Susa

För andra betydelser, se Susa (olika betydelser).
Världsarv
Susa
Ruinerna efter kungens privata rum i Susa. I bakgrunden syns den betydligt nyare Shushborgen.
Ruinerna efter kungens privata rum i Susa. I bakgrunden syns den betydligt nyare Shushborgen.
Geografiskt läge
Koordinater32°11′29″N 48°14′58″Ö / 32.19139°N 48.24944°Ö / 32.19139; 48.24944 (Susa)
PlatsShush
LandIran Iran
Region*Asien och Oceanien
Data
TypKulturarv
Kriterieri, ii, iii, iv
Referens1455
Historik
Världsarv sedan2015  (39:e mötet)
Susa på kartan över Iran
Susa
.
* Enligt Unescos indelning.

Susa (persiska: شوش) är en forntida stad som var huvudstad i det forntida riket Elam. Susa är beläget i det som nu är västra Iran, omkring 20 mil norr om Persiska viken, på slättlandet sydväst om bergskedjan Zagros, norr om Basra i Irak.[1] Susa ligger vid floden Kercha som drar med sig lera från Zagros vilket gör regionen där Susa ligger mycket bördig.[2]

Susa är en av världens absolut äldsta städer och har genom historien erövrats, förstörts och byggts upp igen flera gånger. Staden nämns i Bibeln.

Susa blev 2015 listat av Unesco som kulturellt världsarv.[3] Den moderna iranska staden Shush är idag belägen vid den plats där Susa låg.[2]

Historia

Med sin långa historia är Susa en av världens äldsta städer och har varit kontinuerligt bebodd sedan omkring år 4200 f.Kr. (eller till och med 5000 f.Kr.[4]) och kallades ursprungligen Susan eller Susun.[5][2]

Ungefär år 1160 f.Kr. blir Susa huvudstad för riket Elam. Den assyriska kungen Ashurbanipal (r. 668-627 f.Kr.) totalförstörde Susa på 640-talet f.Kr.[6][4][7], men staden återuppbyggdes för att senare igen bli erövrad 538 f.Kr.[6] av den persiska kungen Kyros II. Kyros II:s son Kambyses II (r. 530–522 f.Kr.) gjorde Susa till den persiska dynastin Akemenidernas huvudstad.[2][3][7]

Dareios I "den store" (r. 521–486 f.Kr.) återuppbyggde, renoverade och uppförde stora monumentala byggnadsverk och palats i Susa, såsom Dareios den stores palats[5][6] Under tiden för Artaxerxes I (r. 464–423 f.Kr.) förstördes mycket av Susa av en brand, men Artaxerxes II (r. 404–358 f.Kr.) återuppbyggde staden med flera monument som har beskrivits för sin enastående prakt.[2][6]

Alexander den store erövrade Susa utan strid år 331 f.Kr.[6][7] och år 324 f.Kr. hölls Susabröllopet då Alexander den store gifte sig med Stateira III (dotter till Darius III) i Susa.[5] År 116 erövrades Susa av romarna, men de lyckades inte behålla makten.[7]

Susa förstördes av muslimska arméer år 638 av kalif Umar ibn al-Khattab[6] för att åter igen bli återuppbyggd. På 1200-talet blev staden slutligen totalförstörd av invaderande mongoler, och därefter övergavs staden.[2][6][7][8]

Omnämnd i Bibeln

Det finns många bibliska kopplingar till Susa. Den bibliska profeten Daniel ligger begravd i Daniels grav i Susa[7] och Esters bok (1:5) i Gamla Testamentet utspelar sig i Susa och handlar om kung Xerxes I (regeringstid 486-465 f.Kr.)[2][9]:
Som avslutning gav kungen under sju dagar ett gästabud för alla på borgen i Susa, från den högste till den lägste. Festen ägde rum på den öppna platsen i slottsträdgården.

Lämningar

År 1840 (eller 1850[7]) upptäcktes lämningarna av Susa. Stadens ruiner grävdes ut under flera omgångar med start år 1851, 1884, 1897 1946 och 1969.[10][4]

Akemenidernas version av Susa upptog 120 hektar (1 200 000 m2) och var omsluten av en sluttande vallgrav med 10–15 m höga vallar. Ingen stadsmur har hittats, så vallarna var sannolikt tillräckligt som skydd.[10] Susa är uppbyggt på fyra kullar:

  • en med en citadell
  • den andra med Dareios den stores palats
  • på den tredje fanns de centrala stadskvarteren
  • på den fjärde var bostäder[7]

1 600 lertavlor med Protoelamitisk bildskrift från ca 3000 f.Kr har grävts ut i Susa.[5] Dessa innehåller bland annat det äldsta dokumenterade räknesystemet med basen 10.[11] Under 1100-talet f.Kr. erövrade elamiterna Babylon, och efter det fördes många kulturskatter såsom Hammurabis lagar och många kudurrun tillhörande Babylons kung Meli-Shipak II till Susa, där det hittades 1902 av franska arkeologer.[5][11]

Dareios den stores palats är den mest utmärkande byggnaden bland Susas ruiner. Palatset, som ligger i nordöstra delen av Susa, byggdes ursprungligen av kung Dareios I "den store" (r. 521–486 f.Kr.) och av hans son kung Xerxes I (r. 486-465 f.Kr.). År 404 f.Kr. fortsatte även Artaxerxes II (r. 404–358 f.Kr.) att bygga vidare på palatset, och han byggde även ett annat palats en bit västerut.[10][12]

Galleri

  • Bevingad sfinx från Dareios I:s palats i Susa.
    Bevingad sfinx från Dareios I:s palats i Susa.
  • Elamitisk inskrift från Susa cirka 1140 f.Kr.
    Elamitisk inskrift från Susa cirka 1140 f.Kr.
  • Kudurru av Babylons kung Meli-Shipak II som ger land till Marduk-apal-iddina I. Upphittad i Susa 1902.
    Kudurru av Babylons kung Meli-Shipak II som ger land till Marduk-apal-iddina I. Upphittad i Susa 1902.
  • Övre delen av Hammurabis lagar som hittades 1902 i Susa.
    Övre delen av Hammurabis lagar som hittades 1902 i Susa.
  • En stenrelief visande assyriernas plundring av Susa 649 f.Kr.
    En stenrelief visande assyriernas plundring av Susa 649 f.Kr.
  • Karta över det arkeologiska området som visar Dareios den stores palats.
    Karta över det arkeologiska området som visar Dareios den stores palats.
  • Kullen för den kungliga staden syns till vänster.
    Kullen för den kungliga staden syns till vänster.
  • Alexander den stores bröllop i Susa 324 f.Kr..
    Alexander den stores bröllop i Susa 324 f.Kr..
  • Daniels grav i Susa.
    Daniels grav i Susa.
  • Utsmyckning från Dareios den stores palats
    Utsmyckning från Dareios den stores palats

Referenser

Noter

  1. ^ ”Susa”. Store norske leksikon. https://snl.no/Susa. Läst 24 januari 2023. 
  2. ^ [a b c d e f g] ”Susa” (på engelska). Ancient History Encyclopedia. http://www.ancient.eu/susa/. Läst 18 januari 2016. 
  3. ^ [a b] ”Susa” (på engelska). Unesco. http://whc.unesco.org/en/list/1455. Läst 18 januari 2016. 
  4. ^ [a b c] ”Susa” (på engelska). Livius.org. Arkiverad från originalet den 9 december 2015. https://web.archive.org/web/20151209192234/http://www.livius.org/su-sz/susa/susa00.html. Läst 18 januari 2016. 
  5. ^ [a b c d e] Hattstein, Markus (2011). ”Persien” (på engelska). Svunna riken. Parragon. sid. 54-63. ISBN 978-1-4454-0147-8. https://biblioteket.stockholm.se/titel/362006 
  6. ^ [a b c d e f g] ”Susa Timeline” (på engelska). Ancient History Encyclopedia. http://www.ancient.eu/timeline/susa/. Läst 18 januari 2016. 
  7. ^ [a b c d e f g h] ”Susa” (på engelska). LookLex Encyclopaedia. Arkiverad från originalet den 30 november 2015. https://web.archive.org/web/20151130014344/http://looklex.com/e.o/susa.htm. Läst 18 januari 2016. 
  8. ^ Mus Ee Du Louvre (1992). ”Susa in the Ancient Near East” (på engelska). The Royal City of Susa. Metropolitan Museum of Art. ISBN 0870996517. https://books.google.se/books?id=dDWJ_KBHwe4C&lpg=PR14&ots=ico2es6Pal&dq=mongol%20susa&hl=sv&pg=PR14#v=onepage&q&f=false 
  9. ^ ”Kung Xerxes bestraffar drottning Vashti” (på engelska). Bibeln Ester 1:5. http://www.bibeln.se/las/2k/est#q=Est+1%3A5. Läst 18 januari 2016. 
  10. ^ [a b c] Westenholtz / Guthartz (1996). ”Susa, City of Splendour” (på engelska). Royal Cities of the Biblical World. Rubin Mass. sid. 236-254. ISBN 9657027012. https://www.andrews.edu/sem/inministry/uploads/2014coursesyllabi/the_palace_of_susa.pdf 
  11. ^ [a b] Ifrah, Georges (2001). Räknekonstens kulturhistoria. Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-17525-3. http://libris.kb.se/bib/8249983 
  12. ^ ”Susa: Palace of Darius I” (på engelska). Livius.org. http://www.livius.org/su-sz/susa/susa_palace_darius.html. Läst 18 januari 2016. 

Tryckta källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Iran relief location map.jpg
Författare/Upphovsman: Uwe Dedering, Licens: CC BY-SA 3.0
Topographic map of the Iranian plateau in Central Asia, connecting to Anatolia in the west and Hindu Kush and Himalaya in the east.
Brick Shilhak-Inshushinak Louvre Sb11945.jpg
Shilhak-Inshushinakstenen, från omkring 1140 f. Kr., av glaserad terracotta med Elamitisk inskription från Susa
Sphinx Darius Louvre.jpg
Winged sphinx from Darius' palace at Susa.
King's apartments Apadana Susa.jpg
King's private apartments, central part of the palace. Back: Castle of Archaeologist Jacques de Morgan, Susa, Iran.
Daniel Barry Kent.JPG
Författare/Upphovsman: Robert Wielgórski a.k.a. Barry Kent, Licens: CC BY-SA 3.0
Tomb of Daniel in Susa
Milkau Oberer Teil der Stele mit dem Text von Hammurapis Gesetzescode 369-2.jpg
The upper part of the stela of Hammurapis' code of laws
Royal City and Acropolis Tepes.jpg
Tepe of the Royal city (left) and of the Acropolis (right) seen from the Tepe of the Apadana. Susa, Iran.
Susa map.jpg
Författare/Upphovsman: Udimu, Licens: CC BY 3.0
Archaeological map of ancient Susa — in present day Khuzestan Province, western Iran.
Lion Darius Palace Louvre Sb3298.jpg
Lion on a decorative panel made of molded bricks, Darius's palace at Susa. Terracotta, ca. 510 BC.
Melischipak kudurru sb22 mp3h9108.jpg
Författare/Upphovsman: Rama, Licens: CC BY-SA 2.0 fr
Kudurru of king Meli-Shipak II (1186–1172 BC): land grant to Marduk-apal-iddina I. Kassite period, taken to Susa in the 12th century BC as spoils of war.
Note: Extensive cuneiform text can be seen on the monumental stone's side, at Photo-left.