Svartmaskad skarv

	Svartmaskad skarv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Sulfåglar; Suliformes
Familj	Skarvar; Phalacrocoracidae
Släkte	Phalacrocorax
Art	Svartmaskad skarv; P. fuscescens
Vetenskapligt namn
	§ Phalacrocorax fuscescens
Auktor	(Vieillot, 1817)
Utbredning

Svartmaskad skarv^[2] (Phalacrocorax fuscescens) är en fågel i familjen skarvar inom ordningen sulfåglar.^[3] Den förekommer utmed södra Australiens kust inklusive Tasmanien.

Utseende

Svartmaskad skarv är en medelstor (61–69 cm), svartvit skarv utan tofs. Den är lik den mer spridda arten australisk skarv, men har svart ansiktshud och strupsäck. Gränsen mellan den svarta hjässan och vita kinden går också nedanför ögat, inte ovanför. I flykten håller den huvud och hals lägre än australisk skarv och verkar därmed mer kutryggig.^[4]^[5]

Under parbildningen har den tätt med vita tråddun på baksidan av halsen, låren och övergumpen. Vintertid är den inte lika svart ovan och saknar tråddunen. Ungfågeln är brunare ovan och har gråaktiga kinder och brun ton på halsen och bröstets övre del. Jämfört med australisk skarv har den grå, ej gul, hud framför ögat och är mörkare på ansiktet och halsen.^[5]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i kustområden i södra Australien, på Tasmanien och på öar i Bass Strait.^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

DNA-studier visar att svartmaskad skarv är systerart till den vidare spridda arten australisk skarv (Phalacrocorax varius).^[6] Tillsammans är de närmast släkt med artparet sotskarv (P. sulcirostris) och indisk skarv (P. fuscicollis).^[7]

Skarvarnas släktskap

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.^[8] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.^[3]

Levnadssätt

Svartmaskad skarv är helt havslevande och sällskaplig året runt. Den livnär sig huvudsakligen av fisk, som Gymnapistes marmoratus, Atherinidae och Clinidae. Fågeln häckar i kolonier, förmodligen mestadels mellan augusti och januari, men häckning har även konstaterats april–juni.^[4]^[5]

Status och hot

Artens population har inte uppskattats och dess populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.^[1]

Bilder

Noter

^ [a b] Birdlife International 2012 Phalacrocorax fuscescens Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
^ [a b c] Orta, J., Jutglar, F., Garcia, E.F.J., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2020). Black-faced Cormorant (Phalacrocorax fuscescens). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52642 16 februari 2020).
^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
^ Martyn Kennedy, Sampath S. Seneviratne, Nicolas J. Rawlence, Shakila Ratnayake, Hamish G. Spencer (2018) The phylogenetic placement of the enigmatic Indian Cormorant, Phalacrocorax fuscicollis (Phalacrocoracidae). Abstract Molecular Phylogenetics and Evolution.
^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör svartmaskad skarv.
Bilder & media
Wikispecies har information om Phalacrocorax fuscescens.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Phalacrocorax fuscescens Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[PH-4] [a b] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1

[hbw-5] [a b c] Orta, J., Jutglar, F., Garcia, E.F.J., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2020). Black-faced Cormorant (Phalacrocorax fuscescens). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52642 16 februari 2020).

[6] Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.

[7] Martyn Kennedy, Sampath S. Seneviratne, Nicolas J. Rawlence, Shakila Ratnayake, Hamish G. Spencer (2018) The phylogenetic placement of the enigmatic Indian Cormorant, Phalacrocorax fuscicollis (Phalacrocoracidae). Abstract Molecular Phylogenetics and Evolution.

[8] Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler