Svartrot

	Svartrot
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen; Asterales
Familj	Korgblommiga växter; Asteraceae
Släkte	Scorzonera
Art	Svartrot; S. hispanica
Vetenskapligt namn
	§ Scorzonera hispanica
Auktor	Linné

Svartrot (Scorzonera hispanica) L,.är en art i familjen korgblommiga växter^[1] (Asteraceae). Svartroten är flerårig och växer vild i södra Europa och Kaukasien.

Odling

Den har odlats som föda mycket länge och kom till Sverige första gången någon gång mellan 1600 och 1650. Då var den ganska sällsynt i Sverige och odlades mest i större trädgårdar (det vill säga hos adeln).^[2]

Runt 1700 blev svartroten allmän och odlades i nästan var mans trädgård. Detta höll i sig under hela 1800-talet men sedan under 1900-talet händer det något. När man gör en uppteckning av namnsorter under slutet av 1960-talet så har antalet varianter minskat radikalt och hos många fröfirmor har svartroten helt försvunnit ur växtlistorna. Under 1990-talet återupptäcks svartroten och antalet sorter börjar nu öka igen.

Namn

Det vetenskapliga namnet på svartrot kommer enligt en av två möjliga förklaringar från medeltidslatinets curtio med genitivformen curtionis som betyder giftorm. Med anledning av detta så kallas svartroten för bland annat snake grass, serpent root och viper's grass i engelsktalande länder. Växten användes i Spanien för att mildra effekterna av ormbett, vilket de gamla svenska namnen på örten, "ormemörda" och "spanisk ormeroot" vittnar om^[1]. På svenska har roten även kallats för fattigmanssparris, bondsparris och scortzonera. Den har även kallats för ringormsrötter i södra Sverige. En annan förklaring till växtens latinska namn är att det återgår på italienskans scorza nera som betyder svart bark, vilket syftar på roten.

Okokt svartrot

Rå svartrot kan ge svåra magkramper enligt företaget Mossagården. Näthandlaren avråder därför starkt från att äta okokt svartrot.^[3]

Referenser

^ [a b] ”svartrot - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svartrot. Läst 3 februari 2019.
^ ”Matskolan - Svartrot”. ICA.se. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190815085850/https://www.ica.se/butiker/kvantum/goteborg/ica-focus-1735/manadens-skord/matskolan---svartrot/. Läst 15 augusti 2019.
^ ”Mossagårdsbladet V3 Svartrot (Scorzonera hispanica L.) & Broccolo (Romanesco)”. 24 januari 2011. Arkiverad från originalet den 12 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140312224955/http://www.mossagarden.se/files/mossagrdsbladet_v_3_2011.pdf. Läst 12 mars 2014. ”Undvik att äta okokt svartrot. Rå svartrot kan ge svåra magkramper.”

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Svartrot.
Bilder & media
Svartrot på livsmedelsdatabasen Fineli

[NE-1] [a b] ”svartrot - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svartrot. Läst 3 februari 2019.

[2] ”Matskolan - Svartrot”. ICA.se. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190815085850/https://www.ica.se/butiker/kvantum/goteborg/ica-focus-1735/manadens-skord/matskolan---svartrot/. Läst 15 augusti 2019.

[mossgard-3] ”Mossagårdsbladet V3 Svartrot (Scorzonera hispanica L.) & Broccolo (Romanesco)”. 24 januari 2011. Arkiverad från originalet den 12 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140312224955/http://www.mossagarden.se/files/mossagrdsbladet_v_3_2011.pdf. Läst 12 mars 2014. ”Undvik att äta okokt svartrot. Rå svartrot kan ge svåra magkramper.”

[1]

[2]

[3]

Navigation

Navigering

Temaportaler