Svartkremla
Svartkremla | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Svampar Fungi |
Division | Basidiesvampar Basidiomycota |
Klass | Agaricomycetes |
Ordning | Russulales |
Familj | Kremlor och riskor Russulaceae |
Släkte | Kremlor Russula |
Art | Svartkremla Russula nigricans |
Vetenskapligt namn | |
§ Russula nigricans | |
Auktor | Fr. 1838 |
Synonymer | |
Agaricus gangraenosus var. nigrescens (Lasch) Cooke 1884[1] Russula elephantina (Bolton) Fr. 1838[2] Agaricus nigrescens Lasch 1829[3] Omphalia adusta var. elephantinus (Pers.) Gray 1821[4] Omphalia adusta (Bolton) Gray 1821[5] Agaricus adustus var. elephantinus Pers. 1801[6] Agaricus elephantinus Sowerby 1795[7] Agaricus nigricans Bull. 1785[8] |
? Den mykologiska karaktären hos svartkremla: | |||||||||
| | |
| ||||||
|
|
Svartkremla (Russula nigricans) är en svampart[2] som beskrevs av Fr. 1838. Svartkremla ingår i släktet kremlor och familjen kremlor och riskor.[9][10][11] Arten är reproducerande i Sverige.[11] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[9]
Källor
- ^ Cooke (1884) , In: Handb. Brit. Fungi, 2nd Edn:46
- ^ [a b] E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):350
- ^ Lasch (1829) , In: Linnaea 4:521
- ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:612
- ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:614
- ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:459
- ^ Sowerby (1795) , In: Col. fig. Engl. Fung. Mushr. 1:pl. 28
- ^ Bull. (1785) , In: Herb. Fr. 5:tab. 212
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/russula+nigricans/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
- ^ [a b] Dyntaxa Svartkremla
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Svartkremla.
- Wikispecies har information om Russula nigricans.
- (c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0
- (c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för hymeniumtypen: Skivor
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för svampens hattform: Välvd
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för svampens fotkaraktär: Bar
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
Icon för sporavtrycksfärg: barkbrun
icon för svampens hattform: Inte tillämpbart
Författare/Upphovsman: Debivort on EN wiki, Licens: CC BY-SA 3.0
icon för svampens skivtyp: Vidfästade
Författare/Upphovsman: Th. Kuhnigk, Licens: CC BY 2.0
Lamellulae of Russula nigricans
Författare/Upphovsman: Strobilomyces, Licens: CC BY-SA 3.0
Russula nigricans in the Forêt de Sénart near Paris, France. One example (which has largely been eaten) shows a bright red hue before turning black.
(c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0
Russula nigricans from Commanster, Belgium.
The determination of the species shown in this picture has been verified.(c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0
Russula nigricans from Commanster, Belgium.
The determination of the species shown in this picture has been verified.Författare/Upphovsman: Strobilomyces, Licens: CC BY-SA 3.0
Russula nigricans in the Forêt de Sénart near Paris, France.
Författare/Upphovsman: Thkgk, Licens: CC BY 2.0
Russula nigricans with body reddening
Författare/Upphovsman: Holger Krisp, Licens: CC BY 3.0
Blackening Brittlegill or Blackening Russula, Russula nigricans, Family: Russulaceae, Location: Germany, Erbach, Ringingen
(c) Debivort at the English Wikipedia, CC BY-SA 3.0
icon för svampens giftighet: Ätlig