Svartmaskad bergtangara

	Svartmaskad bergtangara; Status i världen: Sårbar
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Tangaror; Thraupidae
Släkte	Tephrophilus
Art	Svartmaskad bergtangara; T. wetmorei
Vetenskapligt namn
	§ Tephrophilus wetmorei
Auktor	(Moore, 1934)
Synonymer
	Svarthalsad bergstangara; Buthraupis wetmorei

Svartmaskad bergtangara^[2] (Tephrophilus wetmorei) är en fåtalig sydamerikansk fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer i höga bergstrakter nära trädgränsen i Anderna från sydvästra Colombia till nordvästra Peru. Tidigare fördes den till släktet Buthraupis, men urskiljs numera oftast som egen art i släktet Tephrophilus. Arten minskar i antal och har ett litet världsbestånd. Den anses därför vara hotad, av IUCN placerad i hotkategorin sårbar.

Utseende och läte

Svartmaskad bergtangara är en 20,5 cm gulaktig tangara som är rätt slö i rörelserna. Den är olivgul på hjässa och nacke och gul på pannan, liksom i en ram runt det svartaktiga ansiktet. Ovansidan är olivgrön, övergumpen gul och på täckarna syns blå kanter som ger blå skuldror och ett blått vingband. På undersidan syns lätt svartfläckade flanker. Lätet beskrivs som ljust, metalliskt och monotont, levererat två gånger i sekunden.^[1]

Utbredning och systematik

Svartmaskad bergtangara förekommer i Anderna från sydvästra Colombia till nordvästra Peru.^[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Svartmaskad bergtangara beskrevs vetenskapligt 1934 av den amerikanska ornitologen Robert Thomas Moore som placerade den i det egna släktet Tephrophilus.^[5] Senare och fram tills alldeles nyligen inkluderades den i släktet Buthraupis, och vissa gör det fortfarande.^[4] Genetiska studier från 2014 fann dock att Buthraupis var polyfyletiskt,^[6]^[7] och de flesta taxonomiska auktoriteter har efter det återfört den till Tephrophilus.^[3]^[1]^[8]

Levnadssätt

Svartmaskad bergtangara hittas vanligen i par eller smågrupper högt uppe i bergstrakter nära trädgränsen, i mycket fuktig elfinskog, spridda buskage, bambu, jättegräs och i täta snår på mellan 2 900 och 3 600 meters höjd.^[1]

Status och hot

Svartmaskad bergtangara är en fåtalig fågel med en uppskattad värdspopulation på endast mellan 1 500 och 7 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal på grund av habitatförlust. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som sårbar.^[1]

Namn

Artens vetenskapliga artnamn hedrar den amerikanske ornitologen Alexander Wetmore (1886-1978).^[9] Det vetenskapliga släktesnamnet Tephrophilus betyder "askälskande", syftande på att typexemplaret hittades i en vulkan.^[10] På svenska har den även kallats svarthalsad bergstangara.

Referenser

^ [a b c d e] Birdlife International 2018 Tephrophilus wetmorei . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ Moore, Robert Thomas (1934). ”A new genus and species of tanager from Ecuador”. Auk 51 (1): sid. 1-7. https://sora.unm.edu/node/16270.
^ Burns, K.J.; Shultz, A.J.; Title, P.O.; Mason, N.A.; Barker, F.K.; Klicka, J.; Lanyon, S.M.; Lovette, I.J. (2014). ”Phylogenetics and diversification of tanagers (Passeriformes: Thraupidae), the largest radiation of Neotropical songbirds”. Molecular Phylogenetics and Evolution 75: sid. 41–77. doi:10.1016/j.ympev.2014.02.006.
^ Burns, K.J.; Unitt, P.; Mason, N.A. (2016). ”A genus-level classification of the family Thraupidae (Class Aves: Order Passeriformes)”. Zootaxa 4088 (3): sid. 329–354. doi:10.11646/zootaxa.4088.3.2.
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

Wikispecies har information om Tephrophilus wetmorei.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Tephrophilus wetmorei.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2018 Tephrophilus wetmorei . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.

[CC-4] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11

[moore-5] Moore, Robert Thomas (1934). ”A new genus and species of tanager from Ecuador”. Auk 51 (1): sid. 1-7. https://sora.unm.edu/node/16270.

[6] Burns, K.J.; Shultz, A.J.; Title, P.O.; Mason, N.A.; Barker, F.K.; Klicka, J.; Lanyon, S.M.; Lovette, I.J. (2014). ”Phylogenetics and diversification of tanagers (Passeriformes: Thraupidae), the largest radiation of Neotropical songbirds”. Molecular Phylogenetics and Evolution 75: sid. 41–77. doi:10.1016/j.ympev.2014.02.006.

[7] Burns, K.J.; Unitt, P.; Mason, N.A. (2016). ”A genus-level classification of the family Thraupidae (Class Aves: Order Passeriformes)”. Zootaxa 4088 (3): sid. 329–354. doi:10.11646/zootaxa.4088.3.2.

[H&M-8] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[9] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[10] James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Navigation

Navigering

Temaportaler