Svarthuvad gröngöling
Svarthuvad gröngöling Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hackspettartade fåglar Piciformes |
Familj | Hackspettar Picidae |
Släkte | Picus |
Art | Svarthuvad gröngöling P. erythropygius |
Vetenskapligt namn | |
§ Picus erythropygius | |
Auktor | (Elliot, 1865) |
Synonymer | |
Svarthuvad grönspett |
Svarthuvad gröngöling[2] (Picus erythropygius) är en fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.[3]
Utseende och läte
Svarthuvad gröngöling är en praktfull hackspett med mycket färgglad fjäderdräkt. Kombinationen av svart ansikte, ljusa ögon, gul strupe, gröna vingar, lysande röd undergump och vit buk är omisskännlig. Hanar har vidare en röd fläck på hjässan. Sången består av en rullande rytmisk serie med rätt torra skall, något påminnande om kacklande höns eller ett hysteriskt skratt som verkar börja från ingenstans.[4]

Utbredning och systematik
Svarthuvad gröngöling förekommer i kontinentala Sydostasien. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Picus erythropygius nigrigenis – förekommer i Myanmar och västra Thailand
- Picus erythropygius erythropygius – förekommer i nordöstra Thailand och Indokina
Levnadssätt
Svarthuvad gröngöling föredrar torr lövskog och barrskog, ofta i låglänta områden och lägre bergstrakter. Den rör sig runt i aktiva ljudliga smågrupper, ofta tillsammans med skrikor eller trädskator, på jakt efter termiter, myror och andra ryggradslösa djur. Arten födosöker både i trädtaket, i undervegetationen och på marken. Häckningssäsongen sträcker sig från februari till juni. Som sina släktingar hackar den ut ett bohål i ett träd, vari den lägger tre till fyra ägg.[4]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Picus erythropygius Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
- ^ [a b] Winkler, H. and D. A. Christie (2020). Black-headed Woodpecker (Picus erythropygius), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.blhwoo1.01
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör svarthuvad gröngöling.
Wikispecies har information om Picus erythropygius.
- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Jason Thompson, Licens: CC BY 2.0
20th Nov 2013, Huai Kha Khaeng Wildlife Sanctuary, central Thailand.
Författare/Upphovsman: Francesco Veronesi from Italy, Licens: CC BY-SA 2.0
Black-headed Woodpecker - Thailand_S4E5487