Svalstjärtsglada
| Svalstjärtsglada Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
| Familj | Hökar Accipitridae |
| Släkte | Elanoides Vieillot, 1818 |
| Art | Svalstjärtsglada E. forficatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Elanoides forficatus | |
| Auktor | (Linné, 1758) |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Svalstjärtsglada[2] (Elanoides forficatus) är en amerikansk svartvit fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar med lång kluven stjärt.[3]
Utseende
Svalstjärtsglada är en synnerligen karakteristisk rovfågel med sin svartvita fjäderdräkt och långa kluvna stjärt. Vingpennor, stjärt, fötter och näbb är alla svarta, medan kroppen är vit. Vingarna är relativt långa, men benen korta. Dess kroppslängd är 50-68 centimeter. Könen är lika, men ungfåglar dovare i färgerna och stjärten inte lika kluven. [4][5][6]
Utbredning och systematik
Arten placeras som ensam art i släktet Elanoides.[3] Den delas upp i två underarter:[3]
- Elanoides forficatus forficatus – häckar i låglänta kustnära områden i sydöstra USA och norra Mexiko. Övervintrar i Sydamerika.
- Elanoides forficatus yetapa – förekommer från södra Mexiko (utom på Yucatánhalvön) till Brasilien och nordöstra Argentina.
Svalstjärtsgladan har påträffats två gånger på Azorerna (2005 och 2008) samt 1993 på Fuerteventura i Kanarieöarna.
Släktskap
Svalstjärtsgladan tillhör en grupp med rovfåglar som även inkluderar bivråkar i Pernis och Henicopernis, bazor, amerikanska gladorna i Chondrohierax och Leptodon, australiska gladorna i Lophoictinia och Hamirostra samt madagaskarörn.
Levnadssätt
Svalstjärtsgladan trivs i stora områden med våtmarksskog. Fågeln anses vara en av de mest gracila rovfåglarna och tillbringar större delen av tiden i flykten sökande efter föda som ödlor, små däggdjur, groddjur och insekter,[7] [8] [9] och intar den vanligen i flykten. [10] I Centralamerika har den observerats äta frukt.[11]
Häckning
Arten häckar från mars till maj. Den bygger sitt bo i områdets högsta träd, helst tallar av arten Pinus taeda, i avsaknad av dessa istället i sumpcypress (Taxodium distichum). Honan lägger två till fyra ägg som ruvas i 28 dagar. Efter 36-42 dagar är ungarna flygga.[12]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I USA har arten förlorat stora delar av sitt forna utbredningsområde och anses riskera att bli hotad eller starkt hotad om inte bevarandeåtgärder genomförs.[12] Den har dock ökat i antal de senaste 60 åren. [13] Världspopulationen uppskattas till 150.000.[14] Fågeln hotas huvudsakligen av habitatförlust på grund av jordbrukets expandering, avverkning och urbanisering, tidigare även jakt.[12]
Bilder
Noter
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Elanoides forficatus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [1]
- ^ [2]
- ^ Raptors of the World by Ferguson-Lees, Christie, Franklin, Mead & Burton. Houghton Mifflin (2001), ISBN 0-618-12762-3
- ^ http://www.swallow-tailedkites.org/
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151004202233/http://fwcg.myfwc.com/docs/Swallow_Tail_Kite_Habitat_Requirements.pdf. Läst 31 augusti 2018.
- ^ https://dc.statelibrary.sc.gov/bitstream/handle/10827/11034/DNR_Species_Swallow-tailed_Kite_2005.pdf?sequence=1
- ^ https://www.allaboutbirds.org/guide/Swallow-tailed_Kite/lifehistory
- ^ Buskirk, William; Margaret Lechner (October 1978). ”Frugivory by Swallow-Tailed Kites in Costa Rica”. The Auk 95: sid. 767–768.
- ^ [a b c] Swallow-tailed Kite Faktablad om svalstjärtsglada på allaboutbirds.org
- ^ North American Bird Conservation Initiative. 2014. The State of the Birds 2014 Report. US Department of Interior, Washington, DC, USA.
- ^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör svalstjärtsglada.
Wikispecies har information om Elanoides forficatus.- Läten på xeno-canto.org
Wikimedia Commons har media som rör 
Wikispecies har information om
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: William H. Majoros, Licens: CC BY-SA 3.0
Swallow-tailed Kite in flight; Corkscrew Swamp, Florida.
Författare/Upphovsman: Joe Nicholson, Nature photographer, Bugwood.org, Licens: CC BY 3.0 us
Two Swallow-tailed Kites in a dead tree above a waterway connected to the St. Johns River in central Florida. This photo was taken early in the morning before these and the other 600 kites in this roost area took flight for the day. This picture was taken the last week of July as the kites gather to fly south to Brazil each summer from Florida.
Författare/Upphovsman: dobak on Flickr, Licens: CC BY 2.0
Elanoides forficatus, Corkscrew Swamp, Florida.
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Swallow-tailed kite.
Författare/Upphovsman: Joe Nicholson, Nature photographer, Bugwood.org, Licens: CC BY 3.0 us
One Swallow-tailed Kite rising from a roosting place of hundreds of kites on the early morning thermals. Hundreds of Swallow-tailed Kites gather each summer at roosts in Florida and fly up from their roosts on morning thermals to start their daily soaring for food. This is one of many near the St. Johns River in Florida before they leave on their yearly journey to Brazil.