Susanna i badet (Tintoretto)

Susanna i badet
KonstnärTintoretto
Basfakta
Tillkomstår1555–1556
Typolja på duk
Mått (h×b)146 × 193,6 cm 
PlatsKunsthistorisches Museum, Wien

Susanna i badet (tyska: Susanna im Bade) eller Susanna och gubbarna är en oljemålning av den italienske konstnären Tintoretto. Den målades 1555–1556 och är utställd på Kunsthistorisches Museum i Wien.

Susanna i badet är en episod i Tillägg till Daniel, en av apokryferna till Gamla testamentet. Susanna var hustru till Joakim och levde under den Babyloniska fångenskapen. En dag smög sig två äldre män in i deras trädgård för att tjuvtitta på Susanna när hon badade. Den fromma Susanna avvisade deras närmande, anklagades då av dem för äktenskapsbrott men räddades senare av den rättfärdige Daniel.

Tintoretto skildrar spänningen som ligger i scenen, ett "lugn före stormen" som visualiseras med hjälp av kontraster mellan ljus och mörker, djupa perspektiv, kvinnans yppiga skönhet och gubbarnas karikatyrliknande utseende vilket var ett kännetecknande drag för manierismen. Nationalencyklopedin beskriver att det finns ett smyckeartat drag i Tintorettos ”Susanna i badet” med dess fina konturer och lysande kontraster. Själva den frodiga unga flickan är också liksom ett smycke, ivrigt eftertraktat av de två gubbarna, som i ett hisnande manieristiskt arrangemang sticker fram på var sin sida av den höga häcken framför henne.

Målningen har tillhört konstnären Nicolas Régnier och kompositören Giovanni Roetta. Den förvärvades 1712 av habsburgska hovet och överfördes sedermera till Kunsthistorisches Museum.

Susanna i badet var ett populärt konstmotiv under renässansen och barocken och Tintoretto och hans ateljé målade flera versioner. Andra berömda versioner är idag utställda på Pradomuseet i Madrid, Louvren i Paris och National Gallery of Art i Washington. Madridversionen ingår i en grupp om sex tavlor med bibliska motiv. Velázquez införskaffade tavlorna för Filip IV av Spaniens räkning och de är alla utställda på Prado. Parisversionen är attribuerad till Tintoretto eller någon annan konstnär i hans ateljé och Washingtonversionen till hans son Domenico Tintoretto.

Olika versioner

  • Tintorettos Susanna och gubbarna (Susana y los viejos) från 1552–1555, utställd på Prado. Olja på duk, 58 x 116 cm.
    Tintorettos Susanna och gubbarna (Susana y los viejos) från 1552–1555, utställd på Prado. Olja på duk, 58 x 116 cm.
  • Susanna i badet (Suzanne au bain) på Louvren. Utförd 1550–1575 av Tintoretto eller någon konstnär i hans ateljé. Olja på duk, 1,67 x 2,38 cm.
    Susanna i badet (Suzanne au bain) på Louvren. Utförd 1550–1575 av Tintoretto eller någon konstnär i hans ateljé. Olja på duk, 1,67 x 2,38 cm.
  • Susanna, attribuerad till sonen Domenico Tintoretto. Målad cirka 1580 och är sedan 1939 utställd på National Gallery of Art. Olja på duk, 150,2 x 102,6 cm.
    Susanna, attribuerad till sonen Domenico Tintoretto. Målad cirka 1580 och är sedan 1939 utställd på National Gallery of Art. Olja på duk, 150,2 x 102,6 cm.

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Susana y los viejos, por Tintoretto.jpg
Este lienzo forma parte de un conjunto integrado por seis pinturas apaisadas: Susana y los viejos (P00386), Esther ante Asuero (P00388), Judith y Holofernes (P00389), La reina de Saba ante Salomón (P00394), José y la mujer de Putifar (P00395) y Moisés salvado de las aguas (P00396), con un mismo esquema cromático, una acentuación general del dibujo en superficie y un ritmo de formas curvas que enlaza un cuadro con otro; junto con una obra central ovalada (Purificación del botín de las vírgenes madianitas, P00393). Aunque Velázquez las comprara para Felipe IV como conjunto, no debieron formarlo originariamente. Las obras apaisadas son muy anteriores a la ovalada y de mayor calidad, siendo en esta última mayoritaria la intervención de Domenico. Es evidente que estas obras estaban destinadas a un ambiente profano. Los temas bíblicos han perdido su carga dramática, apenas son un pretexto para mostrar trajes exóticos, ceremonial cortesano y carnes desnudas. Destacan José y la mujer de Putifar (P00395) y Judith y Holofernes (P00389) como lo mejor del ciclo, sobre todo los desnudos de bello modelado de la mujer de Putifar y Holofernes. No hay nada parecido a estos cuadros en la producción restante de Tintoretto y, por lo tanto, es difícil datarlos con certeza. La repetición regular de pequeñas pinceladas caligráficas, en las borlas de los vestidos y tocados, las hojas de la vegetación, formas ensortijadas de los rizos y tocados femeninos, crean un ritmo decorativo global que no se repetirá en ninguna de sus obras (Texto extractado de Falomir, Miguel: Tintoretto, Museo Nacional del Prado, 2007, pp. 177 y 258-265).
TintorettoDomenico-Susanna-NationalGalleryOfArtWashington.jpg
Författare/Upphovsman:
Culturawiki
, Licens: CC BY-SA 4.0
oil on canvas, 150.2 x 102.6 cm Samuel H. Kress Collection, National Gallery of Art, Washington