteatrarna bland annat Thehuset Augustimånen som spelades 500 gånger på Intiman. Flera komediroller blev det hos Per Gerhard på Vasan där han medverkade i Mary Mary och Kaktusblomman. Till Vasan återkom han 1977 då han gjorde dundersuccé som Charleys Tant, en långkörare som spelades 247 gånger, och dessutom visades i TV. Han var också rösten till Skrotnisses bäste vän Bertil Enstöring i den kultförklarade TV-serien Skrotnisse och hans vänner.

I TV har han medverkat i bland annat Niklasons, Häpnadsväktarna och Rosenbaddarna. Sven Lindbergs sista teaterroll var som bonde i Riddartornet på Dramaten 2004. Han var sedan många år sommarboende i Skillinge i Skåne.

Lindberg är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3]

Privatliv

Sven Lindberg var under åren 1943-1973 gift med konstnären Ulla Waller Lindberg och fick med henne barnen Francisca, Angelica och Mikaela. Han gifte sig 1977 med Marianne von Baumgarten.

Filmografi

Sven Lindberg som Nestor i Irma la Douce på Scalateatern 1959.

Regi

Producent i urval

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1942SvenBeredskap
Gunnar Ahlström		Alf SjöbergDramaten
PedersenSwedenhielms
Hjalmar Bergman		Carlo Keil-MöllerDramaten
1943PrefektenKungen (Le roi)
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet		Rune CarlstenDramaten
1947Paul VerrallFödd igår (Born Yesterday)
Garson Kanin		Per-Axel BrannerNya teatern[4]
1954SakiniThehuset Augustimånen (The Teahouse of the August Moon)
John Patrick		Stig OlinIntiman[5]
1956François Saint-FaustMin man har komplex (Le Complexe de Philémon)
Jean Bernard-Luc		Sture LagerwallIntiman[6]
BrickKatt på hett plåttak (Cat on a Hot Tin Roof)
Tennessee Williams		Per GerhardVasateatern[7]
1958Claude MasureBäddat för tre (Monsieur Masure)
Claude Magnier		Stig OlinVasateatern[8]
1959Nestor le FripéIrma la Douce
Alexandre Breffort och Marguerite Monnot		Åke FalckScalateatern[9]
1961Curt-Ivar Dahlgren,
entomolog		Gungstolen
Hasse Ekman		Hasse EkmanIntiman[10]
1962ChristopherResan (Le voyage)
Georges Schehadé		Alf SjöbergDramaten
1963Bob McKellawayMary Mary
Jean Kerr		Per GerhardVasateatern[11]
ChristoforouSe men inte höra (The Private Ear/The Public Eye)
Peter Shaffer		Hasse Ekman
Gösta Ekman		Intiman[12]
1964Wictor Sparf, apotekareApoteket Sparven
Hasse Ekman		Hasse EkmanIntiman
1966JulienKaktusblomman (Fleur de cactus)
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy		Per GerhardVasateatern[13]
1968Victor FranzPriset (The Price)
Arthur Miller		Per GerhardVasateatern[14]
1969GregGarden Party (Relatively Speaking)
Alan Ayckbourn		Stig OlinVasateatern[15]
Allan FelixEn gång till, Sam! (Play It Again, Sam)
Woody Allen		Stig OlinIntiman[16]
1970Edwin RonaldCsardasfurstinnan (Die Csárdásfürstin)
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		Isa QuenselOscarsteatern[17]
1971Gröna hissen (Fair and Warmer)
Avery Hopwood		Isa QuenselMaximteatern[18]
1972Mel EdisonFången på Andra avenyn (The Prisoner of Second Avenue)
Neil Simon		Per GerhardVasateatern[19]
1973JulienKaktusblomman (Fleur de cactus)
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy		Per GerhardVasateatern[20]
1975MedverkandeStaden spelar upp!
Carl Zetterström		Lars AmbleDramaten
1976Göran PerssonGud bevare omgivningen när en människa får en idé
Stig Ossian Ericson		Per SjöstrandDramaten
WirénChez nous
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark		Lars Göran CarlsonDramaten
1977Lord Fancourt BabberleyCharleys tant (Charley's Aunt)
Brandon Thomas		Per GerhardVasateatern
1980George SchneiderVågar vi älska (Chapter Two)
Neil Simon		Per GerhardVasateatern[21]
1986RöstVändpunkt noll
Michael Druker		Richard LooftTeater Förlåt[22]
1988Dr David MortimoreDet stannar i familjen (It Runs in the Family)
Ray Cooney		Brian HowardFolkan[23]
1992Mustafa
Trollkarlen
Sultanen		Aladdin eller Den underbara lampan (Aladdin, eller Den forunderlige Lampe)
Adam Oehlenschläger		Richard LooftDramaten
1997En manKörsbärsträdgården (Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad)
Anton Tjechov		Peter LangdalDramaten
2000Kammarherre KaspersenVildanden
Henrik Ibsen		Stefan LarssonDramaten
2003Fritänkaren
August Strindberg		Richard TurpinStrindbergs Intima Teater[24]

Regi

ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1949Edward, min son
Edward, My Son		Robert Morley och Noel LangleyBlancheteatern
1956Ninotchka
Melchior Lengyel och Marc-Gilbert SauvajonRiksteatern[25]
1957NinotchkaMelchior Lengyel och Marc-Gilbert Sauvajon
Översättning Sven Stolpe		Intiman[26]
1972Privatkiv
Private Lives		Noël Coward
Översättning Lennart Lagerwall		Lisebergsteatern[27]
1978Karlsson på taket
Astrid LindgrenFolkan
Regi tillsammans med Staffan Götestam[28]

Radioteater

Roller

ÅrRollProduktionRegi
1944Anders, drängAuktion
Josef Briné och Nils Ferlin		Lars Madsén[29]

Priser och utmärkelser

• 1958 - Anders de Wahl-stipendiet

Bibliografi

  • Lindberg, Sven; Sörenson, Elisabeth (1987). Sven Lindberg : ett skådespelarliv. Stockholm: Bromberg. Libris 7652462. ISBN 91-7608-373-X 

Referenser

Noter

  1. ^ https://runeberg.org/vemarhon/0482.html
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  3. ^ Hitta graven
  4. ^ ”Teater Musik Film: Nya Teatern: 'Född i går'”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 september 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-09-05/239/11. Läst 19 januari 2016. 
  5. ^ ”Thehuset Augustimånen”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-15/250/14. Läst 22 augusti 2015. 
  6. ^ ”Min man har komplex”. Dagens Nyheter: s. 14. 24 maj 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-05-24/138/14. Läst 20 januari 2016. 
  7. ^ ”Katt på hett plåttak”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14076&pos=472. Läst 6 maj 2016. 
  8. ^ ”Bäddat för tre”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14069&pos=474. Läst 6 maj 2016. 
  9. ^ ”Irma la Douce”. Dagens Nyheter: s. 14. 30 oktober 1959. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-10-30/295/14. Läst 22 augusti 2015. 
  10. ^ ”Hasse Ekmans tre roller i 'Gungstolen' på Intiman”. Dagens Nyheter: s. 12. 11 november 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-11-11/306/12. Läst 22 augusti 2015. 
  11. ^ ”Mary, Mary”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14080&pos=485. Läst 6 maj 2016. 
  12. ^ Barbro Hähnel (10 november 1963). ”Drömmare och pratmakare”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-11-10/306/23. Läst 21 januari 2016. 
  13. ^ Bengt Jahnsson (22 september 1966). ”Vänta med Vasan”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-22/257/18. Läst 17 april 2016. 
  14. ^ ”Priset”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14079&pos=490. Läst 6 maj 2016. 
  15. ^ ”Garden Party”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14071&pos=491. Läst 6 maj 2016. 
  16. ^ Bengt Jahnsson (18 september 1969). ”Lindberg slösar bort sin begåvning i 'Sam'”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-18/253/22. Läst 22 augusti 2015. 
  17. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24827&pos=24. Läst 26 juni 2015. 
  18. ^ Barbro Hähnel (11 september 1971). ”'Gröna hissen' inte rolig längre”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/tidning/1971-09-11/246/12. Läst 30 oktober 2016. 
  19. ^ Hanserik Hjertén (1 oktober 1972). ”Tunn och blek komedi på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-10-01/267/25. Läst 23 augusti 2015. 
  20. ^ Barbro Hähnel (20 januari 1973). ”Skådespelarna lyfter upp 'Kaktusblomman'”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1973-01-20/18/13. Läst 23 augusti 2015. 
  21. ^ Ruth Halldén (25 september 1980). ”Sven Lindbergs kväll”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1980-09-25/262B/26. Läst 17 april 2016. 
  22. ^ Ingegärd Waaranperä (19 oktober 1986). ”Föfattaren i fel element: Förödande Beckettskt”. Dagens Nyheter: s. 21. https://arkivet.dn.se/tidning/1986-10-19/284/21. Läst 10 februari 2022. 
  23. ^ Marcus Boldemann (16 september 1988). ”Kluven storsatsning”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1988-09-16/252/28. Läst 22 augusti 2015. 
  24. ^ Leif Zern (14 mars 2003). ”En djärv fritänkare kliver upp ur graven. Urpremiär på Strindbergs pjäs på hans egen scen”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/en-djarv-fritankare-kliver-upp-ur-graven-urpremiar-pa-strindbergs-pjas-pa-hans-egen-scen/. Läst 7 juni 2019. 
  25. ^ ”Riksteatern repeterar”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 januari 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-01-05/4/10. Läst 22 augusti 2015. 
  26. ^ Ebbe Linde (7 februari 1957). ”'Ninotchka' på Intima Teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-02-07/37/14. Läst 8 januari 2022. 
  27. ^ Bengt Jahnson (13 juni 1972). ”Mest dålig buskis på Lisebergsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-06-13/158/12. Läst 25 maj 2019. 
  28. ^ Christina Zaar (23 december 1978). ”Karlsson på taket svävar över Folkan”. Dagens Nyheter: s. 40. https://arkivet.dn.se/tidning/1978-12-23/348/40. Läst 3 december 2017. 
  29. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 15 januari 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-01-15/13/24. Läst 31 januari 2016. 

Källor

  • Forslund, Lennart (1982). Teater i Stockholm, 1910-1970. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 7615367. ISBN 91-7174-100-3 
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 10, Komi-Mach. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 167-169. Libris 7665088. ISBN 91-7752-268-0 

Externa länkar

Guldbaggen för bästa manliga huvudroll
1963–1979
Keve Hjelm (1963/64) · Jarl Kulle (1964/65) · Thommy Berggren (1965/66) · Per Oscarsson (1966/67) · Halvar Björk (1967/68) · Roland Hedlund (1968/69) · Carl-Gustaf Lindstedt (1969/70) · Eddie Axberg (1971/72) · Gösta Ekman (1972/73) · Allan Edwall (1973/74) · Göran Stangertz (1974/75) · Toivo Pawlo (1975/76) · Håkan Serner (1976/77) · Anders Lönnbro (1977/78) · Anders Åberg (1978/79)
1980–1999
Peter Lindgren (1979/80) · Ingvar Hirdwall (1980/81) · Stellan Skarsgård (1981/82) · Jarl Kulle (1982/83) · Sven Wollter (1984) · Anton Glanzelius (1985) · Erland Josephson (1986) · Max von Sydow (1987) · Tomas Bolme (1988) · Stellan Skarsgård (1989) · Börje Ahlstedt (1990) · Lasse Åberg (1991) · Rolf Lassgård (1992) · Sven Lindberg (1993) · Sven-Bertil Taube (1994) · Loa Falkman (1995) · Max von Sydow (1996) · Göran Stangertz (1997) · Krister Henriksson (1998) · Björn Kjellman (1999)
2000–2019
Kjell Bergqvist (2000) · Sven Wollter (2001) · Michael Nyqvist (2002) · Jonas Karlsson (2003) · Robert Gustafsson (2004) · Krister Henriksson (2005) · Gustaf Skarsgård (2006) · Michael Segerström (2007) · Mikael Persbrandt (2008) · Claes Ljungmark (2009) · Joel Kinnaman (2010) · Sven-Bertil Taube (2011) · Johannes Brost (2012) · Mikael Persbrandt (2013) · Sverrir Gudnason (2014) · Rolf Lassgård (2015) · Anders Mossling (2016) · Fares Fares (2017) · Joakim Sällquist (2018) · Levan Gelbakhiani (2019)
2020–
Uje Brandelius (2020) · Jonas Karlsson (2021) · Granit Rushiti (2022) · Joel Spira (2023)
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Sven-Lindberg-1959.jpg
Sven Lindberg in Irma la Douce. Scalateatern, Stockholm
Sven Lindberg.jpg
Sven Lindberg