Jemenstenskvätta

Jemenstenskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteOenanthe
ArtJemenstenskvätta
O. bottae
Vetenskapligt namn
§ Oenanthe bottae
Auktor(Bonaparte, 1854)

Jemenstenskvätta[2] (Oenanthe bottae) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3] Den inkluderade tidigare höglandsstenskvättan (O. frenata) som underart, med svenska namnet svartpannad stenskvätta på den sammanslagna arten. Denna artikel behandlar bottae i begränsad mening.

Kännetecken

Jemenstenskvätta är en stor (17-18 cm) och långbent stenskvätta som ofta står påfallande upprätt. Den har ett kraftigt vitt ögonbrynsstreck och ett brett mörkt ögonstreck. Stjärten är nästan helt svart eller brunsvart med vitt endast på yttre stjärtpennornas bas. Vidare är eden gråbrun på hjässa och ovansida, vit i ansiktet och på strupen samt orange eller sandbrun på bröst och flanker. Liknande höglandsstenskvättan, tidigare behandlad som underart, är mörkare ovan, med kanelorange på nedre halssidorna, bröstet och flankerna men beigevitt på bukens mitt.[4]

Utbredning och systematik

Jemenstenskvättan hittas i höglänta områden på sydvästra Arabiska halvön (Mecka till Jemen). Tidigare inkluderades höglandsstenskvätta (O. frenata) i arten, men urskildes 2016 som egen art av BirdLife International, 2022 av tongivande eBird/Clements, 2023 av International Ornithological Congress och 2024 av Birdlife Sverige.[3][5][6]

Längre tillbaka har arten behandlats som samma art som isabellastenskvätta (O. isabellina) och framför allt sahelstenskvätta (O. heuglinii), men den senare skiljer sig i både storlek, utseende, beteende och levnadsmiljö.[7]

Familjetillhörighget

Stenskvättorna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[8][9]

Levnadssätt

Fågeln förekommer i höglänta gräsmarker, steniga eller klippiga sluttningar, lavslätter samt kring jordbruksområden.[4] Den är ofta lätt att komma nära inpå livet och ses sitta på staket, klippblock och buskar.[4] Den födosöker på marken, men information om dess föda saknas.[7] Arten häckar från februari till juni i Etiopien, medan vuxna fåglar med föda till ungar har noterats på Arabiska halvön.[7]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1] Den beskrivs som ofta vanlig.[10]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Paolo Emilio Botta (1802-1870), italiensk läkare, naturforskare och arkeolog tillika diplomat verksam i Egypten, Arabien och Persien 1830-1846.[11]

Referenser

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Oenanthe bottae Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 januari 2017.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2023”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 22 februari 2023. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  4. ^ [a b c] Clement, Peter (2016). Robins and Chats. Helm Identification Guides. London: Bloomsbury. Sid. 182. ISBN 978-1-4081-5596-7. 
  5. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  6. ^ Jirle, E., Asplund, G., Lagerqvist, M., Stervander, M. (2024). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). Arkiverad från originalet den 13 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240213174013/https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2024/02/Rapport14-2024.pdf. Läst 13 februari 2024. 
  7. ^ [a b c] Collar, N. (2018). Buff-breasted Wheatear (Oenanthe bottae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58552 8 oktober 2018).
  8. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  9. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  10. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  11. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Katalogdata
​​​​​ • EoL: 1051426​ • GBIF: 5231250​​​ • Inaturalist: 144237​ • ITIS: 561645​ • IUCN: 103774053​ • NCBI: 391716​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Xeno-canto: Oenanthe-bottae​​​​​​

Media som används på denna webbplats

2009-0726-OenaBott-Ethiopia-LakeTana-170.jpg
Botta's Wheatear (Oenanthe bottae) photographed on Lake Tana peninsula, Bahir Dar, Ethiopia.