Svartjord

Svartjord/chernozem
Information
Används i:WRB, CanSIS, övriga
WRB Kod:CH
Profil:AhBC
Grundmaterial:Lössjord
Klimat:Fuktigt inlandsklimat
Geografisk fördelning

Global fördelning av chernozem
Ivan Sjisjkins målning föreställande chernozemlandskap.

Svartjord, eller tjernozem (från Ukraina чорнозем, tjorna betyder svart, och zemlja jord), nästan helt svart jordmån med upp till en meter djupt humus. Svartjord bildas i grovkorniga, väldränerade och kalkrika markområden. Den förekommer främst i områden där vegetationen utgörs av grässtäpp. Jorden har mycket goda odlingsegenskaper och är eftertraktad i stora delar av världen.

Spridning och användning

Stora områden med uppodlad svartjord finns i bland annat Ryssland, Rumänien, Ungern, Ukraina och Moldavien samt ett jordbälte i Nordamerikas prärie. Det finns många olika typer av svarta jordmåner och de klassas olika beroende på vilket klassificeringssystem som används.

Den relativa bristen av regn i områdena med svartjord resulterar i att kalium, kalcium, natrium och magnesium inte sköljs ned i marken utan stannar i den odlingsbara humusens A-horisont. Under ofta återkommande torrperioder stiger kalciumkarbonat från B-horisonten med hjälp av kapillärverkan. Vindavsatt lössjord bidrar även till att ge svartjorden en lerig jordstruktur. Gräs trivs utmärkt i dessa förhållanden, och historiskt sett var jorden mycket svårhanterad med dåtidens träplogar på grund av gräsets täta rotsystem. Bönder ansåg att jorden var värdelös tills stålspetsplogen uppfanns under 1800-talet.[1]

Illegal export

Försäljning av jorden har varit förbjuden i Ukraina sedan år 1992. Trots detta säljs det svartjord för cirka 900 miljoner dollar om året från Ukraina. Den svarta marknaden underminerar en hållbar ekonomisk utveckling i Ukraina som framgångsrik spannmålsexportör när markena förstörs på grund av den illegala handeln. Jorden säljs som blomjord till trädgårdsbutiker runt om i världen, till farmare och växthus.[2]

Se även

Wikimedia Commons har media relaterad till Svartjord.

Referenser

  1. ^ Encyclopedia of Russian History. Macmillan Publishers USA. 2004. sid. 151. ISBN 0-02-865907-4 
  2. ^ Leo Kraznozhon och Oleg Peregon (17 november 2011). ”Kyiv Post. Independence. Community. Trust - Opinion - OP-ED - Black market for rich black earth” (på engelska). http://www.kyivpost.com/news/opinion/op_ed/detail/116610/. Läst 9 april 2012. 

Media som används på denna webbplats

Chernozem distribution.JPG
distribution of Chernozems
Rozh.jpg
{| class="cquote" style="margin:auto; border-collapse: collapse; border: none; background-color: transparent; color: inherit; width: auto; "

| width="20" valign="top" style="border:none; color:#B2B7F2;font-size:35px;font-family: 'Times New Roman', serif; font-weight: bold; text-align: left; padding: 10px 10px;" | “ | valign="top" style="border: none; padding: 4px 10px;" | Раздолье, простор, угодье, рожь, Божья благодать, русское богатство. | width="20" valign="bottom" style="border: none; color: #B2B7F2; font-size: 35px; font-family: 'Times New Roman', serif; font-weight: bold; text-align: right; padding: 10px 10px;" | ” |-

| colspan="3" class="cquotecite" style="border: none; padding-right: 4%" |

—И. И. Шишкин, Надпись на эскизе к картине

|}