Svartbröstad båtnäbb

Svartbröstad båtnäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljBåtnäbbar
Machaerirhynchidae
SläkteMachaerirhynchus
ArtSvartbröstad båtnäbb
M. nigripectus
Vetenskapligt namn
§ Machaerirhynchus nigripectus
AuktorSchlegel, 1871

Svartbröstad båtnäbb[2] (Machaerirhynchus nigripectus) är en av två fågelarter i familjen båtnäbbar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

Svartbröstad båtnäbb är en 13–15 cm lång flugsnapparliknande fågel. Liksom sin systerart gulbröstad båtnäbb har den en märkligt tillplattad näbb där övre näbbhalvan är formad som en upp-och-nervänd båt, därav namnet.

Hanen hos denna art är glansigt svart ovan, med lysande gula ansiktssidor och svart tygel. Vita spetsar på mellersta och större täckarna formar två breda vita vingband och även armpennorna är vitkantade. Stjärten är svart med vita kanter och spetsar på de yttre stjärtpennorna. Undertill är den gyllengul med en stor svart fläck på bröstets mitt. Honan liknar hanen men är mer dämpad i färgerna, med ett smalt gult ögonbrynsstreck, ett svart ögonstreck, blekare gul undersida och mindre svart bröstfläck.[4]

Fågeln är relativt ljudlig, med korta och hårta "chit chit chit" som kontaktläte. Sången består av en visslande stigande drill, vissa populationer med fallande slut och andra inte.[4]

Utbredning och systematik

Svartbröstad båtnäbb förekommer enbart på Nya Guiena. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Machaerirhynchus nigripectus nigripectus – förekommer på nordvästra Nya Guinea (Vogelkop-bergen)
  • Machaerirhynchus nigripectus saturatus – förekommer i bergsskogarna på centrala Nya Guinea
  • Machaerirhynchus nigripectus harterti – förekommer i bergsområden på Huonhalvön på sydöstra Nya Guinea; fåglar i Adelbertbergen tros även tillhöra denna form

Familjetillhörighet

Båtnäbbarna placerades länge i familjen monarker (Monarchidae), men DNA-studier har visat att de utgör en egen utvecklingslinje och behandlas därför numera som en egen familj. Exakt vilka fåglar som är dess närmaste släktingar är inte klarlagt, men den tillhör en grupp övervägande afrikanska tättingar i familjerna busktörnskator, flikögon och vangor, men även de asiatiska och australiska familjerna svalstarar och ioror samt de udda arterna borstskrika och bärätare.[5][6][7][8]

Levnadssätt

Svartbröstad båtnäbb hittas i bergsskogar från 850 meters höjd till trädgränsen vid 2750 meter, men är vanligast på medelhög nivå. Fågeln är insektsätare som tar små flugor, skalbaggar och getingar. Den rör sig ofta i artblandade flockar med törntrastar, solfjäderstjärtar och honungsfåglar av släktet Melidectes. Under födosök reser den ofta stjärten och kan vara lätt att komma nära.[4]

Fågeln häckar mellan november och januari, men även i juni. Det prydliga skålformade boet av växtfibrer och mossa binds ihop med spindelväv och dekoreras med lavar. Det placeras på en vågrät gren tre till nio meter ovan mark. Däri lägger den två ägg.[4]

Status

Svartbröstad båtnäbb har ett stort utbredningsområde. Dess beståndsutveckling är oklar, men anses inte minska i den omfattning att arten kan tros vara hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig.[1]

Referenser

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Machaerirhynchus nigripectus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c d] Gregory, P. (2020). Black-breasted Boatbill (Machaerirhynchus nigripectus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.blbboa1.01
  5. ^ Aggerbeck, M., J. Fjeldså, L. Christidis, P.-H. Fabre, K.A. Jønsson (2014), Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin, Mol. Phylogenet. Evol. 70, 272-285.
  6. ^ Fuchs, J., M. Irestedt, J. Fjeldså, A. Couloux, E. Pasquet, and R.C.K. Bowie (2012), Molecular phylogeny of African bush-shrikes and allies: tracing the biogeographic history of an explosive radiation of corvoid birds, Mol. Phylogenet. Evol. 64, 93-105.
  7. ^ Jønsson, K.A., P.-H. Fabre, J.D. Kennedy, B.G. Holt, M.K. Borregaard, C. Rahbek, and J. Fjeldså (2016), A supermatrix phylogeny of corvoid passerine birds (Aves: Corvides), Mol. Phylogenet. Evol. 94, 87-94.
  8. ^ Moyle, R.G., C.H. Oliveros, M.J. Andersen, P.A. Hosner, B.W. Benz, J.D. Manthey, S.L. Travers, R.M. Brown, and B.C. Faircloth (2016), Tectonic collision and uplift of Wallacea triggered the global songbird radiation, Nature Comm. 7, 12709.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

MachaerirhynchusNigripectusSmit.jpg
Machaerirhynchus nigripectus