Svart dvärgrall

	Svart dvärgrall
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tran- och rallfåglar; Gruiformes
Familj	Rallar; Rallidae
Släkte	Laterallus
Art	Svart dvärgrall; L. jamaicensis
Vetenskapligt namn
	§ Laterallus jamaicensis
Auktor	(Gmelin, 1789)
Utbredning
Synonymer
	Svartrall;

Svart dvärgrall^[1] (Laterallus jamaicensis) är en liten amerikansk fågel i familjen rallar inom ordningen tran- och rallfåglar.^[2]

Kännetecken

Utseende

Svart dvärgrall är med en kroppslängd på endast 12–15 cm en mycket liten, helmörk rall med kort, spetsig stjärt. Ovansidan är vitfläckat svart, undergumpen vitbandat svart och nacken rostfärgad, medan den är mörkgrå på huvud och bröst. Näbben är svart och ögat rött. Underarten tuerosi (eller arten, se nedan) är snarare bandad än vitfläckig än ovan, undergumpen är otecknat roströd och benen är ljusa, ej mörka.^[3]^[4]

Läten

Hanen låter nattetid höra ett fylligt och nasalt "keekeedrr" eller "deedeedunk". När den upprörs hörs ett dämpat grälande "krr-krr-krr".

Utbredning och systematik

Svart dvärgrall delas in i fem underarter med följande utbredning:^[2]

jamaicensis/coturniculus-gruppen
- Laterallus jamaicensis coturniculus – förekommer i kustnära områden från centrala Kalifornien och söderut till norra Baja California
- Laterallus jamaicensis jamaicensis – häckar från östra USA till Belize och Kuba; övervintrar i Centralamerika och Västindien
salinasi/murivagans-gruppen
- Laterallus jamaicensis murivagans – förekommer längs torra stränder i Peru
- Laterallus jamaicensis salinasi – förekommer från Atacama till Malleco i centrala Chile och i allra västligaste Argentina
tuerosi-gruppen
- Laterallus jamaicensis tuerosi – förekommer vid Junínsjön i Anderna i centrala Peru

Fågeln har tillfälligt påträffats på Bermuda, i Bahamas och i Antigua och Barbuda, medan den är utdöd i Guatemala och förekomsten i Colombia är oklar.^[5]

Birdlife International urskiljer underarten tuerosi som den egna arten "juníndvärgrall". Även salinasi-gruppen har föreslagits utgöra en egen art.^[6]

Levnadssätt

Svart dvärgrall häckar i grunda salt- och sötvattensvåtmarker och översvämmade gräsmarker. Födan består av mycket små ryggradslösa djur (mindre än 1 cm långa) samt frön. Fågeln häckar mellan maj och augusti i USA, i juli i Panama, i Peru från slutet av torrperioden genom regnperioden och i Chile i november–december.^[4]

Status

Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus för tuerosi och övriga underarter var för sig. "Juníndvärgrallen" förekommer endast vid en enda sjö och populationen tros bestå av endast 600–1700 vuxna individer. Den antas dessutom minska kraftigt i antal. IUCN kategoriserar den därför som starkt hotad (EN).^[7]

Svart dvärgrall i övrigt har ett mycket stort utbredningsområde men en relativt liten världspopulation på endast 25 000–100 000 individer. Det sparsamma antalet sentida fynd tyder på att arten är synnerligen fåtalig och har försvunnit från ett antal tidigare lokaler. Arten hotas av miljögifter, torka, skogsbrand, sänkning av grundvattnet och jordbrukets expandering. Fram till 2019 kategoriserade internationella naturvårdsunionen arten som nära hotad, men har därefter höjd dess hotstatus rejält och anser numera att den är starkt hotad. ^[5]

Noter

^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 137. ISBN 0-679-45120-X
^ [a b] Taylor, B. & Christie, D.A. (2019). Black Rail (Laterallus jamaicensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53602 15 maj 2019).
^ [a b] Birdlife International 2019 Laterallus jamaicensis (på engelska). Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 14 december 2019.
^ Jaramillo, A., Burke, P. & Beadle, D. (2003) Field Guide to the Birds of Chile including the Antarctic Peninsula, the Falkland Islands and South Georgia. Christopher Helm, London.
^ Birdlife International 2014 Laterallus tuerosi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör svart dvärgrall.
Bilder & media
Wikispecies har information om Laterallus jamaicensis.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[SOF-1] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-2] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Sibley-3] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 137. ISBN 0-679-45120-X

[hbw-4] [a b] Taylor, B. & Christie, D.A. (2019). Black Rail (Laterallus jamaicensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53602 15 maj 2019).

[IUCN-5] [a b] Birdlife International 2019 Laterallus jamaicensis (på engelska). Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 14 december 2019.

[6] Jaramillo, A., Burke, P. & Beadle, D. (2003) Field Guide to the Birds of Chile including the Antarctic Peninsula, the Falkland Islands and South Georgia. Christopher Helm, London.

[IUCN2-7] Birdlife International 2014 Laterallus tuerosi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler