Svanen (stjärnbild)

För andra betydelser, se Svanen och Cygnus
Svanen
Cygnus
Lista över stjärnor i Svanen
Latinskt namnCygnus
FörkortningCyg
Rektascension20,62 h
Deklination+42,03°
Area804 grad² (16)
Huvudstjärnor9
Bayer/Flamsteedstjärnor84
Stjärnor med exoplaneter88
Stjärnor med skenbar magnitud < 34
Stjärnor närmare än 50 ljusår1
Ljusaste stjärnanDeneb Alfa Cygni (1,25m)
Närmaste stjärnan61 Cygni (11,36 )
Messierobjekt2
MeteorregnOktobercygniderna, Kappa-Cygniderna
Närliggande stjärnbilderDraken
Lyran
Räven
Pegasus
Ödlan
Cepheus
Synlig vid latituder mellan +90° och −40°
Bäst synlig klockan 21:00 under september.

Svanen (Cygnuslatin) är en stjärnbildnorra stjärnhimlen, öster om Lyran och norr om Örnen. Den är en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den Internationella Astronomiska Unionen.[1]

Norra korset är en asterism i Svanen som tecknas av fem väl synliga stjärnor i ett kors, Deneb (Alfa Cygni), Delta Cygni, Albireo (Beta Cygni), Gienah (Epsilon Cygni) bildar med Sadr (Gamma Cygni) i centrum. Norra korset har sin motsvarighet i Södra korsetsödra stjärnhimlen.

Sommartriangeln är en annan asterism som består av alfa-stjärnan Deneb tillsammans med Vega i Lyran och Altair i Örnen.[2]

Svanklyftan är ett mörkt område i Vintergatan som sträcker sig från Deneb nedåt till Örnen, området består av stora stoftmoln.

Historik

Svanen var en av de 48 konstellationerna som listades av den grekiske astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest.

Mytologi

Den mest kända berättelsen handlar om kärlekshistorien mellan Zeus och Leda, Tyndareus maka. En kväll badade Leda i en damm. Ovanför henne, från himlen, blev hon iakttagen av Zeus som ögonblickligen förälskade sig i henne. Han förvandlade sig därför till en vit svan och simmade bort till Leda, som smekte det vackra djuret. Zeus tog då av sig sin förklädnad och fick sig en kärleksstund med Leda. Samma natt låg Leda även med sin make, kung Tyndareus, och fick på det viset fyra barn – Pollux och Helena med Zeus, och Castor och Klytaimnestra med Tyndareus. Zeus placerade till minne av kärleksstunden en svan på himlen.

Det förekommer även flera personer vid namn Kyknos (den grekiska formen av det latinska Cygnus) i mytologin, som även de förknippas med stjärnbilden.

Stjärnor

Stjärnbilden Svanen (Cygnus) som den kan ses med blotta ögat.

Det här är de ljusaste stjärnorna i konstellationen.[3]

Djuprymdsobjekt

Eftersom vi i Svanens stjärnbild ser in mot Vintergatan finns här gott om nebulosor, galaxer och annat att observera. Här är ett litet urval.[1]

Stjärnhopar

  • Messier 29 (NGC 6913) är en öppen stjärnhop på 4000 ljusårs avstånd.
  • Messier 39 (NGC 7092) är en öppen stjärnhop på 800 ljusårs avstånd vars sammanlagda ljusstyrka är 5,5 och därmed synlig för blotta ögat.
  • NGC 6946 (Arp 29, Caldwell 12) är en spiralgalax av magnitud 8,8 som ligger på gränsen mot Cassiopeja. Nio supernovor har observerats i galaxen under det senaste århundradet: SN 1917A, SN 1939C, SN 1948B, SN 1968D, SN 1969P, SN 1980K, SN 2002hh, SN 2004et och SN 2008s.

Nebulosor

  • NGC 6826 (Caldwell 15) är en planetarisk nebulosa.
  • Crescentnebulosan (NGC 6888, Caldwell 27) är en emissionsnebulosa.[3]
  • NGC 6914 är en emissionsnebulosa.
  • Cirrusnebulosan (Slöjnebulosan eller Veil Nebula på engelska) är de utspridda resterna av en supernova:
    • Västra slöjan (Caldwell 34) består av NGC 6960.
    • Östra slöjan (Caldwell 33) består av NGC 6992, NGC 6995 och IC 1340.
    • Pickerings triangel
    • NGC 6962 och NGC 6979.
  • Nordamerikanebulosan (NGC 7000 eller Caldwell 20) är en emissionsnebulosa och har fått sitt namn på grund av sin form.
  • IC 5146 (Caldwell 19) är en reflektionsnebulosa.
  • Cygnus X-1 är den starkaste röntgenkällan som kan observeras från Jorden, och det första objektet som allmänt identifierades som ett svart hål. Objektet uppskattas ha en massa motsvarande cirka 15 gånger solens massa.

Landskapsstjärnbild

Svanen är Östergötlands landskapsstjärnbild.

Referenser

  1. ^ [a b] ”Cygnus Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/cygnus-constellation/. Läst 18 januari 2014. 
  2. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  3. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Svanen.

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Cygnus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 4.0
IAU Cygnus chart
CygnusCC.jpg
Författare/Upphovsman: Till Credner, Licens: CC BY-SA 3.0
Photography of the constellation Cygnus, the swan