Svarthuvad stentrast

	Svarthuvad stentrast; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Flugsnappare; Muscicapidae
Släkte	Stentrastar; Monticola
Art	Svarthuvad stentrast; M. semirufus
Vetenskapligt namn
	§ Monticola semirufus
Auktor	(Rüppell, 1837)
Synonymer
	Thamnolaea semirufa; Thamnolaea semirufus; Myrmecocichla semirufa; Vitvingad klippskvätta;

Svarthuvad stentrast^[2] (Monticola semirufus) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läte

Svarthuvad stentrast är en vackert tecknad trastliknande fågel. Båda könen har mörk ovansida och en ljus vit fläck mitt på vingen. Hanen har prydligt avgränsad svart hjässa och rödorange buk. Honan kan verka helmörk bortsett från vingfläcken, men på närmare håll syns tunna tvärband på buken och rostfärgade toner nära undergumpen. Arten liknar svarthuvad klippskvätta, men denna har istället för den vita vingfläcken en vit fläck på skuldran. Sången är vacker och trastlik, bestående av mörka visslingar och skorrande toner i korta fraser.^[4]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i höglänta områden i Eritrea och Etiopien.^[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

Tidigare har den placerats bland klippskvättorna i Thamnolaea, vilket dess tidigare svenska trivialnamn avslöjar, vitvingad klippskvätta. Genetiska studier visar att den egentligen är en stentrast.^[6]^[7]^[8]

Familjetillhörighet

Stentrastarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.^[6]^[9]

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2012 Monticola semirufus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
^ Collar, N. (2020). White-winged Cliff-Chat (Thamnolaea semirufa), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.wwccha1.01
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ [a b] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
^ Zuccon, D., and P.G.P. Ericson, The Monticola Rock-Thrushes: Phylogeny and biogeography revisited, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 901-910.
^ Aliabadian, M., M. Kaboli, M. I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, É. Pasquet, P. G. P. Ericson, and D. Zuccon (2012). Convergent evolution of morphological and ecological traits in open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae). Molecular Phylogenetics and Evolution 65(1):35–45.
^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör svarthuvad stentrast.
Bilder & media
Wikispecies har information om Monticola semirufus.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2012 Monticola semirufus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.

[BLS-2] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.

[BOW-4] Collar, N. (2020). White-winged Cliff-Chat (Thamnolaea semirufa), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.wwccha1.01

[CC-5] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[s-6] [a b] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.

[Zuccon-7] Zuccon, D., and P.G.P. Ericson, The Monticola Rock-Thrushes: Phylogeny and biogeography revisited, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 901-910.

[8] Aliabadian, M., M. Kaboli, M. I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, É. Pasquet, P. G. P. Ericson, and D. Zuccon (2012). Convergent evolution of morphological and ecological traits in open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae). Molecular Phylogenetics and Evolution 65(1):35–45.

[z-9] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler