Svavelisotoper

Svavelisotoper är isotoper av grundämnet svavel (S), det vill säga atomer och kärnor med 16 protoner och olika antal neutroner.

Isotoper

Svavel har 24 kända isotoper, varav 4 är stabila (32S, 33S, 34S och 36S). De utgör 95,02 %, 0,75 %, 4,21 % respektive 0,02 % av det naturligt förekommande svavlet. Det finns även 1 isomer (43mS).

Övervikten av 32S förklaras av sin produktion från 12C samt successiv fusionsinfångning av fem heliumkärnor, i alfaprocessen av exploderande supernovor typ II (se vidare Kiselförbränning).

Utöver 35S, är alla radioisotoper av svavel relativt kortlivade. 35S bildas från kosmisk spallation av 40Ar i atmosfären. Den har en halveringstid på 87 dagar. Den näst mest långlivade radioisotopen är 38S, med en halveringstid på 17 minuter. Den mest kortlivade isotopen är 49S, med en halveringstid under 200 nanosekunder.

När sulfidmineraler fälls, kan isotopjämvikten mellan fasta ämnen och vätska orsaka små skillnader i δS-64-värden i kogenetiska mineraler. Skillnaderna mellan mineraler kan användas för att uppskatta jämviktstemperaturen. δC-13 och δS-34 av samexisterande karbonater och sulfider kan användas för att bestämma pH-värdet och fugaciteten av malmbärande vätska under malmbildning.

I de flesta skogsekosystem härrör sulfat främst från atmosfären; vittring av malmmineral och evaporiter bidrar också till lite svavel. Svavel med en distinkt isotopsammansättning har använts för att identifiera föroreningskällor, och anrikat svavel har blivit ett spårämne i hydrologiska studier. Skillnader i naturliga förekomster kan också användas i system där det finns tillräckligt med variation i 34S i ekosystemkomponenter. Klippiga bergen-sjöar, som förutsågs att domineras av atmosfäriska sulfatkällor, som har visat sig ha olika δS-34-värden från haven förutsägs domineras av vattendelarkällor av sulfat.

Tabell

NuklidZNMassa (u)HalveringstidST (%)SE (MeV)SPSpinnFörekomst (%)
Excitationsenergi (keV)
26
16
10
26,02788(32)#10 ms2p24
0+
27
16
11
27,01883(22)#15,5 msβ+ (98 %)18,2627
(52+)
β+ + 2p (2 %)25
β+ + p (< 0,1 %)26
28
16
12
28,00437(17)125 msβ+ (79,3 %)11,2328P
0+
β+ + p (20,7 %)9,1727
29
16
13
28,99661(5)187 msβ+ (53,6 %)13,7929
52+
β+ + p (46,4 %)28Si
30
16
14
29,984903(3)1,178 sβ+6,13830
0+
31
16
15
30,9795547(16)2,572 sβ+5,39631
½+
32S
16
16
31,97207100(15)
Stabil
0+
95,02
33
16
17
32,97145876(15)
Stabil
32+
0,75
34
16
18
33,96786690(12)
Stabil
0+
4,21
35
16
19
34,96903216(11)87,51 dβ0,16735Cl
32+
Spår
36
16
20
35,96708076(20)
Stabil
0+
0,02
37
16
21
36,97112557(21)5,05 minβ4,86537
72
38
16
22
37,971163(8)170,3 minβ2,93738
0+
39
16
23
38,97513(5)11,5 sβ6,6439
(32, 52, 72)
40
16
24
39,97545(15)8,8 sβ4,7140
0+
41
16
25
40,97958(13)1,99 sβ (> 99,9 %)41
(72)#
β + n (< 0,1 %)40
42
16
26
41,98102(13)1,013 sβ (96 %)7,742
0+
β + n (4 %)241
43
16
27
42,98715(22)260 msβ (60 %)11,543
32#
β + n (40 %)4,442
43mS
319(5)
260 ms
(72)
44
16
28
43,99021(42)123 msβ (82 %)9,144
0+
β + n (18 %)5,143
45
16
29
44,99651(187)82 msβ + n (54 %)7,144
32#
β (46 %)14,145
46
16
30
46,00075(75)#50 msβ46
0+
47
16
31
47,00859(86)#20 msβ47
32#
48
16
32
48,01417(97)#10 msβ48
0+
49
16
33
49,02362(102)#< 200 nsn48
32#
Anmärkningar
  • Stabila isotoper anges i fetstil.
  • Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis från systematiska trender.
  • Osäkerheter anges i kort form i parentes efter värdet. Osäkerhetsvärden anger en standardavvikelse, utom isotopsammansättningen och standardatommassa från IUPAC, som använder expanderade osäkerhet.
  • Nuklidmassor är givna av IUPAP Commission on Symbols, Units, Nomenclature, Atomic Masses and Fundamental Constants (SUNAMCO).
  • Isotopförekomster är givna av IUPAC Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights.

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Asterisks two.svg
Författare/Upphovsman: DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
Two asterisks, in a series with same canvas size
Asterisks one.svg
Författare/Upphovsman: DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
Single asterisk, in a series with same canvas size